Beräkningsbaserade modelleringstekniker har varit en röd tråd i Professor Erik Lindahls forskning. I arbetet med att fördjupa förståelsen för membranproteiner, och mer specifikt ligandstyrda jonkanaler, har han och hans grupp varit beroende av såväl innovativa beräkningsverktyg som tillgång till stora datorresurser. Nu blir han föreståndare för Nationell akademisk infrastruktur för superdatorer i Sverige, NAISS.
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har fattat beslut i 2024 års utlysning av Wallenberg Academy Fellows förlängningsanslag. Sex forskare från SU sökte och fem av dem beviljas femåriga anslag på sammanlagt 62 miljoner kronor. De forskare vid universitetet som beviljas förlängning är: Wushi Goldring, Matematiska institutionen Karin Lind, Institutionen för astronomi Rike Stelkens, Zoologiska institutionen Johanna Rickne, Institutet för social forskning, SOFI Ville Kaila, Institutionen för biokemi och biofysik Wushi Goldring, Karin Lind, Rike Stelkens och Johanna Rickne beviljas vardera elva miljoner kronor. Ville Kaila befordras till Wallenberg Scholar i samband med förlängningsanslaget och beviljas därmed 18 miljoner kronor. Inom utlysningen har även Maria Hermanns, Fysikum, beviljats omställningsbidrag på en miljon kronor. Läs mer om forskarna och deras projekt på stiftelsens hemsida.
Vad säger djuren egentligen? Nu finns ett samtal mellan språkforskaren Stefan Norrthon och idéhistorikern Karin Dirke tillgängligt i universitetets podd Öppna föreläsningar. När Karin Dirke, professor i idéhistoria, och Stefan Norrthon, forskare i svenska och flerspråkighet, samtalade på Tranströmerbiblioteket, handlade det om möten mellan människor och andra arter, och hur väl vi kan förstå djurens sätt att kommunicera. Hur har vi sett på djuren och deras språk genom tiderna? Kan kunskap om hur djur kommunicerar budskap och känslor ge en annan bild av vilka de är i samhället? Samtalet modererades av Karin Gyllenklev, journalist och programledare på Naturmorgon, Sverige Radio. Lyssna på samtalet
Sju forskare vid Stockholms universitet finns med på Clarivates lista för 2024 över världens mest citerade forskare.
I senaste avsnittet av Filosofiska rummet i Sveriges radio medverkar Staffan Bergwik, professor i idéhistoria och Åsa Wikforss, professor i filosofi, i ett samtal om objektivitet. Om vad objektivitet är och ifall medier kan vara objektiva. I samband med Gazakriget och USA-valet har debatten kring mediernas objektivitet blossat upp. Men går det att vara objektiv, finns det objektiva fakta? Skiljer man på fakta och värderingar och ger en grund för sina påståenden, så kan man vara objektiv, inom de begränsningar som man har som människa, menar Åsa Wikforss. Medan Staffan Bergwik svarar att en enskild individ inte kan vara objektiv, men att man kan sträva efter objektivitet tillsammans, genom redskap, verktyg och arbetssätt som utvecklas tillsammans utifrån ett objektivitetsideal. Idéerna om vad objektivitet är och hur det uppnås har skiftat genom historien, säger Staffan Bergwik i programmet, det handlar om hur man på ett så bra sätt som möjligt beskriver verkligheten så sanningsenligt som möjligt. Och Åsa Wikforss förklarar att det finns flera objektivitetsbegrepp, med olika funktioner i olika sammanhang. Men ibland vill vi ha det subjektiva, ibland vill vi veta precis vad just en person upplever och känner. säger Åsa Wikforss. I samtalet medverkar också Bengt Johansson, professor i journalistik och mediekommunikation vid Göteborgs universitet. Lyssna på samtalet Staffan Bergwik är professor i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik. Han forskar om naturvetenskapernas kulturhistoria under 1800- och 1900-talen med särskilt fokus på relationen mellan vetenskap och samhälle. Forskningen handlar om vetenskap och media, sinnes- och känslohistoria, genus och naturvetenskap samt tid och temporalitet. Till Staffan Bergwiks forskningsintressen hör även överblickens historia, hur människor skapat utsiktspunkter från ovan för att förstå, kontrollera och uppleva stora mönster i natur och kultur. Åsa Wikforss är professor i filosofi vid Filosofiska institutionen. Hennes forskning rör sig i gränsområdet mellan språkfilosofi, medvetandefilosofi och kunskapsteori. Forskningen handlar såväl om kunskapens som kunskapsmotståndets natur. Åsa Wikforss driver forskningsprogrammet "Kunskapsresistens: Orsaker, konsekvenser och motmedel ", som tar ett helhetsgrepp på kunskapsresistens och undersöker området systematiskt, både empiriskt och teoretiskt.
