Nyheter forskning

  • Anekdot essä | Vågar vi drömma om framtiden?

    Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap, återvänder till 1500-talets fritänkande humanism för att finna vägar framåt i en mörk tid. Hennes essä finns i både ljud- och textform hos bildningsmagasinet Anekdot. Vår tids katastrofer har skapat en akut känsla av att tiden är utmätt. Klimatkris, flera pågående krig och auktoritära krafter skuggar vår samtid. Den psykiska ohälsan ökar lavinartat hos unga och många känner hopplöshet. Kan vi ens våga drömma om en framtid? Men kanske är det inte framåt vi ska blicka – utan bakåt. Historien har idag blivit en projektionsyta för nostalgi och bakåtsträvande, men skulle också kunna ge oss nycklar till nya sätt att leva. Carin Franzén återvänder till 1500-talets fritänkande humanism för att finna vägar framåt i en mörk tid. Lyssna eller läs på anekdot.se Om författaren Carin Franzén är professor i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik och studierektor för forskarutbildningen i samma ämne. I sin forskning kombinerar hon psykoanalytisk teori med kultur- och diskursteoretiska perspektiv och är överhuvudtaget intresserad av litteraturämnets teoretiska utveckling. Mer om hennes forskning Om Anekdot Anekdot är det digitala bildningsmagasinet där Sveriges bästa humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Det är ett samarbete mellan Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungliga Vitterhetsakademien med syfte att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.

    Institutionen för kultur och estetik

  • Tvåspråkighet påverkar barns uppfattning av toner i språk

    Toner finns på alla nivåer i världens språk, men bara i vissa används tonerna för att göra skillnad i betydelse mellan ord. Ny forskning visar att tvåspråkighet gör spädbarn mer känsliga för tonkontraster.

    Institutionen för lingvistik

  • Smartklockor och ständiga mätningar kan öka sömnstressen

    Våra smarta prylar förser oss med nya hälsodata, till och med när vi sover. Men de ständiga mätningarna hjälper oss inte att sova bättre – de kan tvärtom skapa mer stress. Kasper Karlgren föreslår en alternativ teknik.

  • Lignin banar väg för ett fossilfritt samhälle

    Lignin är det ämne som ger växter styrka och motståndskraft. Det har därför stor potential som ersättare för material som framställs av till exempel olja och kol. Forskare vid Stockholms universitet undersöker ligninets förutsättningar som grund för framtidens material.

  • Utställning om konsthistorikern Felix Horb

    I ett stort vitrinskåp i entréhallen på Institutionen för kultur och estetik hänger en utställning om den tidigare SU-medarbetaren Felix Horb.

    Institutionen för kultur och estetik

  • Ändra dina ljusvanor och överlev vintern

    Arne Lowden är gästforskare och docent vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Han skrev nyligen en artikel för nyhetssajten The Conversation där han beskriver hur vi bäst handskas med den mörkaste tiden på året för att må bra. Artikeln har översatts från engelska till svenska och återpubliceras här nedan.  Läs Arne Lowdens ursprungsartikel i The Conversation (på engelska)

  • Hip-hopera och romantasy utmanar hjärnan

    Två ord har smällts ihop och bildar ett nytt. Början och slutet är oftast intakt, men i mitten har orddelar antingen förkortats, bytts ut – eller så överlappar de varandra. På svenska kallas fenomenet teleskopord. Lingvisten Daniel Kjellander har djupdykt i denna ordlekande ordbildning.

    Institutionen för lingvistik

  • Fler barer slår hårdast mot socialt utsatta områden

    Kan fler barer leda till fler problem i samhället? En ny studie från Institutet för social forskning (SOFI) visar att svaret är ja – men det beror på var krogarna ligger. Resultaten visar ett tydligt samband mellan antalet barer och antalet polisärenden på nätterna, särskilt i områden med lägre socioekonomisk status.

    Institutet för social forskning

  • 7 miljoner till forskning om lagstiftningsarbetet i parlamentariska demokratier

    I förra veckan beviljade Vetenskapsrådet 6,8 miljoner kronor till ett forskningsprojekt om lagstiftning i parlamentariska demokratier. –Väldigt roligt. Vi forskare lägger mycket tid på att skriva ansökningar och det är långt ifrån alltid de går igenom, säger professor Jan Teorell, Stockholms universitet, som leder studien.

    Statsvetenskapliga institutionen

  • Minnesord över Bo Kjellén

    Tidigare ledamoten i styrelsen för Stockholms miljörättscentrum vid Stockholms universitet ambassadör Bo Kjellén avled i december 2024 vid en ålder av 91 år. Bo Kjellén var en internationellt välkänd och respekterad diplomat, och djupt engagerad i multilaterala förhandlingar om miljörättsliga och miljöpolitiska frågor. Han hade därför en självklar plats i Miljörättscentrets styrelse från första dagen. Under hans tid i styrelsen, 2003–2021, gjorde han betydande insatser för Miljörättscentrets verksamhet. Bo var ödmjuk och levnadsglad, och hans entusiasm i miljöpolitiska spörsmål, djupa kunskaper, positiva energi, kloka synpunkter och imponerande nätverk av kontakter var en stor och uppskattad tillgång för styrelsens arbete. Bo Kjelléns unika egenskaper som tillförlitlig, erfaren och kunnig diplomat gjorde honom till en idealisk förhandlare vid stora internationella miljökonferenser. Det framgick inte minst när han som ordförande ledde förhandlingarna om 1994 års FN-konvention om bekämpning av ökenspridning i mål (i dag är nästan alla världens stater part till konventionen). Bo var också högst involverad i förhandlingarna om FN:s ramkonvention om klimatförändringar, och han hade en avgörande roll för att 1997 års Kyotoprotokoll kunde träda ikraft. När USAs president George W Bush förklarade att Kyotoprotokollet ”was dead” bidrog Bos oförtröttliga arbete som chefsförhandlare under svenskt ordförandeskap i EU till att rädda hela processen med internationella klimatförhandlingar.

