Hur trodde utövare av lärd magi under senmedeltiden att de kunde frammana andliga väsen och hur trodde de att de kunde skapa säkra platser för att interagera med dessa väsen? Det är några av de forskningsfrågor som Andrea Franchetto besvarar i sin nyligen publicerade avhandling ”Rituals of perceptual presence”. När Andrea Franchetto försvarade sin doktorsavhandling den 18 oktober var intresset stort. Bland besökarna på disputationen fanns studenter från den internationella kursen Magi i europeisk religionshistoria, som Andrea undervisar i.
En ny prorektor för Stockholms universitet ska utses för perioden 1 juli 2025 till 30 juni 2031. Nu är en grupp som ska ansvara för det löpande arbetet utsedd.
Ett större program, tio projekt, tre RJ Sabbaticals samt en ” RJ Flexit” vid Stockholms universitet har beviljats totalt cirka 92 miljoner kronor av Riksbankens Jubileumsfond i årets utlysning.
Får vi gå med i en försvarsallians även om det försämrar säkerheten för våra grannländer? Eller installera en övervakningskamera även om det gör att en inbrottstjuv mer sannolikt bryter sig in hos grannen? Kan avskräckning vara ett legitimt motiv för krig? Filosofen Helen Frowe undersöker de etiska aspekterna av avskräckning och ger oss bättre verktyg för att avgöra om en avskräckande metod är acceptabel eller inte.
Vad kan hanteringen av de döda berätta om de levande, och hur kan sorgen säga något om glädjen? För en arkeolog med fokus på förhistorisk tid är lämningar efter begravningar källan till det mesta. – Hur människor har behandlat sina döda säger väldigt mycket om hur de såg på livet, vad de värderade högt i sina liv, vem de brydde sig om, säger Alison Klevnäs, forskare i arkeologi vid Stockholms universitet.
Nio forskare vid Stockholms universitet har beviljats projektbidrag och tre får etableringsbidrag av forskningsfinansiären Forte. Totalt rör det sig om cirka 56 miljoner kronor. Projektbidrag Carina Mood, Institutet för social forskning: ”Optimism som fälla eller språngbräda? Aspirationer och tidiga karriärer bland unga med utrikesfödda föräldrar”, 4 998 000 kr; Adam Altmejd, Institutet för social forskning: ”Ojämlikhetens Ansikten: En registerstudie som använder passbilder och AI för att dokumentera utseendebaserad diskriminering i Sverige”, 4 944 000 kr; Josefin Månsson, Institutet för socialt arbete: Skadelindring, kontroll och narkotikapolitik i förändring: ordningsmaktens arbete med personer som brukar illegala droger”, 4 946 000 kr; Tove Pettersson, Kriminologiska institutionen: ”Hur går det för tvångsvårdade barn?”, 4 970 000 kr; Petra Herzfeld Olsson, Juridiska institutionen ”Den svenska modellen i en ny era”, 4 354 000 kr; Tina Sundelin, Psykologiska institutionen: Sömn, social samhörighet och välbefinnande: tillämpning av en social intervention för att främja hälsa”, 4 938 000 kr; Rebecka Strandell, Institutionen för socialt arbete: ”SWECARE - en studie av äldreomsorgspersonalens arbetsvillkor i ljuset av strukturella och organisatoriska förändringar”, 4 836 000 kr; Lisa Harber-Aschan, Sociologiska institutionen: ”Fattigdom och psykisk ohälsa hos migranters barn – en longitudinell studie av ojämlikheter och viktiga mekanismer”, 6 887 000 kr; Agneta Cederström, Institutionen för folkhälsovetenskap: ”Förmögenheter, skulder, och den ojämlika hälsan, 6 926 000 kr. Etableringsbidrag Klara Hussenius, Institutionen för socialt arbete: ”Osynliga åtstramningar eller minskat behov? En studie av det tidiga 2020-talets sjunkande mottagande av ekonomiskt bistånd”, 3 096 000 kr; Max Thaning, Institutet för social forskning: ”Bakgrund och möjligheter i Sverige: Implikationer av ökad inkomstojämlikhet för utbildningsmobilitiet”, 3 739 000 kr; Mårten Hammarlund, Psykologiska institutionen: ”Anknytningsrepresentationer, reflekterande funktion och trauma hos mödrar med intellektuell funktionsnedsättning eller ADHD: Kopplingar till barnens socioemotionella fungerande”, 2 249 000 kr.
