Moraliska värderingar styr den svenska narkotikapolitiken

Att narkotikapolitik har en tendens att bygga på resonemang som baseras på moral snarare än på evidens är känt sedan tidigare. Moraliska åsikter om vad som är ”rätt” och ”fel” och att skilja mellan ”oss” och ”dem” används ofta i narkotikapolitiska överväganden. Mindre känt är på vilket sätt moral påverkar genomförandet av narkotikapolitiken i praktiken.

I den nya studien Morality boundary work in the making of the needle and syringe exchange program in Stockholm har en grupp forskare vid Stockholms universitet analyserat uttryck för moraliska värderingar bland lokala beslutsfattare, yrkesverksamma och injicerande narkotikabrukare i samband med Stockholms sprututbytesprogram.

– Moraliska grundvärderingar formar hur vi ser på olika företeelser i samhället och våra uppfattningar om hur något borde vara. Att injicera narkotika är en handling, som ur ett moralteoretiskt perspektiv, kan förstås i relation till värdena omsorg, rättvisa, lojalitet, auktoritet, renhet och frihet. Vilka värderingar man knyter till injektionsbruk kommer att prägla både hur man uppfattar brukarna och hur man menar att dessa ska bemötas, säger Lena Eriksson, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.

Att utöka tillgängligheten till sterila verktyg är ett viktigt steg på vägen mot att förbättra brukarnas hälsa och livskvalitet.

Identifierar tre moraliska dilemman i narkotikapolitiken

I studien identifierar hon och hennes kollegor tre huvudsakliga moraliska dilemman när det gäller narkotikapolitikens ämnen, mål och inriktning vid implementeringen av Stockholms sprututbyte: om brukarna är värda att inkluderas i samhället, om allmänheten bör prioriteras eller brukarnas hälsa, samt om verksamheten ska baseras på kontroll eller autonomi.

– Den politiska debatten kring öppnandet av Stockholms sprututbyte drevs av dygder som renhet och auktoritet, medan personalen och brukarna värdesätter omsorg, rättvisa och frihet, säger Lena Eriksson.

Symbolisk kamp kring definitionen av rätt och fel

Den nya studien bygger på politisk dokumentation från Stockholm (2003–2016), fokusgrupper (12 anställda vid Stockholms sprututbyte) och 32 intervjuer med brukare (2022–2023). Forskarna har analyserat moraluppfattningar om narkotikapolitik och skademinimering . De har identifierat hur de olika aktörerna är engagerade i en symbolisk kamp för att definiera gränserna mellan rätt och fel, samtidigt som de måste förhålla sig till givna förutsättningar, och konsekvenserna därav.

– Lokalpolitiker måste ta hänsyn till partiets ståndpunkter och utforma sina budskap så att de kan bli omvalda. Sprututbytespersonalen måste ta hänsyn till olika regler för att säkra programmets legitimitet. Brukarna måste följa reglerna för att undvika att drabbas av konsekvenser, säger Lena Eriksson.

Varje region ska ha ett sprututbytesprogram

Enligt statistik från Europeiska unionens narkotikamyndighet (tidigare EMCDDA, från och med 2 juli 2024 EUDA) låg Sverige i topp i EU när det gäller andelen narkotikarelaterade dödsfall. Detta i kombination med ett ökat intresse för brukares hälsa och välbefinnande banade väg för att Riksdagen 2017 reviderade Lag (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler så att varje region med behov av sprututbytesprogram numera måste implementera sådana tjänster.

– Att utöka tillgängligheten till sterila verktyg är ett viktigt steg på vägen mot att förbättra brukarnas hälsa och livskvalitet. Det återstår dock mycket att göra när det gäller den samhälleliga marginalisering som brukare och personal vittnar om, vilken präglats av visionen om ett narkotikafritt samhälle. Kriminaliseringen av eget bruk, den repressiva kontrollen och förväntningarna på total avhållsamhet fortsätter att stigmatisera brukarna, säger Lena Eriksson.

Håkan Soold

Fakta

ForskningsartikelnMorality boundary work in the making of the needle and syringe exchange program in Stockholm publicerades i november i den vetenskapliga tidskriften Drugs: Education, Prevention and Policy.

Utöver Lena Eriksson deltog följande forskare i arbetet med studien: Eva Samuelsson, universitetslektor och docent vid Institutionen för socialt arbete, Jessica Storbjörk, universitetslektor och docent vid Institutionen för folkhälsovetenskap och föreståndare för SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning) samt Jukka Törrönen, professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap. Samtliga verksamma vid Stockholms universitet.

Studien är en del av forskningsprojektet Risker med injektionsbruk av narkotika i en svensk kontext (RISK), finasierat av Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd).

I ett avsnitt av podden Koll på socialt arbete (från Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet) pratar Josefin Månsson, en av medlemmarna i forskningsprojektet Risker med injektionsbruk av narkotika i en svensk kontext (RISK) om hur samhället ser på personer som använder narkotika och vilken betydelse det har.