Du som är forskare eller doktorand inom språk, litteratur och kultur har möjlighet att publicera dig i tre vetenskapliga tidskrifter utgivna av Stockholms universitet: Tidskrift för litteraturvetenskap, Moderna Språk och (främst franskspråkiga) Revue nordique des études francophones. Tidskrift för litteraturvetenskap Tidskrift för litteraturvetenskap
Vill du delta i ESA 2025? Just nu kan studenter vid Stockholms universitet och andra Civis-universitet ansöka fram till och med den 1 december. European Student Academy (ESA) bildades på initiativ av projektet EUC Voices Erasmus+ och sammanför varje år cirka 250 studenter från olika delar av Europa. Här kan du läsa mer om ESA 2025 och hur du ansöker: European Student Assembly 2025 - 4th edition (på engelska)
Brinner du för att skapa en rättvis och inkluderande digital värld? Ansök till mikroprogrammet ”Equitable and Just Digital Society” av CIVIS, där du får tvärvetenskapliga färdigheter för att ta itu med de etiska, sociala och tekniska utmaningarna i vår digitala tidsålder. Sista ansökningsdag är den 30 november 2024! Välkommen till "Equitable and Just Digital Society: Developing Interdisciplinary Skills and Knowledge (ECTS 3)" - en kurs på avancerad nivå, som är en del av ett pågående CIVIS mikroprogram för avancerad nivå med fokus på de sociala utmaningarna med digitala och tekniska omställningar.
Forte har fattat beslut om projektbidrag i den internationella utlysningen ”Förbättra välbefinnande för framtiden”, en gemensam utlysning organiserad av de europeiska samarbetsnätverken ”NORFACE” och ”CHANSE”. Tre forskare vid Stockholms universitet har beviljats projektbidrag om totalt närmare 9,5 miljoner kronor. De forskare som beviljats bidrag är: Arvid Lindh , Institutet för social forskning till ”Välfärdsstatens svar på sociala risker i tider av klimatförändringar”, 2 012 000 kr; Malena Gustafsson , Institutionen för etnologi, genusvetenskap och religionshistoria till ”Hbtqi+-ungdomars välbefinnande i Europa: föreställningar om framtiden i en turbulent samtid”, 4 804 000 kr; Mikael Rostila , Institutionen för folkhälsovetenskap till ”Ett livsförlopps och mikrosimuleringsperspektiv på multidimensionellt välbefinnande i fem europeiska länder”, 2 633 000 kr.
För att öka kvaliteten på utbildningen, få fler studenter att läsa statistik och öka deras chanser till framtida jobb har Statistiska institutionen gjort om hela sitt kursutbud, både på grundnivå och avancerad nivå. Söktrycket till grundutbildningen ökar nu successivt och det interna arbetet med omläggningen har gett ny energi åt institutionen.
Det är fortfarande möjligt att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C förutsatt att vissa länder får det stöd de behöver för att klara sitt klimatansvar. Det visar en forskningsstudie publicerad i Nature Communications. Studien introducerar en indikator för "ytterligare koldioxidansvar" som mäter hur mycket länder behöver minska utsläpp eller finansiera klimatåtgärder utanför sina gränser, för att hålla sig inom en given global koldioxidbudget.
Du som är student på första terminen av ett utbildningsprogram får den 12 november ett mejl med förfrågan om att delta i en enkät om psykisk hälsa. Dina svar är väldigt värdefulla, oavsett hur du mår när du får enkäten. Mejlet har rubriken ”Hur har du det? WHO-enkät till dig som är student” och skickas från noreply@qemailserver.com via enkätplattformen Qualtrics. Enkäten innehåller frågor om fysisk och psykisk hälsa och ingen obehörig kan ta del av dina svar. Vi är väldigt tacksamma för din medverkan.
Stockholms universitet har nu lanserat MyCareer, en karriärportal särskilt utformad för dig som studerar eller nyligen har tagit examen. Genom portalen får du en direktlänk till arbetsmarknaden och en väg till värdefulla kontakter och spännande karriärmöjligheter. Med MyCareer kan du enkelt hitta jobbannonser och praktikplatser både i Sverige och internationellt. Portalen ger dig tillgång till ett brett nätverk av arbetsgivare, vilket öppnar upp möjligheter för att knyta kontakter som kan vara avgörande för din framtida karriär. Här finns en mängd resurser för att hjälpa dig vidare: karriärevenemang, företagsprofiler och värdefulla tips för att stärka ditt CV och sticka ut i mängden. Du kan även följa företag för att hålla dig uppdaterad om lediga tjänster och rekryteringsevenemang. Ta ditt nästa steg – oavsett om det är första jobbet efter examen, en praktikplats för att få värdefull erfarenhet, eller extrajobb och sommarjobb. Skapa din profil på MyCareer och kom ett steg närmare dina karriärmål! Gå till MyCareer
Den 12 november presenterade Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) årets 100-lista med forskningsprojekt som bedöms ha stor potential att komma till nytta genom kommersialisering, affärs- och metodutveckling eller samhällspåverkan.
