Juridicum etablerar ny fokusmiljö i hälsorätt

När vården och samhället förändras snabbt uppstår nya juridiska utmaningar. Hur kan patienters rättigheter säkerställas i en digitaliserad vård? Hur ska arbetsgivare hantera hot, våld och psykisk ohälsa bland vårdpersonal? Och hur kan juridiken bidra till att utveckla en mer jämlik och hållbar hälsovård? För att möta dessa frågor etablerar Juridicum vid Stockholms universitet nu en fokusmiljö inom området hälsorätt.

Den nya fokusmiljön är en del av Juridicums bredare satsning på strategiska forskningsmiljöer där forskare får medel och utrymme att arbeta över ämnesgränser för att analysera angelägna samhällsutmaningar på djupet. Satsningen kring hälsorätt tar sin utgångspunkt i flera centrala områden: arbetsgivarens ansvar vid psykisk ohälsa, skydd mot hot och våld i vården, barns rätt till hälsa, rättssäkerhet vid tillsyn och styrning samt rättsliga frågor kopplade till digitalisering och AI.

– När vården förändras snabbt finns en risk att utvecklingen drivs mer av teknik än av rättigheter och säkerhet. Hälsorätten fungerar då som en rättslig kompass. Det handlar om att säkerställa lagstöd, att ansvar kan utkrävas och att grundläggande rättigheter respekteras, säger Kavot Zillén, docent i offentlig rätt och projektledare för den nya fokusmiljön.

Tvärvetenskap och bredd

Fokusmiljön i hälsorätt samlar 17 forskare från arbetsrätt, offentlig rätt, medicinsk etik och socialt arbete från Stockholms universitet, Lunds universitet och Karolinska institutet. Genom att kombinera olika vetenskapliga metoder, däribland rättsdogmatik och rättssociologiska perspektiv, ska forskarna analysera hur regler och praxis kan bidra till trygghet, rättssäkerhet och jämlikhet inom olika delar av vården.

– Vi vill samla forskare från olika rättsområden och discipliner kring en gemensam agenda för hälsa och rättigheter. Målet är att bygga en långsiktigt stark forskningsmiljö med tydlig samhällsrelevans, säger Kavot.

Arbetet drivs initialt av Kavot och projektkoordinator Denniz Sabo, doktorand i offentlig rätt vid Juridiska institutionen, och planeras i tre etapper: strategiarbete och prioritering av forskningsfrågor; utformning av forskningsansökningar och forskningsöversikter; samt slutligen genomförande av projekt med spridning av resultat till akademi, beslutsfattare och allmänhet.

Forskning med verklig betydelse

Genom workshops, seminarier och publikationer är ambitionen att både producera ny kunskap och bidra till praktiska lösningar.

– På kort sikt vill vi bidra med fördjupad analys av aktuella frågor, exempelvis AI i vården, prioriteringsfrågor, barns rätt till hälsa, men även övergripande principiella frågor såsom rättssäkerhet och tillsyn på hälsoområdet. På lång sikt är ambitionen att bidra till goda förutsättningar för en mer jämlik och hållbar hälso- och sjukvård genom tydligare rättsliga ramar och bättre kunskapsunderlag för beslutsfattare, förklarar Kavot.

Vår starkaste tillgång är våra forskare och deras kompetens.

Fokusmiljön är mer än en akademisk satsning – den är en strategisk plattform för att säkerställa att vårdens utveckling sker med respekt för rättigheter, säkerhet och ansvar. Genom att kombinera juridisk bredd med tvärvetenskaplig forskning skapar Juridicum nu en arena där kunskap om hälsa och juridik kan utvecklas och spridas för verklig samhällsnytta.

– Vår starkaste tillgång är våra forskare och deras kompetens. Kombinationen av juridisk bredd och tvärvetenskaplig förankring gör att vi kan analysera komplexa frågor, påverka praxis och stärka rättssäkerheten samlat kring en gemensam rättighetsbaserad utgångspunkt: rätten till bästa möjliga hälsa, avslutar Kavot.

Text: Natalie Oliwsson