Höga betyg räcker inte alltid

–Det är lätt att tro att bra betyg är tillräckligt, men vissa elever är strukturellt missgynnade, vilket gör att de måste navigera genom sociala hinder som andra inte stöter på. Den som saknar ett stabilt nätverk med rätt typ av stöd riskerar att hamna i ett slags tillstånd av limbo efter gymnasiet, utan tydlig riktning eller hjälp att ta nästa steg, säger Carina Carlhed Ydhag, en av studiens författare.

Tillgång till socialt och kulturellt kapital kan vara avgörande

Resultaten visar att socialt kapital – alltså de resurser och kontakter som finns i nätverket – samt kulturellt kapital, som utbildningstraditioner och vanor i hemmet, kan spela en avgörande roll för övergången till högre studier. Studien lyfter även fram vikten av så kallade svaga band (engelska: week ties), alltså kontakter utanför den närmaste kretsen av familj och vänner. Sådana band kan ge ny och relevant information om utbildningsmöjligheter, yrken och vägar vidare. För den som saknar denna typ av kontakter kan övergången till högre utbildning bli både osäker och utdragen.

Föräldrarnas möjligheter att ge stöd varierar

Studien understryker föräldrarnas centrala roll för elevernas utbildningsresa, men att deras möjligheter att ge stöd också varierar. Föräldrar med egen erfarenhet av högre studier kan ofta vägleda sina barn genom ansökningsprocesser och studievanor. Föräldrar utan den bakgrunden kan däremot ha svårt att ge samma typ av stöd, även om de uppmuntrar vidare studier. 

Skolans stöd behöver stärkas och även omfatta föräldrar

Forskarna lyfter fram flera viktiga åtgärder som behöver genomföras i praktiken. Skolor måste ge tillräckligt stöd till elever från missgynnade miljöer när de planerar sin framtida väg. Det stödet bör även omfatta föräldrar eller vårdnadshavare, så att de ges förutsättningar att stödja sina barn genom sociala nätverk i samhället och få insyn i hur systemet för gymnasial och högre utbildning fungerar.

Behov av mer kunskap om utbildningsövergångar

Forskarna menar att den offentliga diskussionen förenklar bilden av övergången till högre utbildning, då den ofta förutsätter en direkt övergång, trots att den för många i praktiken är mer komplex och utdragen. De efterlyser fler studier som följer elever genom hela övergången till högre utbildning, inklusive uppehållsperioder efter gymnasiet, så att vi kan få mer kunskap om varför även studiemotiverade och högpresterande elever avbryter eller skjuter upp sina utbildningsplaner.

Studien är publicerad i International Journal of Educational Research Open och har finansierats av Vetenskapsrådet.

Configurations, dynamics, and temporality: Exploring the social networks of students and their relevance for successful transitions into higher education

Om forskarna

Carina Carlhed Ydhag är professor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Hennes forskning rör sig bland annat om unga vuxnas övergångar, utbildningsstrategier och studieframgång i gymnasieskola och högskola samt villkoren för vetenskaplig kunskapsproduktion av studieframgång, avhopp och genomströmning i en europeisk utbildningspolitisk kontext.

Ali Osman är professor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Hans forskning är främst inriktad mot utbildningsövergångar, social inkludering och vägar till arbete eller studier. Ett särkilt fokus i hans forskning är hur ungdomar med invandrarbakgrund når akademisk framgång.