Nytt forskningsprojekt sätter Sveriges föräldraförsäkring under lupp: dess effekter på psykisk hälsa genom livet

Forskningsprojektet Föräldraledighet och psykisk hälsa över livsloppet: En undersökning av införandet och utbyggnaden av den svenska föräldraförsäkringen kommer att undersöka om fördelarna med föräldraledighet sträcker sig långt bortom de tidiga åren av föräldraskapet – och om de påverkar barns liv när de växer upp till vuxna.

– Projektet drar nytta av Sveriges unika position, inte bara som föregångare inom föräldraledighetspolitik, utan också tack vare landets långa tradition av att samla in omfattande sociala och hälsorelaterade data om hela befolkningen. Av dessa skäl har få länder möjlighet att undersöka effekterna av föräldraledighet för både föräldrar och barn upp till femtio år senare, säger Helena Honkaniemi-Hoppe, projektledare och huvudansvarig forskare.

Den svenska föräldraförsäkringen infördes 1974 och har därefter byggts ut i flera steg, vilket lett till en ökande andel deltagande pappor. Genom att jämföra familjer vars barn föddes strax före och strax efter viktiga policyförändringar under 1970- och 1980-talen, avser forskargruppen att isolera de långsiktiga effekterna på den psykiska hälsan.

Sverige först landet med könsneutral föräldraledighet

Vid införandet var Sverige det första landet att erbjuda könsneutral betald föräldraledighet. Systemet utformades för att stödja både mödrar och fäder och främja en mer jämställd balans mellan arbete och familjeliv. Även om kortsiktiga effekter av föräldraledighet har dokumenterats – såsom minskad stress och förbättrat välbefinnande hos föräldrar – är det mindre känt om dessa effekter kvarstår över decennier eller påverkar nästa generation på längre sikt.

Följer effekter på psykisk hälsa över flera decennier

Med hjälp av Sveriges omfattande befolkningsregister, som kopplar samman data om födslar, familjerelationer, sysselsättning, sociala faktorer och psykiska hälsoutfall, kommer forskarna att följa individer i upp till fem decennier. Från barndom till vuxen ålder för de berörda barnen, och från vuxenliv till ålderdom för deras föräldrar. Familjer kommer att kategoriseras utifrån policyexponering (barns födelse före eller efter införandet 1974 samt utvidgningarna av föräldraförsäkringen under 1970- och 1980-talet) och rätt till föräldraledighet (moderns sysselsättning).

Med hjälp av kvasi-experimentella metoder, som ofta används inom nationalekonomi och andra samhällsvetenskaper för att bättre fastställa orsakssamband, kommer forskargruppen att analysera skillnader i psykiatriska utfall, inklusive användning av psykofarmaka, öppenvårds- och slutenvårdspsykiatri samt självmordsrisk.

– Genom att använda kvasi-experimentella metoder vill vi utnyttja denna unika möjlighet att studera verkliga förhållanden med potentiellt långsiktiga effekter på psykisk hälsa. Dessa metoder hjälper oss att tillskriva eventuella observerade ojämlikheter i psykisk hälsa till själva föräldraledighetspolitiken, snarare än till andra förändringar som skett över decennier, säger Helena Honkaniemi-Hoppe.

Bortom föräldrarna: ett familjeperspektiv

Det som särskiljer det här projektet är dess breda ansats. I stället för att enbart fokusera på föräldrar som tagit ledigt kommer forskningen att undersöka ”sammanlänkade liv”, det vill säga hur policyeffekter sprids inom familjer, i synnerhet från föräldrar till barn.
Detta synsätt speglar en växande insikt inom folkhälsovetenskap om att välbefinnande inte bara formas av individuella val, utan också av familjedynamik och bredare sociala system.

Politisk relevans i en föränderlig värld

Ojämlikheter i psykisk hälsa i arbetslivet är ett växande globalt problem, med ökande ekonomiska och sociala kostnader. Genom att återanknyta till reformer som infördes för ett halvt sekel sedan syftar projektet till att ge aktuella insikter för dagens beslutsfattare, för att utveckla moderna föräldraledighetssystem och incitament som främjar jämställdhet, öka männens deltagande och minska långsiktiga hälsoskillnader.

Projektet kan bidra till en djupare förståelse av hur hållbara välfärdspolitiska åtgärder faktiskt är, och hur de oavsiktligt kan påverka hälsa – inte bara för individer, utan även för familjer och framtida generationer. Det öppnar också för ny forskning om hur socialpolitik formar hälsa på lång sikt.

Håkan Soold