Avhandling i folkhälsovetenskap kastar nytt ljus över konsekvenserna av mobbning på arbetsplatsen

Avhandlingen, som undersöker dynamiken kring arbetsplatsmobbning i Sverige och Danmark, bryter ny mark genom att särskilja samtidiga (som sker samtidigt), prospektiva (framåtblickande) och omvända (bakåtriktade) samband.

– Sambandet mellan arbetsplatsmobbning och psykisk ohälsa är känt sedan tidigare. Men mer sällan har man tagit hänsyn till att det kan vara ömsesidigt och följt samma personer över flera år för att försöka förstå riktningen i sambandet. Det är viktigt att reda ut, eftersom det påverkar vilka insatser som faktiskt kan göra skillnad, säger Rebecka Holmgren, doktorand i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.

När hon gick vidare med analyser där hon fokuserade närmare på förändringar inom individer över tid förändrades dock bilden. Data visade att mobbning utlöser kortsiktiga ökningar i ångest, men inte nödvändigtvis långsiktiga förändringar. Intressant nog verkade ångest inte öka sannolikheten för framtida mobbning när dessa individuella förändringar beaktades.

Mobbning kopplas till sjukskrivning och läkemedel

Utöver symtom undersökte Rebecka Holmgren även mer konkreta utfall som kan tala för en allvarligare belastning/problematik. Anställda som utsattes för mobbning hade en högre risk för sjukfrånvaro på grund av depressions- eller ångestdiagnoser under de följande två åren. Detta stärker bilden av att mobbning har påtagliga konsekvenser, inte bara för individer utan även för arbetsplatser och samhällssystem.

En av avhandlingens studier fokuserade på medicinsk behandling med psykofarmaka. Resultaten visar att personer som utsatts för mobbning på arbetsplatsen var mer benägna att påbörja behandling med sådana läkemedel – särskilt antidepressiva – inom två år. Detta stärker farhågor om att mobbning kan bidra till kliniskt betydande försämring av den psykiska hälsan.

– Vi vet sedan tidigare att arbetsplatsmobbning ökar risken för psykiska besvär, men i dessa studier kunde vi också se att konsekvenserna kan vara mer långtgående. En del individer söker behandling för sitt försämrade mående, och en del kan inte fortsätta arbeta, säger Rebecka Holmgren och fortsätter:

– Det är också viktigt att påpeka att sambanden kvarstod oavsett om individen redan innan mobbningen hade ett försämrat psykiskt mående. Det utmanar föreställningen om att det bara är redan sårbara individer som drabbas. Resultaten tyder på att mobbning kan få allvarliga konsekvenser för vem som helst.

Implikationer för förebyggande arbete

Ett överraskande resultat var att det saknades stöd för att gott ledarskap kunde dämpa effekterna av mobbning på ångest. Även om ledarskapskvalitet ofta lyfts fram som en central faktor för hälsosamma arbetsplatser, tyder denna forskning på att det inte räcker för att motverka de psykologiska effekterna av upprepade negativa beteenden från kollegor eller chefer.

Sammantaget pekar resultaten tydligt på att mobbning på arbetsplatsen är en riskfaktor för både depression och ångest, även efter att man tagit hänsyn till tidigare psykisk hälsa, demografiska faktorer och andra arbetsmiljöförhållanden.

Slutsatserna är tydliga. Att förebygga mobbning är inte bara en fråga om arbetsplatskultur, utan också om folkhälsa. Tidiga insatser och snabbt stöd till utsatta anställda kan spela en avgörande roll för att minska förekomsten av psykisk ohälsa i arbetslivet, konstaterar Rebecka Holmgren.

I takt med att medvetenheten om psykisk hälsa på arbetet ökar ger denna forskning ytterligare argument för att organisationer behöver gå från medvetenhet till konkreta åtgärder mot mobbning – innan konsekvenserna blir långvariga.

– Psykisk ohälsa hos yrkesverksamma har många orsaker men våra resultat talar för att arbetsplatsmobbning kan vara en av dem. Trots tydlig lagstiftning mot mobbning i Sverige drabbar det fortfarande uppskattningsvis var tionde arbetstagare, säger Rebecka Holmgren och fortsätter:

– Även om den här avhandlingen fokuserar på konsekvenserna av arbetsplatsmobbning visar annan forskning att riskfaktorer för mobbning främst är organisatoriska. Så insatser som tydliga riktlinjer, stödjande ledarskap och strukturerade arbetsprocesser är sannolikt avgörande för att minska mobbning och därmed också risken för psykisk ohälsa.

Håkan Soold

Fakta

Rebecka Holmgren försvarade sin avhandling Workplace bullying and mental health conditions: Disentangling concurrent, prospective, and reverse associations in the Swedish and Danish workforce torsdag 21 maj vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.

Avhandlingen består av fyra studier:

Studie I syftade till att fastställa de teoretiska och psykometriska egenskaperna hos ett mått för arbetsplatsmobbning. Resultaten visade att måttet fångade upplevelser som överensstämmer med den teoretiska förståelsen av mobbning i arbetslivet och att det i tillfredsställande grad överlappade med etablerade mått på arbetsplatsmobbning. Resultaten styrker måttets tillförlitlighet och motiverar användningen av måttet i avhandlingens efterföljande studier.

Assessing the validity of a single-item measure of exposure to workplace bullying: A mixed-methods study among Swedish workers
(Ej publicerad ännu, under peer review)

Studie II undersökte sambandet mellan arbetsplatsmobbning och ångest samt huruvida en god ledarskapskvalité kan mildra eventuell ångest efter utsatthet för mobbning. När utsatta individer jämfördes med icke-utsatta individer visade resultaten på ett dubbelriktat samband. Utsatthet för mobbning var förenat med en ökad risk för högre ångest vid ett senare tillfälle, samtidigt som högre initial ångest ökade risken för senare utsatthet för mobbning. I analyser där varje individ istället jämfördes med sig själv påvisades dock endast direkta, men inga långsiktiga, förändringar i ångest efter mobbningsutsatthet, och vi såg inget stöd för en omvänd association. Vidare återfanns inget stöd för att ledarskapskvalité modererade dessa samband.

Workplace bullying, symptoms of anxiety and the interaction with leadership quality – a longitudinal study using dynamic panel models with fixed effects (Scandinavian Journal of Work, Environment & Health)

Studie III undersökte sambandet mellan arbetsplatsmobbning och sjukskrivning till följd av depressions- eller ångestdiagnoser, även här i båda riktningarna. Resultaten visade att individer som utsatts för arbetsplatsmobbning hade en ökad risk för sjukskrivning under de efterföljande två åren jämfört med icke-utsatta individer. Däremot återfanns inget tydligt stöd för att en sådan sjukskrivning ökade risken för senare arbetsplatsmobbning.

Bidirectional associations between workplace bullying and sickness absence due to common mental disorders – a propensity-score matched cohort study (BMC Public Health)

Studie IV undersökte om arbetsplatsmobbning kan kopplas till en ökad risk för behandling med psykofarmaka. Analysen avgränsades till individer utan tidigare erfarenhet av arbetsplatsmobbning och utan nylig historik av psykofarmakaanvändning. Resultaten visade att utsatta individer hade en ökad risk att initiera behandling med psykofarmaka under de efterföljande två åren, där risken för uttag av antidepressiva läkemedel framträdde tydligast.

Onset of exposure to workplace bullying and incident treatment with psycho-tropic medication – an emulated target trial with 25 309 Swedish and Danish employees (Epidemiology and Psychiatric Sciences)