Den nya betallösningen för Printomat fungerar från och med måndag morgon den 11 november Du måste ha ett positivt utskriftssaldo för att kunna skriva ut.
Stockholms universitet rankas på första plats i Sverige när det gäller sju ämnen i Shanghairankningens ämnesrankning, Global Ranking of Academic Subjects 2024, som presenterades i november. I ämnesrankningen ingår 55 ämnen och rankningen baseras på bland annat tidskriftsartiklar indexerade i databaserna Web of Science och InCites åren 2019–2023 samt ett antal akademiska indikatorer. De ämnen där Stockholms universitet fick en första placering i Sverige är: atmosfärsvetenskap, ekonomi, geovetenskap, juridik, miljövetenskap & -teknik och sociologi. I ämnet kemi delar universitetet förstaplatsen i Sverige med KTH. Stockholms universitets bästa placering internationellt är atmosfärsvetenskap med plats 38 i världen. Global Ranking of Academic Subjects (GRAS) innehåller rankningar av universitet i 55 ämnen inom naturvetenskap, teknik, biovetenskap, medicinsk vetenskap och samhällsvetenskap. Mer än 1 900 lärosäten i 96 länder och regioner listas i rankningen. Läs mer om Global Ranking of Academic Subjects 2024 (engelska) Om Stockholm universitet i andra rankningslistor
Enligt en ny rapport av ett internationellt forskarlag förvärrar föroreningar från plast alla planetära gränser, inklusive klimatförändringar, havsförsurning och förlust av biologisk mångfald. Inför slutförhandlingarna om det internationella plastfördraget uppmanar forskarna beslutsfattarna att sluta se plastföroreningar som enbart ett problem för avfallshanteringen.
Cancerfonden har beviljat 27 miljoner kronor i anslag till nio forskningsprojekt vid Stockholms universitet.
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats projektbidrag inom humaniora och samhällsvetenskap 2024. Vid Stockholms universitet har 21 forskare beviljats projektbidrag på sammanlagt 96 619 000 kronor. Projektbidrag går till: Annika Berg: ”Den prissatta hälsan: Kunskapsanspråk och etiska överväganden inom det hälsoekonomiska fältet”, 3 709 000 kr. Staffan Bergwik: ”Vetenskapens temporaliteter: Föreställningar om kunskapens dåtid, nutid och framtid 1945–1980”, 3 194 000 kr. Helene Brodin: ”Kärlek och kompetens: en jämförelse av omsorgsarbetets värdering på olika arenor”, 4 908 000 kr. Emma Dahlin: ”AI i kirurgi: Koordinering, ansvarsskyldighet och tillit”, 6 064 000 kr. Karin Dirke: ”Att läsa smärta: Kulturella föreställningar om djurs lidande”, 4 740 000 kr. Johan Edman: ”Den svenska kriminalpolitikens kunskapsbruk 1853–2024”, 4 635 000 kr. Kathrin Glüer-Pagin: ”Epistemiska skäl och epistemiska värden: en ny konsekvens-teori”, 4 710 000 kr. John Hassler: ”Klimatförändringar och klimatpolitik världen runt”, 5 000 000 kr. Björn Ivemark: ”Efter optimism: ett livsloppsperspektiv på aspirationer, trajektorier, och social mobilitet bland personer med migrationsbakgrund”, 5 239 000 kr. Murathan Kurfalı: ”Doftande AI? Integrering av lukt i stora språkmodeller”. 4 548 000 kr. Henrik Lagerlund: ”Natur och normer under 1500-talet: naturlagarna och naturrätten”, 4 800 000 kr. José Montalban Castilla: ”Klasstorlekens betydelse för utbildning, hälsa och rekrytering av lärare”, 4 955 000 kr. Anna Näslund: ”Bilder som säljer. Bildekonomi och kommoditisering 1820–2020”, 4 222 000 kr. Ola Sjöberg: ”Socialpolitik, livsförlopp och hälsa i Europas välfärdsstater under ett århundrande”, 3 219 000 kr. Tina Sundelin: ”Sömnig och ensam: Klarläggning av sambandet mellan sömn och social samhörighet”, 6 049 000 kr. Elin Svahn: ”Non-Retranslation in Swedish Translation History”, 3 727 000 kr. Jan Teorell: “Att förklara framgång i lagstiftningsarbetet i parlamentariska demokratier”, 6 793 000 kr. Signe Tonér: ”En inventering av språkförmåga vid skolstart. Vilka faktorer förklarar variation i svenska språket hos en- och flerspråkiga barn?”, 4 938 000 kr. Maria Wendt: ”Kulturarvets förändrade betydelse i tider av osäkerhet och militär beredskap”, 5 050 000 kr. Ben Wilson: ”Familjens betydelse för formandet av livsförloppet bland flyktingar som kommit till Sverige”, 4 793 000 kr. Pål Wrange: ”Digitalisering och ifrågasättande i folkrätten”, 1 326 000 kr. Läs mer på Vetenskapsrådets webbplats om samtliga bidrag inom samhällsvetenskap och humaniora här.