När forskningsresultat görs fritt tillgängliga för alla ökar både den akademiska genomslagskraften och möjligheten till praktisk tillämpning i samhället. Juridicum är med och driver utvecklingen genom att publicera flera vetenskapliga tidskrifter med öppen tillgång. Öppen vetenskap - Open Access - handlar om att göra forskningsresultat, forskningsdata och vetenskapliga processer fritt tillgängliga för alla. Detta ligger i linje med Stockholms universitets policy för öppen vetenskap, som framhåller vikten av att forskningsresultat och forskningsdata publiceras med öppen licens i den mån det är möjligt. Juridiska fakulteten ska ytterligare verka för att fakultetens forskning tillgängliggörs genom Open Access. Strategisk plan för Juridiska fakulteten 2023–2026 Rättsvetenskapen spelar en avgörande roll för att förstå rättens funktion och påverkan i samhället. Genom öppen tillgång kan rättsvetenskaplig forskning nå ut till fler, både inom och utanför akademin, och på så sätt bidra till samhällsutvecklingen i stort. Forskning som är öppen kan också granskas, verifieras och byggas vidare på av fler, vilket leder till en mer robust och effektiv forskningsprocess. Att göra rättsvetenskapligt material tillgängligt innebär att fler aktörer, inklusive praktiker, beslutsfattare och allmänheten, kan ta del av viktig kunskap och använda den i sitt arbete med att tolka och utveckla rättssystemet. Genom att aktivt stödja öppen vetenskap och arbeta för ett mer transparent vetenskapssystem kan vi därför bidra till både akademisk och samhällelig utveckling.
Den 23 oktober var Universitetsalliansen Stockholm trio värd för ett seminarium på Karolinska Institutet om hur tvärvetenskaplig forskning och utbildning kan bidra till hållbar utveckling.
På fredagseftermiddagar samlas studenter från grund- och forskarutbildning på Nordita för fika och öppna föreläsningar. Konceptet kallas ScientiFika och handlar inte bara om att bredda sin kunskap, utan också om att träffas över ämnesgränserna för att utbyta idéer och erfarenheter.
Hur ska biologisk mångfald övervakas, mätas och finansieras för att skydda vår planet? Forskare från Stockholm Resilience Centre och programmet Swedbio deltar i det pågående COP16-mötet i Colombia för att bidra till arbetet med implementeringen av det globala ramverket för biologisk mångfald.
Betydelsen av Arktis metanutsläpp för klimatet, hur materia formas och bryts ner, evolutionära skiften i växtriket och nya effektiva metoder för att få fram bioaktiva substanser som löser framtidens behov av läkemedel och avancerad elektronik. Det är några exempel på grundforskning vid Stockholms universitet som beviljats medel av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
När anmälan till vårterminen stängde vid midnatt den 15 oktober hade drygt 52 500 personer sökt utbildning vid Stockholms universitet. Det är en ökning på 6,9 procent jämfört med förra året. Antalet sökande med Stockholms universitet som förstahandsval ökade med 5 procent. I hela landet ökade antalet sökande med nästan 13 000 personer, vilket motsvarar drygt 5 procent.
En ny undersökning från forskningsprogrammet Fairtrans visar att en stor majoritet av svenskarna är oroade över klimatförändringarna och vill se snabbare åtgärder. Forskningsprogrammet Fairtrans som leds från Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet presenterar en som omfattar över 5 000 deltagare, visar tydligt att svenska folket vill tidigarelägga klimatmålet för 2045 och se kraftigare satsningar på ett fossilfritt samhälle. Omställningen uppfattas som en utmaning, men i ännu högre grad som en möjlighet. Lägre bränslepriser står inte högt i kurs. Resultaten visar att:
Kylfartyg – kylda omlastningsfartyg som fungerar som mobila hamnar för fiskebåtar – beskrivs ofta som svaga länkar i spårbarheten för fisken vi äter. För första gången har ny forskning identifierat ägarna till alla globalt använda omlastningsfartyg, vilka flaggor de seglar under och vilka fiskefartyg de omlastar ifrån. Den nya studien, som är publicerad i Science Advances, visar att endast 324 ägare är ansvariga för all omlastning av fisk i världen, och att Kina, Ryssland och Grekland spelar en betydande roll.
Fiskforskning har länge handlat om bestånd, storfiske och andra miljöfrågor. Men på senare år har nya rön och perspektiv börjat förändra forskningen om fisk. Vad gör det med vår syn på fiske när vi vet att fiskar känner mer smärta än vad vi tidigare har förstått? Hur förändras vår bild av fiskar när vi lär oss att vissa av dem tillhör den exklusiva skara djur som känner igen sig själva i en spegel?
Snart levereras de nya Printomatskrivarna till de publika ytorna, t. ex Stockholms universitetsbibliotek, Studenthuset och Albano. För att kunna skriva ut på de nya skrivarna måste du koppla ditt universitetskort till systemet. Universitetet håller på att byta utskriftslösning och leverantör för Printomat. Detta innebär att nya publika skrivare kommer levereras/installeras den 17 oktober. De publika skrivarna kan användas av alla. Det kommer finnas en gammal skrivare ansluten till det befintliga Printomatsystemt t.o.m. 31 oktober. För att det ska gå att skriva ut på de nya skrivarna måste du koppla ditt universitetskort till det nya systemet. Instruktioner för hur detta går till finns i Serviceportalen Alla studenter kommer få ett mejl med en registreringskod inom kort. Mejlet skickas från noreply@su.eu.uniflowonline.com (se bild på mejlet nedan). Koden ska användas när skrivarna är fysiskt installerade på plats. För att fortsätta kunna skriva ut är det viktigt att koppla universitetskortet så fort den nya skrivaren har installerats eftersom den gamla skrivaren då tas bort. De nya skrivarna kommer vara märkta med ”Ny skrivare” så det inte kommer vara någon tvekan om när det är dags att koppla universitetskortet.
