Vänner från barndomen kan ha betydelse för din inkomst och hälsa

Den person du satt bredvid i klassrummet kan ha större betydelse än du tror. För barn från låginkomstfamiljer kan en vän från en mer privilegierad bakgrund vara tillräckligt för att lyckas senare i livet – och därmed också få bättre hälsa. Det visar en ny avhandling av doktoranden Klara Gurzo vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.

– Inkomstmobilitet och hälsa är inte bara individuella prestationer eller utfall. De formas av de sociala världar vi växer upp i, säger Klara Gurzo.

Med hjälp av flera decennier av svenska registerdata och Stockholm Birth Cohort Multigenerational Study undersöker Gurzo en stor fråga: Hur formar inkomst och social rörlighet vår hälsa – inte bara i vuxen ålder, utan över generationer?

Ett av resultaten i Klara Gurzos forskning som hon menar särskilt sticker ut handlar om barndomsvänskap. I den andra delstudien i avhandlingen, publicerad i Social Forces, som omfattar mer än 10 000 svenskar födda 1953, undersökte hon vad som hände med barn från låginkomstfamiljer som hade minst en nära vän från en mer välbärgad bakgrund.

Med hjälp av data som samlades in i klassrum i Stockholm på 1960-talet – där barnen själva rapporterade sina vänskaper – följde hon deltagarnas inkomster mellan 37 och 48 års ålder.

Fokus på självrapporterade vänskaper

Mönstret var tydligt. Barn från de lägsta inkomstgrupperna som hade en vän som kom från en mer välbärgad familj tjänade som vuxna betydligt mer än barn som inte hade sådana vänskaper.

– Dessa vänskaper kan ge mer än bara sällskap. De kan exponera barn för andra ambitioner, utbildningsvägar och nätverk – och även indirekt ge tillgång till resurser via en väns familj, säger Klara Gurzo.

Till skillnad från tidgare studier fokuserar Klara Gurzos forskning på faktiska, självrapporterade vänskaper. Genom att jämföra elever i samma klassrum kunde hon komma närmare en förståelse av hur kamratrelationer formar framtidsutsikter och levnadsvillkor.

Hennes studie fick internationell uppmärksamhet och lyftes våren 2025 av den danska tidningen Weekendavisen.

Inkomstojämlikhet kopplas till skillnader i livslängd

I den första studien i hennes avhandling jämförde Klara Gurzo två svenska födelsekohorter, 1922–1926 och 1951–1955, för att undersöka hur inkomstrelaterade skillnader i livslängd mellan 50 och 61 års ålder förändrades före och efter välfärdsstatens utbyggnad.

Att växa upp i Sveriges expanderande välfärdsstat eliminerade inte inkomstskillnader i livslängd. För män ökade klyftorna mellan rika och fattiga. För kvinnor blev inkomstrelaterade skillnader i överlevnad tydliga först i den senare generationen.

I den tredje studien följde Klara Gurzo individer från barndomen till vuxen ålder för att förstå hur tidiga ekonomiska förhållanden påverkar risken att dö i förtid. Föräldrarnas inkomst spelade roll – men mindre än man kanske skulle tro. En stor del av sambandet mellan barndomsinkomst och dödlighet i vuxen ålder kunde förklaras av faktorer som kognitiv förmåga i tonåren, sociala färdigheter, utbildning och inkomst i vuxen ålder.

Med andra ord går vägen från barndomens nackdelar till tidig död ofta via utbildning och socioekonomiska framgångar senare i livet.

Social rörlighet och psykisk hälsa

I hennes fjärde studie undersökte Klara Gurzo hur det påverkar den psykiska hälsan senare i livet att röra sig upp eller ner på inkomststegen. Genom att studera män och kvinnor mellan 52 och 66 år och mäta psykisk hälsa genom förskrivning av psykofarmaka fann hon att inkomstmobilitet hade samband med psykisk hälsa hos män – men inte hos kvinnor.

Resultaten tyder på att den psykologiska effekten av social rörlighet kan skilja sig mellan könen, och att både socialt ursprung och slutposition spelar roll.