Den 5 november var det val i USA. Hur påverkar egentligen valet i USA oss? Forskare vid Stockholms universitet analyserar vilka följder valet och den amerikanska politiska utvecklingen kan få för oss och övriga Europa.
Vetenskapsrådet har publicerat sitt beslut om projekt- och etableringsbidrag inom naturvetenskap och teknik. 24 forskare vid Stockholms universitet har beviljats projektbidrag, fem har fått etableringsbidrag. Det sammanlagda bidragsbeloppet är cirka 128 miljoner.
Markus Hennrich, professor i kvantfysik vid Stockholm universitet, har tillsammans med två forskare från Tyskland beviljats Europeiska forskningsrådets mest prestigefyllda bidrag, ERC Synergy Grant. Det handlar om tio miljoner euro, cirka 116 miljoner kronor, under en period på sex år. Tillsammans med forskarna Igor Lesanovsky vid universitetet i Tübingen och Ferdinand Schmidt-Kaler från universitetet i Mainz, driver Markus Hennrich ett forskningsprojekt med syftet att studera öppna kvantsystem med hjälp av kvantsimulatorer baserade på jonkristaller i högt exciterade elektroniska tillstånd. Dessa kan användas för att besvara frågor inom fysiken, och även belysa komplexa processer inom kemi, biologi och informationsbehandling. – Det är fantastiskt att som team få ERC Synergy Grant. Det ger oss möjlighet att arbeta med de bästa specialisterna inom detta område och tillsammans utveckla en kvantsimulator som kan hjälpa oss att förstå komplexa kvantfenomen inom materialvetenskap, kemi och biologi”, säger Markus Hennrich. I ERC-projektet Open 2D Quantum Simulator (Open-2QS) kommer forskarna att realisera exakt kontrollerbara kvantsystem. För detta ändamål lagras joner i Paul- eller Penningfällor och bildar regelbundna tvådimensionella strukturer som kallas jonkristaller. Utvalda joner exciteras sedan med laserpulser och förs på så sätt in i ett starkt samspel. Den dynamik som uppstår i ett sådant syntetiskt kvantsystem är så komplex att det ligger långt utanför konventionella datorers kapacitet att förutsäga den. Om ERC Synergy Grant Europeiska forskningsrådet (European Research Council, ERC) ger omfattande och långsiktig finansiering till banbrytande forskning inom alla vetenskapsområden. ERC ingår i EU:s ramprogram för forskning och innovation Horisont 2020. ERC Synergy Grant riktar sig till mindre grupper av framstående forskare med forskningsprojekt med stora synergieffekter. Ett Synergy Grant är ett bidrag på upp till 14 miljoner euro för en period på upp till sex år. Läs mer om ERC Synergy Grant 2024 här.
Vetenskapsrådet (VR) har beslutat om årets bidrag inom utbildningsvetenskap. Stockholms universitet beviljas två projektbidrag och en ”Exploratory Workshop” om sammanlagt drygt 12,3 miljoner kronor. Teresa Cerratto Pargman vid Institutionen för data- och systemvetenskap beviljas sex miljoner kronor till projektet ”Att undersöka AI-beredskap i icke-tekniska universitetsprogram: en teknisk ansats”. Emilie Moberg vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen beviljas 5,9 miljoner kronor till projektet ”Att stärka växtkännedom i förskolan: plats-baserade metoder för att uppmärksamma växters mångfald med utgångspunkt i pollinering”. Ali Osman vid Institutionen för pedagogik och didaktik beviljas 400 000 kronor för ”Exploratory Workshop” om ”Ett nord-syd-perspektiv på lärande. Identifiering av en innovativ forskningsagenda för engagemang i marginaliserade samhällen.” Läs på VR:s webb om samtliga bidrag inom utbildningsvetenskap
Vetenskapsrådet beviljar sex forskare vid Stockholms universitet projektbidrag inom medicin och hälsa på sammanlagt drygt 32 miljoner kronor.
