Sök
Du söker nu på webbplatsen "Institutionen för folkhälsovetenskap". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 121-140 av 273 träffar
- Resultat från forskningsprogrammet REGAPS
Institutionen för folkhälsovetenskap
Forskningsprogrammet Möta utmaningar och minska spelproblem (REGAPS), finansierat av Forte, startade i januari 2017. Här är några resultat från REGAPS.
- Stort anslag till forskning om barn till föräldrar med funktionsnedsättning
Institutionen för folkhälsovetenskap
Hur ser hälsan ut, från födelsen till vuxenliv, bland de barn som har föräldrar med funktionsnedsättning? Vilka är de bidragande och motverkande faktorerna, inklusive faktorer som är kopplade till olika politikområden? Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) har beslutat att ge ett anslag på närmare 4,3 miljoner svenska kronor till forskningsprojektet ”Overlooked Children in Need (ORCHID): A Study on the Development and Well-Being of Children of Parents with Disabilities”.
- Epidemier och folkhälsa – ny MOOC vid Stockholms universitet
Institutionen för folkhälsovetenskap
Fenomenet med storskaliga digitala kurser, så kallade MOOC:s – Massive Open Online Courses, har funnits i ett decennium och blivit populära vid universitet över hela världen. I november är det Institutionen för folkhälsovetenskap som håller i en MOOC vid Stockholms universitet.
- Moraliska värderingar styr den svenska narkotikapolitiken
Institutionen för folkhälsovetenskap
Är personer som injicerar narkotika värda att inkluderas i samhället? Ska allmänheten eller brukarens hälsa prioriteras vid utformningen av narkotikapolitiken? Det är ett par av de moraliska dilemman forskare vid Stockholms universitet har identifierat när det gäller innehåll, mål och inriktning för den svenska narkotikapolitiken. I en ny studie i den vetenskapliga tidskriften "Drugs: Education, Prevention and Policy" har forskarna analyserat moraliska gränsdragningar i relation till Stockholms sprututbytesprogram.
- Ny studie utmanar den stigmatiserande synen på beroendeproblem
Institutionen för folkhälsovetenskap
Att använda droger och alkohol är inte alltid enbart destruktivt. En ny studie från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet visar att det, innan det blir skadligt, ibland kan stärka människors förmåga att arbeta, hantera livet eller känna sig hela. Att förstå dessa tidiga ”fördelar” kan bidra till att minska stigmatiseringen och förbättra behandlingen vid beroendeproblem.
- Social samhörighet spelar en viktig roll för ungas psykiska hälsa
Institutionen för folkhälsovetenskap
Social samhörighet är en avgörande faktor för ungas psykiska hälsa, särskilt under tonåren och den tidiga vuxenåldern – livsskeden som präglas av betydande sociala förändringar. En ny avhandling från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet utforskar det komplexa sambandet mellan social samhörighet och psykisk ohälsa bland unga.
- Öppet för sen anmälan till fristående kurser på grundnivå VT 2025
Institutionen för folkhälsovetenskap
Vi har öppet för sen anmälan till fristående kurser på grundnivå VT 2025. Våra kurser ger dig kunskap och förståelse för folkhälsovetenskapligt viktiga frågor från en rad olika perspektiv. Vi erbjuder kurser inom teori och metod, men också kurser med fokus på hur hälsan i olika befolkningsgrupper påverkas av sociala faktorer och samhällets förändringar. Följande kurser är nu öppna för sen anmälan. På respektive kurshemsida finns mer information. Ges 5/5-9/6 Ekologisk hållbarhet, klimatförändringar och folkhälsa (PH44G0)
- Hälsoskillnader formas under de tidiga levnadsåren
Institutionen för folkhälsovetenskap
Forskning i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet visar att villkor i barndomen påverkar kvinnors hälsa som vuxna och i ålderdomen. Forskningsprojektet “Kvinnors hälsa i ett livsloppsperspektiv” betonar behovet av åtgärder som riktar sig mot de tidiga livsvillkoren för att bryta cykler av social utsatthet och ojämlik hälsa och förbättra folkhälsan över generationer.
- Boken ”Den orättvisa hälsan” släpps i ny upplaga
Institutionen för folkhälsovetenskap
Nu släpps forskarna Mikael Rostila och Susanna Toivanens bok "Den orättvisa hälsan – om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd” i en tredje, omarbetad upplaga. Fredag 24 oktober är det en digital release av boken. Möt och samtala med bokens huvudredaktörer och medförfattare. Ta del av innehållet av den nya upplagan och diskutera hur boken kan användas som kurslitteratur.
- De flesta svenska tonåringar håller sig borta från droger och brott – men några få löper hög risk
Institutionen för folkhälsovetenskap
Den stora majoriteten av svenska tonåringar undviker droger och kriminalitet helt och hållet. Men en liten andel av dem ägnar sig åt båda och riskerar att hamna i en farlig kombination av substansbruk och brottsligt beteende. Det visar en ny forskningsstudie i folkhälsovetenskap från Stockholms universitet.
