Nyheter forskning

  • Nytt läkemedel för diabetes och obesitas visar lovande resultat

    Sänkt blodsocker och ökad fettförbränning – utan att aptit eller muskler påverkas negativt. Det är några av de mest lovande effekterna av en ny potentiell läkemedelsbehandling för personer med typ 2-diabetes och obesitas, enligt en ny studie publicerad i tidskriften Cell av forskare från Stockholms universitet och Karolinska Institutet. Det nya läkemedlet, som tas i tablettform, har en helt annan verkningsmekanism än de omtalade GLP-1-baserade läkemedlen, till exempel Ozempic som ges via injektioner. GLP-1-läkemedel påverkar hunger via signaler mellan tarmen och hjärnan, men har ofta biverkningar som aptitförlust, minskad muskelmassa och mag-tarmproblem. Den nya substansen aktiverar i stället ämnesomsättningen i skelettmuskulaturen. I djurstudier har behandlingen visat god effekt på både blodsockerkontroll och kroppssammansättning, men utan de biverkningar som kopplas till dagens GLP-1-baserade läkemedel. En första klinisk fas I-studie med 48 friska försökspersoner och 25 personer med typ 2-diabetes visar att även människor tolererar behandlingen väl.

  • Studenter fördjupar sig i aktuella barnrättsfrågor

    Vad händer när trygghetsreformer påverkar barns rättigheter – eller när barn exponeras i sociala medier? Nu kan du läsa korta och tankeväckande sammanfattningar av utvalda studentuppsatser i barnrätt på Barnrättsbloggen!

    Stockholms barnrättscentrum

  • Ny avhandling visar att fotboja istället för fängelse kan minska brottsligheten

    Färre återfall och ekonomiska besparingar tack vare starkare anknytning till arbetsmarknaden. Det är effekterna av att avtjäna sitt straff med fotboja istället för i fängelse, visar en ny avhandling av kriminologen Enes Al Weswasi. "Det är en win-win", säger han.   Resultaten i korthet: •    Längden på ett fängelsestraff påverkar inte återfallsrisken •    Stärkt arbetsmarknadsanknytning minskar återfallsrisken •    Fotboja kan ge stora ekonomiska samhällsbesparingar utan att antalet brott ökar I avhandlingen, med titeln "The Impact of Incarceration: Quasi-Experimental Studies on Deterrence, Incapacitation, and Reintegration", undersöker Al Weswasi vilken effekt fängelsestraff har på dömda personer. – Fängelse är just nu den åtgärd det oftast talas om i kriminalpolitiska sammanhang. Det är det främsta verktyget som politiker vill använda för att minska brottsligheten. Därför är det viktigt att visa hur det faktiskt ser ut empiriskt, säger Al Weswasi.   Fängelsestraffets längd påverkar inte risken för återfall Resultaten i avhandlingen visar att risken för att återfalla i brott varken minskar eller ökar beroende av fängelsestraffets längd. Det överensstämmer med tidigare forskning, men enligt Al Weswasi kunde man ha förväntat sig ett annat resultat i en skandinavisk kontext, där fängelser har ett tydligt rehabiliteringsfokus.

    Kriminologiska institutionen

  • Sen skilsmässa och bostadsförändringar bland äldre i Sverige

    Juta Kawalerowicz, universitetslektor och Marianne Abramsson, professor vid Kulturgeografiska institutionen, har tillsammans med forskarna Linda Kridahl och Jani Turunen, publicerat en ny artikel i Housing Studies som undersöker hur skilsmässor bland äldre påverkar deras boendesituation.

    Kulturgeografiska institutionen

  • Så fungerar psykologisk behandling inom psykiatrin

    Psykologisk behandling är idag en viktig del av psykiatrisk vård, men många frågor kvarstår kring vad som faktiskt påverkar resultatet. Två faktorer som ofta väcker frågor är alkoholvanor och hur länge behandlingen pågår. Kan personer med riskbruk av alkohol verkligen få nytta av terapi? Och behövs alltid långa behandlingar för att få effekt?

    Psykologiska institutionen

  • Bildningspodden | Hanna Hirsch Pauli

    Säsongsavslutningen av Bildningspodden handlar om en av de viktigaste svenska konstnärerna kring sekelskiftet 1900, Hanna Hirsch Pauli (1864-1940).

  • Ny syntesmetod för framtidens läkemedel och elektronik

    När ämnet bor binds in i organiska molekyler kan de få nya, speciella egenskaper. Nu kombinerar fyra forskargrupper sin expertis för att förbättra tillverkningen av en särskilt intressant typ av sådana molekyler, som är viktiga byggstenar för läkemedel och avancerad elektronik.

