När nästan alla elever i en skola har ett annat modersmål än svenska, kan det vara en tuff utmaning i undervisningen. Västerholms friskola i Skärholmen har arbetat aktivt med att svenskan ska genomsyra all undervisning oavsett ämne och utövas av alla lärare och övrig pedagogisk personal, inte bara av svensklärarna. All undervisande personal har gått Skolverkets uppdragsutbildning "Det globala klassrummet", som bland annat ges av Stockholms universitet.
Fantastiskt, högtidligt och stort. Så beskriver några av deltagarna firandet i Aula Magna, där studenter som tagit examen på avancerad nivå under höstterminen mottog sina diplom.
Den 3 december stod Universitetsalliansen Stockholm trio värd för ett heldagsseminarium om hållbarhet inom textil- och modeindustrin, som samlade forskare, experter och näringslivsrepresentanter.
Igår anordnades Arbetsmarknadsdagen för samhällsvetare i Aula Magna. Besökare minglade med representanter från företag, myndigheter och organisationer. Bakom arrangemanget står Samhällsvetenskapliga föreningen. Efter ett uppehåll under pandemin har dagen arrangerats två år i rad, och innan dess under många år. Nils Littorin, arbetsmarknadsansvarig på Samhällsvetenskapliga föreningen vid Stockholms universitet säger att årets dag samlade ett tjugotal utställare och uppskattningsvis 300 - 400 besökare. -Syftet med dagen är att föra studenterna närmare arbetslivet. Att försöka brygga gapet som blir när man läser något som är tydligt men svårt att se vad det kan bli. Som samhällsvetare har man ju ofta en bred utbildning. Och många rekryteras faktiskt här på plats, säger Nils Littorin.
Idag, den 10 december, publiceras antagningsbeskeden till vårterminen. Hela 29 450 personer har antagits till utbildningar vid Stockholms universitet, en ökning med cirka 9 procent jämfört med förra året. I hela landet ökar antalet antagna med drygt 4 procent. Det innebär att nästan 214 000 personer antagits till en utbildning vid något av Sveriges lärosäten vårterminen 2025. – Det är glädjande att ett rekordstort antal blivit antagna till utbildningar vid Stockholms universitet, säger Peter Wretling, chef för Antagningsenheten vid SU.
Banbrytande, modig och utmanande. I Suzanne Ostens scen- och filmkonst blir barn och unga kompetenta upplevare av kultur snarare än fostrade av vuxenvärlden. Det menar forskarna Rebecca Brinch och Malena Janson.
Forskare kan nu i tre studier avslöja den avgörande roll som de naturliga ämnena isoprennitrater har för molnbildningen och klimatet i Amazonas regnskog.
Länder som förhandlar om ett globalt fördrag för att begränsa plastföroreningar har misslyckats med att nå en överenskommelse. I väntan på ett uppföljningsmöte fortsätter forskare att uppmana beslutsfattare att hålla sig informerade om oberoende vetenskap för att komma överens om ett avtal.
Flygfoton från forna brittiska kolonier blir nu en guldgruva för forskare inom olika områden. Detta tack vare ett forskningsprojekt där ett stort och tidigare svåråtkomligt arkiv digitaliseras och blir fritt tillgängligt.
