Ny studie utforskar hur boendemiljön påverkar vår livskurva och sårbarhet

Eva Andersson, professor i Kulturgeografi vid Stockholms universitet har publicerat en ny artikel i Geographical Analysis.

Forskningsresultaten i studien bygger på longitudinella mikrodata från Statistiska centralbyrån för åren 1990-2019.

Syftet studien är att undersöka på vilka sätt den rumsliga kontexten spelar roll för en persons livskurva och sårbarhet. Artikeln utforskar särskilt hur områden konstruerade utifrån invånarnas livskurvor påverkar individers egna livskurvor och bygger på longitudinella mikrodata från Statistiska centralbyrån för åren 1990-2019. Genom en latent klassanalys identifieras olika typer av livskurvor, och sedan undersöks hur dessa påverkas av den geografiska kontexten.

Resultaten visar att den rumsliga kontexten spelar en betydande roll för en persons livskurva och sårbarhet. Att bo i ett område präglat av "familjer i utsatthet" ökar oddsen för att uppleva sårbarhet. Även faktorer som födelseland, kön och tidigare sårbarhet påverkar livskurvan.

Studien bidrar med värdefulla insikter kring frågan om huruvida fattiga områden gör sina invånare fattigare, och går bortom att endast mäta boendesegregation. Resultaten kan stödja planeringen för geografisk jämlikhet i möjligheter.

Artikeln "Exploring the Impacts of Spatial Contexts on the Life Course Trajectory Status of Vulnerability" är publicerad i Geographical Analysis tillgänglig genom Open Access.

Eva Anderssonär professor i Geografi, särskilt Kulturgeografi vid Stockholms universitet.

Senast uppdaterad: 2025-05-28

Sidansvarig: Kulturgeografiska institutionen