Sök
Du söker nu på webbplatsen "Institutionen för svenska och flerspråkighet". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 241-260 av 426 träffar
- Är politikers språkbruk idag svårt att förstå?
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Ja och nej. På ett sätt är politikers språk sannolikt enklare idag än för några decennier sedan. Då var det politiska språket mer formellt, byråkratiskt och tekniskt – mer skriftspråkligt. Idag är det mer vardagligt och talspråkligt, enligt Anna-Malin Karlsson, intervjuad i tidningen Nu.
- De och dem och dom – svenskläraren och språkforskaren om de känsliga språkfrågorna
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Svenska språket upprör och berör. En av de mest engagerande frågorna handlar om huruvida språket borde uppdateras och om det är dags att ersätta de/dem med dom. I podden Läraren diskuterar svenskläraren Charlotta Hemlin, språkvetaren Lena Lind Palicki och programledaren Emma Olsson om varför språkförändringar provocerar så.
- Debatt/Forskare och studierektorer: Skolverket tar inte våra synpunkter på allvar
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Vi utgår från att Skolverket menar allvar med att lyssna på forskares och lärarutbildares synpunkter gällande sammanslagningen av svenska och svenska som andraspråk, men de möten som Skolverket har arrangerat hittills har inte lugnat oss. Det skriver forskare och studierektorer i en slutreplik.
- Debatt/Forskare och studierektorer: Låt inte svenskämnet urholkas
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Vi är starkt frågande till att Skolverket föreslår en sammanslagning av [ämnena] svenska och svenska som andraspråk. Det vore orättvist mot alla, skriver flera forskare och studierektorer som arbetar med lärarutbildningarna i Svenska och Svenska som andraspråk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.
- Talspråkskorpus med video- och audioinspelningar av sverigesvenska och finlandssvenska samtal
Institutionen för svenska och flerspråkighet
IVIP, Interaktion och variation i pluricentriska språk, har tillsammans med Språkbanken Text (Nationella språkbanken) skapat en talspråkskorpus med över 1000 video- och audioinspelningar av sverigesvenska och finlandssvenska samtal.
- Språkforskare samverkar i projekt om jämlik vård
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Hur kan språkvetare samverka och forska om jämlik vård? Stockholms universitets samverkansprogram Migration och integration intervjuar här Karolina Wirdenäs, docent vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, och Kathrin Kaufhold, fil. dr vid Engelska institutionen, om deras samverkansforskning kring vårdkommunikation och integration.
- Postdocprojekt: Hur länge får man heta Botvid? (2020–2022)
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Hur länge får man heta Botvid? Forngutniskt personnamnskick i gotländskt epigrafiskt material från 750 till 1500-tal. Ett postdocprojekt som leds av Sofia Pereswetoff-Morath, Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet. Syfte och mål Gotländska inskrifter från vikingatiden och medeltiden innehåller ett rikt och i många avseenden unikt namnmaterial som aldrig behandlats som en korpus på något strukturellt och övergripande sätt med fokus på namnens variation. Detta är vad projektet avser att göra, och för det syftet är det indelat i fyra delmål: Del 1: ”Folkbokföring” Projektet inkluderar alla personnamn som finns belagda i epigrafiskt material på Gotland. Oavsett om de kommer från latinska inskrifter, forngutniska inskrifter eller lågtyska inskrifter, får de ingå i projektet. Det totala antalet inskrifter som ingår just nu är c:a 650 och det totala antalet personnamn runt 1000. Projektets första steg är att skapa en databas med namnen och beskriva dessa utifrån parametrar som kan bli relevanta för projektets följande tre steg. Denna första del kan jämföras med ett slags historisk folkbokföring. Del 2: Nordiska variationsnamn. Hur länge klarar de sig i konkurrens med inlånade namn? Det intressanta med Gotland är att man under medeltiden fortsätter med variation som ett sätt att bilda nya namn. Det skulle därför vara högintressant att undersöka hur länge denna variationsnamnbildning är levande på Gotland, och vilka förleder och efterleder som kan sägas ha varit de mest populära och produktiva och under vilken period. En socio-onomastisk följdfråga som denna delstudie hoppas kunna svara på är om man kan urskilja någon grupp av människor som ger preferens till nordiska respektive inlånade namn. Del 3: Undersökning av osäkra namnbelägg Några namnbelägg har osäker läsning eller tolkning. Ett av projektets delsyften är att kartlägga sådana osäkra läsningar och tolkningar och försöka eliminera en del av osäkerheten genom empiriska undersökningar av själva inskrifterna. Del 4: Rungrafematisk undersökning En följd av delstudie 3 är en undersökning av Gotlands grafematiska rikedom på runformer. Till skillnad från tidigare undersökningar av gotländska runformer, kommer denna studie att fokusera på att etablera vilka fonem som får presenteras med vilka graftyper och i vilken kontext. Kontakt Projektledare: Sofia Pereswetoff-Morath, Stockholms universitet. Sofia Pereswetoff-Morath Finansiärer : 50 % RuneS Runische Schriftlichkeit in den Germanischen Sprachen 50 % Institutionen för svenska och flerspråkighet (Stockholms universitet). Publicerad på vår webbplats 2021-03-08.