Det nya ”Forum för språk och litteratur” vid Stockholms universitet firade Europeiska språkdagen med invigning på konsthallen Accelerator den 24 september. Språkvetaren Patrik Hadenius gästade och konstaterade att språk kan vara jobbigt att lära sig och att vi måste bli bättre på att betona lusten och nyttan med att kunna språk. Han berättade också om det språkmuseum som är på gång i huvudstaden. Rektor Astrid Söderbergh Widding hälsade alla välkomna i ett förinspelat digitalt inslag, då hon befann sig i Bryssel och inte kunde närvara på invigningen. – Min främsta ambition för språkområdets del har varit att kunna bidra till att utveckla, inte avveckla, vår redan breda och sammantaget oerhört starka verksamhet inom språk och litteratur! Språk är ett av det humanvetenskapliga områdets styrkeområden och Forum för språk och litteratur får centrala medel från universitetet under en femårsperiod, för att ytterligare stärka området. Rektor Astrid Söderbergh Widding talade om det alltmer utmanande geopolitiska läget vi befinner oss i, med globala spänningar av olika slag. – Då behövs mer, inte mindre, av breda kunskaper i språk och litteratur och därmed också om skilda kulturer. Då behövs mer, inte mindre, av breda kunskaper i språk och litteratur och därmed också om skilda kulturer. Mångspråkighet och flerspråkighet måste lyftas
Att främja hållbarhet inom scenkonst och samtidigt balansera med det konstnärliga uttrycket kan vara en utmaning. Forskaren Natasja Börjeson och hennes kollegor arbetar för att hitta innovativa lösningar som minskar miljöavtrycket utan att hämma kreativiteten på Dramaten. I EU-projektet Stages - Sustainable Theatre Alliance for a Green Environmental Shift samlas ett flertal av Europas teatrar för att fokusera på att göra scenkonst mer hållbar genom gemensamt kunskapsbyggande. Det innebär ett transdisciplinärt samarbete där teatrar och institutioner arbetar med universitet för att lära av varandra. Dramaten samverkar med Stockholms universitet för att genomföra aktiviteter baserade på teaterns behov för ökad hållbarhet, inklusive interna workshops och offentliga Openlabs på tre olika teman. Ett tema inkluderar ett residence där en föreställning skapas utifrån den nya kunskapen. – De två openlabs som Dramaten anordnar med Stockholms universitet handlar om kemikalierisker i mask och peruk, och hur cirkulär plast är som material – kopplat till scen, teknik och verkstäder, säger Natasja Börjeson som forskar inom regulatorisk toxikologi och är postdoktor vid Institutionen för miljövetenskap på Stockholms universitet. Rent praktiskt innebär samarbetet ett ömsesidigt lärande. Exempelvis så får Dramatens maskavdelning ökad kunskap om hur de kan minska exponeringen för farliga kemikalier, medan forskarna får insikt i de specifika kunskapsbehoven hos maskörer och skådespelare. – Dessutom lär vi oss hur vår kunskap kan tillämpas praktiskt inom teatern. Dramatens hållbarhetsarbete baseras på vetenskaplig grund och vi forskare får en inblick i hur det rent konkret arbetas med de frågor vi studerar, säger Natasja Börjeson.
De fyra svenska referensglaciärerna fortsätter att krympa. Resultaten av de årliga mätningarna av glaciärernas massbalans visar att Storglaciären, Rabots glaciär, Rivgojiehhki och Moarhmmáglaciären har minskat rejält. Det rör sig om de största minskningarna sedan de systematiska mätningarna påbörjades.
Den 30 september lanserade Folkhälsomyndigheten kampanjen ”Tanke” för att främja psykisk hälsa bland studenter på högskolor och universitet. Kampanjens syfte är bland annat att erbjuda verktyg för att hantera känslomässig press och stress.
Det går att skapa värden utifrån koldioxidutsläpp genom att exempelvis producera metanol som ett renare bränslealternativ för båttransporter. Liane Rossi, innehavare av Konung Carl XVI Gustafs professur i miljövetenskap under året 2023–2024, presenterade sin forskning för kungen och inbjudna forskarkollegor 30 september.
Universitetet byter utskriftslösning för Printomat. Fyll inte på mer pengar för utskrifter än du behöver. Under hösten 2024 byter Stockholms universitet utskriftslösning. Nya skrivera kommer levereras under oktober, och fram till dess att vi har den nya lösningen på plats ber vi dig som student att inte fylla på med mera pengar på su.se/minautskrifter än vad du kommer att göra av med. Mer information om hur du gör för att koppla ditt universitetskort till de nya skrivarna kommer inom kort.