    Stockholms miljörättscentrum

  • Gabriel Jonsson om politisk turbulens i Sydkorea

    Tisdagen den 3 december utropade Sydkoreas president Yoon Suk Yeol militärt undantagstillstånd, och så kallade krigslagar som efter bara ett par timmar blåstes av. Krigslagarna förbjuder bland annat offentliga demonstrationer. Enligt presidenten var anledningen att skydda demokratin från oppositionen som han anklagar för att samarbeta med Nordkorea. Beskedet om krigslagarna kom i ett redan spänt läge, där presidentens parti PPP och oppositionspartiet DP fortfarande inte kommit överens om nästa års budget. Gabriel Jonsson , universitetslektor och docent i Koreastudier vid Institutionen för Asien- och Mellanösternstudier säger till Aftonbladet att situationen är kritisk men han tror inte att demokration i landet är hotad. President Yoon Suk Yeol är impopulär sedan tidigare och hans agerande de senaste dagarna har försvagat hans ställning ytterligare. Han är nu i mitten av sin ämbetsperiod.

    Institutionen för Asien- och Mellanösternstudier

  • Jaqueline Berndt redaktör för ny bok om Manga och Anime

    Jaqueline Berndt, professor i Japans språk och kultur vid Stockholms universitet är redaktör och författare av två kapitel i en ny innovativ antologi om Manga och Anime som ges ut av Cambridge University Press. Denna antologi tar ett unikt grepp för att utforska både likheter och skillnader mellan dessa två distinkta men sammanlänkade medieformer. Boken är baserad på japanska källor och erbjuder en livlig och lättillgänglig introduktion som utforskar de lokala sammanhangen för produktion, distribution och mottagande av manga och anime i Japan, samt det globala inflytandet och effekterna av dessa mångsidiga medier. The Companion to Manga and Anime finns även tillgänglig som e-bok på Stockholms universitetsbibliotek . Jaqueline Berndt

    Institutionen för Asien- och Mellanösternstudier

  • Kavot Zillén är ny sakkunnig i medicinsk-etiskt råd

    Hälso- och sjukvårdsministern har förordnat nya medlemmar i statens medicinsk-etiska råd (Smer) från den 1 januari 2025. En av dessa är Kavot Zillén, docent i offentlig rätt vid Stockholms universitet.

    Juridiska institutionen

  • Ny UR-serie om litterära epoker

    Den nya UR-serien "Svenska fördjupat" handlar om de litterära epokerna antiken, medeltiden, renässansen, upplysningen, romantiken, realismen och modernismen. I flera avsnitt medverkar forskare från Stockholms universitet. Programledarna Johanna Lundin och Emelie Baiden samtalar med forskare om ett litterärt verk för varje epok. Forskare från Stockholms universitet medverkar i avsnitten om medeltiden, upplysningen, realismen och modernismen. I dessa avsnitt får vi höra om Tristan och Isolde, 1700-tals-satir, Charles Dickens' David Copperfield och Virginia Woolfs Mrs. Dalloway. I programmen diskuterar forskarna berättarteknik inom de olika epokerna, hur samhället såg ut i verkens samtid och vilken betydelse verken har för oss idag. Svenska fördjupat på UR Play   Medverkande forskare från Stockholms universitet Avsnittet om medeltiden: Sofia Lodén , professor i franska Avsnittet om upplysningen: Anna Albrektson , professor i litteraturvetenskap Avsnittet om realismen: Ingemar Haag , professor i litteraturvetenskap Avsnittet om modernismen: Maria Trejling , doktorand i litteraturvetenskap

  • Justin Trudeaus avgång

    Christophe Premat deltog i ett program på P1 om Justin Trudeaus tillkännagivna avgång under hans presskonferens den 6 januari

    Centrum för Kanadastudier

  • Bildningspodden | Barocken

    Storslagen, virtuos, fartfylld och teatral – men också tillgjord, vulgär och allmänt orimlig. Konstvetaren Mårten Snickare och musikvetaren Johanna Ethnersson Pontara samtalar med Magnus Bremmer om barockens många ansikten.

  • Podden Verket: Damen i slöjan

    I det senaste avsnittet av klassikerpodden Verket samtalar Sabrina Norlander Eliasson, professor i konstvetenskap, med konstnären Fredrik Söderberg om Alexander Roslins porträtt "Damen i slöjan" (1768). Sabrina Norlander Eliasson, professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet, gästar podden Verket. I avsnittet samtalar hon med konstnären Fredrik Söderberg om Alexander Roslins porträtt "Damen i slöjan", från 1768. "Alexander Roslins porträtt från 1768 är en av den svenska bildkonstens mest kända porträtt. Ofta beskrivs ”Damen med slöjan” som förförisk och gåtfull, men förlagan var högst verklig: Roslins franska hustru, Marie-Suzanne Giroust, själv konstnär och ledamot av franska konstakademien. Vad är det som har gjort detta porträtt så älskat? Vem var Alexander Roslin? Och vad kan porträttet lära oss om 1700-talets kultur och bildkonstnärliga uttryck?" Lyssna på programmet   Verket, i det digitala bildningsmagasinet Anekdot Verket är klassikerpodden där kulturhistoriens viktigaste mästerverk avnjuts, diskuteras och analyseras. Tillsammans med ledande litteratur- och konsthistoriker diskuterar Anna Jansson och Paulina Helgeson klassikernas betydelse och vad de kan säga oss idag. Verket är ett samarbete mellan Anekdot, Litteraturbanken och Nationalmuseum.

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.