På ett fullsatt och uppskattat karriärseminarium arrangerat av Forum för doktorander delade professor Linus Salö med sig av sina insikter om hur man lyckas med akademisk publicering. Identifiera målgrupp och bygg portfölj Seminariet, med titeln ”Strategizing academic publishing”, erbjöd perspektiv och praktiska råd till doktorander som vill navigera i den komplexa publiceringsprocessen. Professor Linus Salö, forskningsledare och studierektor vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, betonade vikten av målgruppsanpassning och att ha en bra portfölj. Varför en genomtänkt publiceringsstrategi behövs. En av deltagarna, Andrés Hurtado, tog främst till sig från Linus presentation möjligheten att se sig själv som en författare, och att ha en strategi för att kommunicera sina tankar till olika publiker. Strategier för publicering Linus Salö delar in sina publiceringsstrategier i två kategorier: stora och små strategier. De stora strategierna handlar om att producera kunskap som har betydelse och nå ut till rätt målgrupp. De små strategierna är mer konkreta och handlar om att förstå och navigera i tidskrifters processer, inklusive peer review eller kollegial granskning. – I grunden för min strategi har funnits insikten att vetenskapen har många avnämare – allmänhet, beslutsfattare, studenter och forskarkollegor. Det spelar roll till vem du skriver till. Du behöver tänka på hur publiken är utformad. Forskningen behöver därför kommuniceras på olika sätt, i olika genrer och på flera språk, förklarade Salö. Öka dina chanser Salö uppmuntrade doktorander att se varje idé som en möjlighet för flera publikationer och att anpassa varje text efter den valda tidskriften. Han betonade vikten av att välja rätt tidskrift och att noggrant justera manuskripten för att öka chanserna till publicering. — Allt vi producerar är inte lika bra eller lika intressant. Spara ditt bästa arbete för de mest ansedda tidskrifterna, rådde Salö. Och kom ihåg – skicka aldrig in ett manuskript till mer än en tidskrift åt gången. Han rekommenderar även doktorander att själva prova på att granska manus, för att bättre förstå processen från granskarnas perspektiv. Linus betonade även vikten av samarbete och sampublicering. Samarbeten kan vara både tillfälliga och långvariga och skapar möjligheter till nya nätverk och ökad publiceringsaktivitet. — Sträva efter en balans. Ha en blandning av egna och gemensamma publikationer. Se till att ha transparens och var uppriktig mot varandra för att undvika konflikter, särskilt kring författarordningen. Seminariet avslutades med applåder, och deltagarna gick därifrån inspirerade och bättre rustade inför sina publiceringar. Flera av dem skulle nu ansöka till mentorskapsprogrammet på Forum för doktorander. Så kan du lyckas med din publicering - En steg-för-steg-guide Här är en guide för dig som vill publicera strategiskt och framgångsrikt utifrån professor Linus Salös råd. Lycka till! Steg 1: Konkretisera dina idéer Mycket är vunnet om du i en tidig fas lyckas ge konkretion och riktning åt dina idéer. Vad vill du uppnå med din publikation? Vad är dess huvudsakliga ärende eller argument? När du har någorlunda klart för dig vad du önskar säga och åstadkomma är grunden lagd. Få det på pränt – i början kan det kvitta hur. Steg 2: Identifiera din målgrupp Fundera på vilka du vill nå med din publikation – väl insatta forskarkolleger, forskare i andra fält, studenter, beslutsfattare, praktiker eller allmänheten. Det hjälper dig att välja forum och att anpassa anslaget och språket i din text. Steg 3: Välj rätt tidskrift Tidskriftsartiklar är ofta en bra form för inomvetenskapliga utbyten. Om så, lägg möda på att välja rätt tidskrift. Var förs de diskussioner du vill bidra till? Var är arbeten som du citerar publicerade? Granska tidigare nummer för att förstå fokus, format och hur lång tid processen brukar ta. Spara dina bästa manus till de mest ansedda tidskrifterna. Steg 4: Om du får skrivkramp Om du kör fast i skrivandet, lämna texten en tid. Driv tanken framåt på andra sätt. Bygg en Powerpoint eller visualisera dina poänger på andra vis. Återvänd till de riktmärken du först tog ut för din text. Steg 5: Skriv och strukturera ditt manus När du skriver ditt manus, studera hur andra strukturerar sina texter i samma tidskrift och lär av erfarna kolleger. Öva och lägg dig på din nivå. Skicklighet kommer med tiden. Steg 6: Jobba dig mot en granskningsredo version Nyttja dina nätverk av kolleger och handledare för att inhämta konstruktiv kritik på ditt manus. Ta till dig av synpunkterna – om flera anser att prosan är för svårtydbar, så är det sannolikt fallet. Målet är att skicka in en version som är granskningsredo – varken prematur eller överarbetad. Steg 7: Skicka in ett förberett manus Förbered manuset noggrant i enlighet med tidskriftens riktlinjer. Skicka sedan in det enligt tidskriftens instruktioner, och bara till en tidskrift åt gången. Ett ordentligt förberett manus ger ett professionellt intryck och ökar chanserna att gå vidare i processen. Steg 8: Hantera återkoppling revidera grundligt När återkoppling kommer åter från granskare och redaktör är det viktigt att ta kommentarerna på allvar, och revidera manuset i enlighet med dem. Visa redaktören att du har beaktat synpunkterna. Svara tydligt på varje synpunkt i en revisionssammanställning. Anpassningarna bör visa att du värdesätter deras tid och energi som de har lagt ner. Steg 9: Vid behov – omarbeta till ny tidskrift Om ditt manus avvisas, häng inte med huvudet i onödan. Det är vanligt att bli avvisad. Utvärdera situationen, gärna med hjälp av kolleger och handledare. Fundera på hur manuset klokast kan omarbetas för att passa i en annan tidskrift. Omarbeta och skicka in på nytt. Kom ihåg att processen kan ta tid, och att ett avslag inte betyder att arbetet saknar värde. Professor Linus Salös profilsida Linus Salös profilsida Forum för doktorander Tanken är att doktoranderna ska få vägledning, må bra och bli klara på tid med hjälp av projektet Forum för doktorander. Forum för doktorander Kommunicera din forskning Om du som forskare behöver hjälp med att få spridning internt och externt så finns stöd att få på medarbetarwebben. Kommunicera din forskning Forskarfredag Forskarfredag är ett nationellt evenemang där forskare visar vad vetenskap är, hur forskning går till och hur roligt, spännande och vardagsnära forskning kan vara. Forskarfredag
Den psykiatriska vården i Sverige har genomgått stora förändringar under de senaste 30 åren. Från stora mentalsjukhus till dagens decentraliserade heldygnsvård har strukturen anpassats för att ge plats åt öppnare vårdformer. Men trots omvandlingen finns många kopplingar till äldre tiders psykiatri kvar, visar forskning vid Stockholms universitet.