- Appen "Svenska runstenar" guidar till en runsten nära dig
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Är du intresserad av runstenar? Då ska du ladda ned appen ”Svenska runstenar”. I de olika landskapsguiderna kan du med hjälp av en interaktiv karta se exakt var det finns runstenar i Sverige – du får veta om det är lätt att ta sig dit och i vilket skick stenen är. Appen är utvecklad av runforskaren Sofia Pereswetoff-Morath vid Stockholms universitet tillsammans med Umami Produktion.
- 8 mnkr till MAW-projekt Läsförståelse, läsfärdighet för bättre skolresultat, integration o demokrati
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Projektet "Läsförståelse, läsfärdighet för bättre skolresultat, integration och demokrati" har beviljats 8 miljoner kronor från Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond (MAW). Projektledare/huvudsökande är Maria Lim Falk och Tomas Riad, Institutionen för svenska och flerspråkighet.
- Roger Andersson får Svenska Akademiens pris inom svensk språkforskning och språkvård
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Roger Andersson, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, får Svenska Akademiens pris för framstående förtjänster inom svensk språkforskning och språkvård till minne av Carl Gabriel och Karin Forsberg 2025. Prisbeloppet är 80 000 kronor.
- Ny avhandling 2025 i nordiska språk om förflyttnings- och resemetaforer i svenska politiska tal
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Milena Podolšak disputerade 2025 på sin doktorsavhandling i nordiska språk: Motion metaphors in Swedish political speeches. Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.
- Studenters läsförmåga ska kartläggas
Institutionen för svenska och flerspråkighet
SCB ska kartlägga studenters läsförståelse och om det påverkar om studenterna slutför sin utbildning eller inte, UKÄ ska kartlägga om de läser kurslitteratur eller tar hjälp av till exempel AI eller ljudböcker. Jeanna Wennerberg, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet, kommenterar i nyhetsinslag i Sveriges Radios Ekot.
- Stort och brett intresse för Norden bland studenter
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Antagningen till årets sommarkurser (2023) inom Nordkurs har just avslutats. Nytt för i år är ett ovanligt brett intresse för alla kurser, oavsett om de ges i Finland, Norge, Danmark, Island eller på Färöarna.
- 4,5 mnkr t. RJ-projekt "Inte bara 'inte': om ej, icke och inte i svenskans historia", Johan Brandtler
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Forskningsprojektet "Inte bara inte : om ej, icke och inte i svenskans historia" har beviljats ca 4,5 miljoner kronor från Riksbankens Jubileumsfond (RJ) . Projektledare/huvudsökande är Johan Brandtler, universitetslektor och docent i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.
- Ny avhandling 2025 i nordiska språk om ordpar som binds samman med en konjunktion i fornnordisk diktning
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Giorgio Basciu disputerade 2025 på sin doktorsavhandling i nordiska språk: Word Pairs and Other Syndetic Constructions in Old Norse Poetry. Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.
- Samarbete, nygamla verktyg och specialistkunskap. Professionell kriskommunikation i praktiken
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Kommunikatörer har en livsviktig roll i globala kriser. Vad lärde de sig under coronapandemin som kan användas i en framtida samhällskris? I en artikel visar Mats Landqvist och Mona Blåsjö strategiförändringar bland kommunikatörer i kommuner och hur deras uppfattningar om kunskap förändrades under pandemin.
- Interskandinavisk teater
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Föreställningen Karantänhotellet turnerar mellan Danmark, Sverige och Norge med tre skådespelare som talar var sitt skandinaviskt språk: danska, norska och svenska. Jonatan Pettersson, docent i nordiska språk, deltog i ett scensamtal efter föreställningen på Strindbergs Intima Teater, om nordiska språk och språklig ensamhet.
- Forskning i fokus
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Är du nyfiken på vad våra forskare vid Institutionen för svenska och flerspråkighet forskar om? Se våra filmer där forskare berättar på 1 minut. Först ut är Mona Blåsjö om hur vi använder digitala medier. Följ oss på Instagram för fler forskningsfilmer, språkfrågor, språkdagar, medarbetarporträtt, studenter och mycket annat. Forskning i fokus Instagram: svefler_SU instagram.com/svefler_su
- En garde! Slutstriden är här! Om retoriken i politiken
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Inför riksdagsvalet och teveduellerna mellan partiledarna, diskuterade Nordegren & Epstien i Sveriges radios P1 de politiska retoriska strategierna med Gunilla Almström Persson, Stockholms universitet, som forskar om retorik, språk och makt.
- När svenska blev standard
Institutionen för svenska och flerspråkighet
I medeltidens Sverige användes länge latin för skriftliga avtal när man skulle sälja eller byta bort en gård – om man nu skrev något alls. Oftast klarade man sig utan något skrivet. Man sa och gjorde vissa saker inför en samling vittnen, och kanske höll man fast vid en äldre tradition att lägga en jordtorva från gården i köparens knä. Jonatan Pettesson gästar Språkrådsbloggen.