  • Gláucia Laís Salomão i radio om röst och känslor

    Gláucia Laís Salomão, tal- och röstforskare vid Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, medverkade i radions P1 i juni – för att tala om rösten och vad den berättar om oss.

    Institutionen för lingvistik

  • Stort projektbidrag möjliggör två nya doktorandanställningar i historia vid Stockholms universitet

    Olle Engkvists stiftelse har beviljat ett bidrag om 4,2 miljoner kronor som möjliggör en större urbanhistorisk satsning vid Historiska institutionen. Projektet Den urbana välfärden 1840–1920: välfärdsstadens genombrott med Magnus Linnarsson, professor i historia vid Stockholms universitet, som projektledare syftar till att lyfta fram och analysera ”välfärdsstaden” som organisatör av svensk välfärd kring förra sekelskiftet. Bidraget är tänkt att finansiera två stycken doktorander: dels för att utforska dynamiken mellan det offentliga och det privata inom filantropin 1850–1910, dels för att komplettera tidigare forskning om Stockholms stads arbetarbostäder kring förra sekelskiftet.

    Historiska institutionen

  • Varför väljer pojkar och flickor olika utbildningsvägar?

    Flickor presterar ofta bättre än pojkar i skolan, men är ändå kraftigt underrepresenterade inom tekniska utbildningar och yrken. En ny doktorsavhandling från SOFI visar att könsmönster i utbildning formas långt före universitetet – genom tidiga könsskillnader i självförtroende, upplevda förmågor och framtidsambitioner, utöver effekten av faktiska skolresultat.

    Institutet för social forskning

  • Ny avhandling undersöker lesbiska par under övergången till föräldraskap

    Hur påverkar normer kring jämställdhet, familj och föräldraskap lesbiska pars övergång till att bli mammor? I en ny doktorsavhandling från Stockholms universitet undersöker sociologen Madeleine Eriksson Kirsch hur lesbiska par i Sverige upplever övergången till moderskap.

    Institutet för social forskning

  • Tovetorp – forskningsstationen där teori blir till praktik

    Hur kan småfåglars sång berätta om klimatförändringar? Vad kan dovhjortar lära oss om djurs beteenden? Mitt i den sörmländska naturen ligger en plats för möten mellan djur och människor – för vetenskapens skull. Tovetorp är en biologisk forsknings- och utbildningsstation med fokus på ekologi och djurs beteenden.

  • Ny avhandling: Visionen om en och samma skola för alla behöver överges

    Skolans nuvarande sätt att fungera utestänger vissa barn – redan vid skolstarten. En ny avhandling vid Stockholms universitet argumenterar för att den gamla visionen om en skola för alla, det vill säga en och samma utbildningsform för alla barn, utifrån en åldersbaserad sortering, är förlegad och behöver överges.

    Institutionen för pedagogik och didaktik

  • Vilken effekt har lagar för att reglera global handel?

    ”Due diligence regleringar” innebär att företag har ett ansvar för att göra en riskanalys samt säkerställa att deras produktion inte bryter mot mänskliga rättigheter eller skadar miljön. I ett forskningsprojekt inom statsvetenskap tittar forskarna på hur dessa globala regleringar implementeras. Rättar sig företagen efter dem? Hur hanterar länder och andra aktörer regleringarna, och går det att göra dem mer effektiva?

  • Hur vet vi att ett kvantsystem verkligen beter sig kvantmekaniskt?

    Forskare vid Fysikum, Stockholms universitet, har tillsammans med kollegor från andra universitet utvecklat och implementerat ett test som kan avslöja just detta. Med hjälp av sammanflätade fotoner och en form av så kallade icke-lokalitetsolikheter (CHSH och CGLMP) har de visat att vissa experimentella resultat endast kan förklaras av högre dimensionella kvantsystem. Ju högre dimension ett kvantsystem har, desto mer information kan det bära - och desto kraftfullare kan vissa kvantteknologier bli. Resultatet är ett viktigt steg mot en säker och tillförlitlig kvantteknik. Det innebär att vi kan bygga kvantenheter där man inte behöver lita blint på tillverkaren eller tekniken, utan där själva fysiken garanterar att kvantinformationen faktiskt används.

    Fysikum
  • Ett hjärta med vingar och texten "En skola med" och ett litet hjärta.

    På skolans väggar förs en kamp mellan struktur och kreativitet

    Medborgarforskningsprojektet Vad säger skolans väggar? presenterar en populärvetenskaplig rapport där ca 500 elever har bidragit med underlag. De har fotat budskap i sin skolmiljö och analyserat vad de har sett. Studien hade fokus på hur skolans demokratiska värdegrund blir synligt i skolor.

    Institutionen för svenska och flerspråkighet

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.