Vad ligger bakom den ökade sociala rörlighet som definierar dagens ekonomiska system i Europa vid en historisk jämförelse? European Research Council (ERC) tilldelar Arash Nekoei, lektor vid Stockholms universitet, drygt 20 miljoner kronor för att besvara den frågan.
Hur ”vet” blåstången i Östersjön när den ska föröka sig? För att få svar på den frågan har forskare vid Stockholms universitet skickat upp blåstång i rymden. Den 26 november skedde uppskjutningen av blåstången med en raket i Kiruna, och artikeln uppdaterades. Längst ned på sidan kan du se bilder från uppskjutningen och läsa en kort rapport från Lena Kautsky. Se inslag i SVT: Här skjuts blåstång från Östersjön upp i rymden Lena Kautsky, professor emeritus i marin växtekologi vid Stockholms universitet, har ägnat sitt yrkesliv åt att forska om Östersjön och då främst om blåstångsamhällets ekologi. För många är hon känd under smeknamnet ”Tant Tång” och är fortsatt i högsta grad verksam som forskare och föreläsare. Fortplantning vid fullmåne
Vintersporter påverkas allt mer av klimat- och miljöförändringar. Forskare från Stockholm Resilience Centre inleder därför ett samarbete med Alpina världscupen i Åre i mars 2025. Idrottare, forskare och representanter från näringsliv, politik och civilsamhälle kommer att samlas för att diskutera hur vi kan upprätthålla framtida vita vintrar.
Stockholms universitet har beviljats medel från Formas för att etablera PLATE – ett svenskt forskningscentrum för hållbara måltider. PLATE kommer att forska och samverka kring måltidens roll för ökad beredskap, hållbarhet och konkurrenskraft i Sverige.
Membranproteiner är centrala mål för många läkemedel. Proteinerna har en viktig roll i regleringen av kroppens funktioner och cellernas kommunikation.Erik Lindahl utvecklar nya metoder för att kunna studera dem på plats i vävnaden.
Vi pratar ofta med våra husdjur som om de förstod varje ord – men gör de verkligen det? Och hur bra är vi egentligen på att förstå dem? Hur hälsar vi på varandra, och hur löser vi missförstånd? Dessa frågor undersöker språkforskaren Stefan Norrthon.
Flera företag som helt eller delvis utvecklats från forskning vid Stockholms universitet har erhållit bidrag för att utveckla innovationer med potential att bidra till ett mer hållbart och konkurrenskraftigt samhälle.
Sveriges första nationella klimatmedborgarråd genomfördes i våras inom ramen för forskningsprogrammet Fairtrans. Nu presenteras lärdomarna i en rapport och vid ett seminarium i riksdagen.
Stockholms universitet har beviljats observatörsstatus i FN:s miljöorgan UNEP. Detta ökar möjligheterna för forskare att delta i och påverka vid internationella möten om hållbarhetsfrågor.
Mänskligheten står inför en rad potentiella katastrofer som förödande klimatförändringar, dödliga pandemier och bioterrorism. Men hur gör vi för att bemöta sådana risker på ett rationellt och etiskt ansvarsfullt sätt? Med avstamp i praktisk filosofi vill Orri Stefánsson utveckla verktyg som hjälper oss att fatta beslut i svåra situationer.
