Försäkra dig om att inte missa nyheter från Centrum för tvåspråkighetsforskning respektive Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) genom att titta på deras webbplatser också.
Är du intresserad av runstenar? Då ska du ladda ned appen ”Svenska runstenar”. I de olika landskapsguiderna kan du med hjälp av en interaktiv karta se exakt var det finns runstenar i Sverige – du får veta om det är lätt att ta sig dit och i vilket skick stenen är. Appen är utvecklad av runforskaren Sofia Pereswetoff-Morath vid Stockholms universitet tillsammans med Umami Produktion.
Maryann Su Lin Tan, doktorand i tvåspråkighet, har fått Humanistiska föreningens Run-Jannes stipendium 2024 för det pågående arbetet med sin doktorsavhandling om en korpusdatabas över centralsvenskt uttal. Maryann har utvecklat en korpusdatabas över centralsvenskt uttal, som kan vara en av de största sådana databaser som existerar i nutid.
Linus Salö har tilldelats ett forskningsanslag från Riksbankens Jubileumsfond för projektet "Humaniora under omställning: Humanistisk kunskap inför framtiden", med en budget på 6 168 659 kr. Projektet ska kartlägga det humanistiska forskningslandskapet i Sverige, med mål att finna sätt att bättre tillvarata forskningsområdes potential i framtiden.
Tonen i det politiska samtalet har hårdnat, både ute i världen och här hemma i Sverige – men vad är det som har förändrats? Lyssna på Utrikespolitiska institutets podd med bland annat Gunilla Almström Persson, universitetslektor vid Stockholms universitet, språkvetare och retorikforskare.
När Sverige den 14 maj 1981 officiellt erkände det svenska teckenspråket blev vi det första landet i världen att få teckenspråket erkänt som språk. Då hade forskning på området funnits vid Stockholms universitet i cirka tio år. Det svenska teckenspråkets dag firas den 14 maj varje år.
Linnea Hanell, forskare vid Stockholms universitet och språkvårdare vid Institutet för språk och folkminnen, har studerat olika sätt som språkbruk och språkbruksförändring kan relatera till hållbar utveckling på miljö- och klimatområdet.
Skönt tycker vissa – deprimerande säger andra – om att danskar och svenskar pratar engelska med varandra för att de inte förstår varandras språk, trots att de är ganska lika. Det konstaterar Louise Epstein i Sveriges radios P1 i samtal med Olle Josphson, professor emeriuts i nordiska spåk, som gästar programmet.
Helena Textorius, magisterstudent VT23 vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, har fått ASLA:s pris 2024 för bästa magisteruppsats 2023: ”Att göra musik. Det interaktionella arbetet vid ensemblerepetition”. Uppsatsen består av en multimodal interaktionsanalys av två professionella musiker som repeterar ett klassiskt musikstycke.
Natalia Volvach får pris från Högskoleföreningen för avhandlingen From Words to Voids. Absencing and Haunting in Crimean Semiotic Landscapes. Högskoleföreningen har beslutat om att dela ut pris för framstående vetenskaplig prestation 2023 till tre doktorsavhandlingar. Avhandlingen, som är välskriven och övertygande, lyfter angelägna teoretiska frågor om språkets roll för att skapa mening i tider av konflikt.
I ett nytt forskningsprojekt vid Stockholms universitet undersöks undervisning av språk och litteracitet ur ett brett perspektiv. Syftet är att bidra med ny kunskap om de obeforskade undervisningspraktiker som finns för vuxna inom anpassad och alternativ utbildning.
Den nytillträdda danska förbundskaptenen för Sveriges herrlandslag i fotboll, Jon Dahl Tomasson, valde att prata engelska istället för danska alternativt "skandinaviska" på en presskonferens i Sverige i mars. Många är de som har kritiserat språkvalet. Annika Thorsager Høeg, dansk och doktorand i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, kommenterar i Radio Sweden.
Välkommen till den fyrtionde sammankomsten inom konferensserien Svenskans beskrivning, som arrangeras den 26–28 maj 2025 av Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet. Du hittar all information om konferensen på: Konferens: Svenskans beskrivning 40