Ojämlikhet bör hanteras tidigt i livet

Sammanfattningsvis visar Klara Gurzos avhandling att inkomstrelaterade ojämlikheter i hälsa speglar både överföring mellan generationer och processer inom en generation. Sociala och historiska sammanhang, liksom individuella egenskaper, formar möjligheterna till inkomstmobilitet och hälsa genom hela livet.

– Resultaten tyder på att insatser för att minska ojämlikhet i hälsa inte enbart bör fokusera på socioekonomiska villkor i vuxen ålder. I stället kan politiken också behöva rikta in sig på miljöer tidigt i livet – inklusive skolmiljöer och kamratrelationer – där socialt kapital, ambitioner och möjligheter börjar ta form, säger Klara Gurzo.

Håkan Soold

Fakta

Klara Gurzo, doktorand vid Institutionen för folkhälsovetenskap, försvarade sin doktorsavhandling Perspectives on income and health: cohort change, intergenerational social mobility, and the role of personal attributes and childhood friends vid Stockholms universitet den 6 mars.

Avhandlingen består av fyra empiriska studier:

Studie 1 jämförde två svenska födelsekohorter, 1922–1926 och 1951–1955, för att undersöka hur inkomstrelaterade ojämlikheter i kohortens temporära livslängd mellan 50 och 61 års ålder förändrades före och efter välfärdsstatens etablering. Bland män ökade de inkomstrelaterade ojämlikheterna mellan kohorterna, främst eftersom ökningen i livslängd stagnerade under ungefär den 25:e percentilen i inkomstfördelningen, medan ökningen var relativt stabil över denna nivå. Kvinnor födda 1922–1926 hade små inkomstskillnader i livslängd, men tydliga skillnader framträdde i kohorten född 1951–1955, efter att kvinnors arbetskraftsdeltagande hade ökat.

One generation apart: Individual income and life expectancy in two Swedish cohorts born before and after the expansion of the welfare state

Studierna 2–4 baserades på data från Stockholm Birth Cohort Multigenerational Study (SBC Multigen), som omfattar 14 608 individer som följts upp till 68 års ålder.

Studie 2 undersökte om barndomsvänskaper kan fungera som självförvärvat socialt kapital. Med hjälp av sociometriska data från sjätte klass och klassrumsfixa effekter visades att vänskap med klasskamrater från höginkomstfamiljer var förknippad med högre inkomster i vuxen ålder och uppåtgående inkomstmobilitet. Sambanden var starkast bland barn från socioekonomiskt utsatta bakgrunder. Dessa mönster kvarstod efter justering för föräldrars resurser och individuella egenskaper. Resultaten tyder på att vänskaper över socioekonomiska gränser har betydelse utöver gemensam klassrumskontext och observerad selektion.

The Impact of Privileged Classroom Friends on Adult Income and Income Mobility: A Study of a Swedish Cohort Born in 1953

Studie 3 utvärderade mekanismer som kopplar ekonomiska uppväxtförhållanden till dödlighet av alla orsaker i vuxen ålder. Föräldrars inkomst visade endast ett svagt samband med dödlighet i vuxen ålder, vilket minskade avsevärt efter att man tagit hänsyn till kognitiv förmåga och sociala färdigheter i tonåren samt senare socioekonomiska positioner i vuxenlivet, särskilt utbildning och inkomst. Intergenerationell inkomstmobilitet visade inget tydligt samband med dödlighet i denna studie.

Pathways from Childhood Economic Conditions to Adult Mortality in a 1953 Stockholm Cohort: The Intermediate Role of Personal Attributes and Socioeconomic Career

Studie 4 undersökte psykisk hälsa i åldrarna 52–66 år, mätt genom uthämtning av psykotropa läkemedel, med hjälp av så kallade diagonal reference models som skiljer mobilitet från ursprung och destination. Intergenerationell inkomstmobilitet var kopplad till uthämtning av psykotropa läkemedel bland män men inte bland kvinnor. Nedåtgående mobilitet var förknippad med högre läkemedelsuthämtning och uppåtgående mobilitet med lägre. Resultaten var robusta efter omfattande justering för konfunderande faktorer, och liknande mönster observerades i ett nationellt urval.

Intergenerational income mobility and psychotropic drug dispensation: A diagonal reference model approach

Denna studie är ännu inte publicerad ännu, den är inskickad och under granskning.