- Vetenskapsrådet stödjer forskning kring förlust av anhörig och psykisk ohälsa under coronapandemin
Institutionen för folkhälsovetenskap
I sin satsning på forskning om pandemier och deras effekter på samhälle och folkhälsa, har Vetenskapsrådet beviljat ett projektbidrag till Mikael Rostila, professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap, för ett treårigt forskningsprojekt med fokus på pandemins konsekvenser för anhörigas psykiska hälsa vid förlust av en anhörig. Hundratusentals svenskar har förlorat en anhörig i Covid-19, dessutom har ungefär tio gånger så många förlorat en anhörig till följd av andra orsaker under coronapandemin. Sedan tidigare har forskningen visat att förlusten av en anhörig har konsekvenser för den psykiska hälsan men pandemin kan ha försvårat sorgeprocessen ytterligare. Sådana förluster kommer ha fortsatt inverkan på den psykiska ohälsan hos anhöriga efter pandemin. Vi hoppas att våra resultat ska öka kunskapen om psykisk ohälsa vid förlust av en anhörig under den svåra samhälleliga hälsokris som pandemin inneburit. I det planerade projektet kommer vi att undersöka psykiska hälsokonsekvenser vid anhörigförlust före och under pandemin samt under pandemins olika faser. Vi kommer att studera om dödsfall till följd av Covid-19 är särskilt svåra jämfört med andra typer av dödsfall bland anhöriga. Dessutom vill vi se om det finns skillnader mellan olika socio-demografiska grupper.
- Ungas minskade alkoholkonsumtion – Intervju med Jukka Törrönen i DN
Institutionen för folkhälsovetenskap
Ungdomar i Sverige idag dricker mindre alkohol än tidigare, dessutom har andelen unga som väljer att helt avstå från att dricka alkohol ökat. I en ny artikel lyfter DN upp ungdomars förändrade alkoholbeteende.
- Det brittiska klassamhället fick Angela att välja folkhälsovetenskap
Institutionen för folkhälsovetenskap
När hon gick en kurs i Brighton slogs hon av de orättvisor som råder i det brittiska samhället. De erfarenheterna var av avgörande betydelse när hon skulle välja utbildning. Angela Kouzom läser andra året på kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
- Denny Vågerö tog emot Stockholms universitets guldmedal i 8:e storleken
Institutionen för folkhälsovetenskap
Vid en ceremoni i Stadshuset 29 september 2022 delade Rektor vid Stockholms universitet ut 2021 års guldmedalj av 8:e storleken med band till Denny Vågerö, professor emeritus vid CHESS/Institutionen för folkhälsovetenskap. Varma gratulationer till Denny Vågerö, en av grundarna till CHESS, som den 29 september mottog guldmedalj av rektor vid installations- och promotionshögtiden i Stockholms Stadshus. Stockholms universitets guldmedalj i 8:e storleken tilldelas den som på ett betydande sätt bidragit/medverkat till att stärka Stockholms universitet, dess forskning eller dess undervisning. Denny Vågerö var en av grundarna av forskningsinstitutet CHESS, Centre for Health Equity Studies , hans forskning har framförallt handlat om hur samhällsförhållanden påverkar befolkningens hälsa, särskilt sociala skillnader i hälsa. 1995 blev han professor i medicinsk sociologi vid Stockholms universitet. Medaljerna delades ut den 29 september, vid den från 2021 framflyttade Installations- och promotionshögtiden. Läs mer om Installations- och promotionshögtiden
- Att förlora en förälder påverkar skolresultaten
Institutionen för folkhälsovetenskap
Forskare i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet har tittat på hur en förälders död påverkar skolresultaten för grundskoleelever samt behörigheten för fortsatta studier på gymnasienivå. Det visar sig att barn som förlorat en förälder riskerar lägre genomsnittliga betyg, vilket kan leda till sämre möjligheter för vidareutbildning på gymnasienivå.
- Disputation: "Mental health after migration to Sweden"
Institutionen för folkhälsovetenskap
Torsdagen 5 maj 2022 försvarar Helena Honkaniemi sin avhandling "Mental health after migration to Sweden: The role of the social determinants of health".
- The Highs and Lows of Work-Time Control - Sophie Albrecht disputerar
Institutionen för folkhälsovetenskap
Sophie Albrecht försvarar sin avhandling "The Highs and Lows of Work-Time Control: Exploring the role of control over working hours for health", fredagen 10 december 2021. Fredagen 10 december kl 13:00 försvarar Sophie Albrecht sin doktorsavhandling för en examen som Filosofie doktor vid Stockholms universitet. Disputationen sker på engelska och ges online via Zoom. Länk till evenemanget: https://stockholmuniversity.zoom.us/j/62086751991 Ladda ner avhandlingen från DiVA (Academic Archive On-line) Sammanfattning Flexible work-time arrangements are thought to create ways of aligning work and private life and facilitate recovery. While temporal flexibility is found to generally bolster work–life balance, its effects on health outcomes are less well known. The present thesis seeks to examine if and how perceived control over working hours benefits workers’ health. Utilising a large Swedish cohort study, four empirical studies explored the association of work-time control (WTC) with subsequent mental and physical health as well as the underlying mechanisms and moderating influences.
- Födelseland påverkar risken att dö i covid-19
Institutionen för folkhälsovetenskap
Risken att dö med covid-19 är mer än tre gånger så stor för personer födda i Afrika jämfört med svenskfödda. Även personer födda i Mellanöstern och Finland löper högre risk att dö i covid-19. Mikael Rostila intervjuas i SVT om Folkhälsomyndighetens rapport.
- Studenters generiska färdigheter ska utvecklas genom instruktionsvideor
Institutionen för folkhälsovetenskap
Ylva B Almquist tilldelas rektors medel för kvalitetsutveckling av utbildning för att utveckla videofilmer som kan stärka studenters förväntade generiska färdigheter.
- Alkoholskadeparadoxens härkomst
Institutionen för folkhälsovetenskap
Personer med lägre socioekonomisk status får större skador av alkohol även om de dricker samma mängd eller mindre än dem med högre status. Inom forskningen har det kallats alkoholskadeparadoxen, men vad beror den på? Och har alkoholforskningen fokuserat för mycket på beteende när de sökt svaret? Intervju med Jonas Landberg i senast numret av Alkohol & Narkotika. Det finns stora socioekonomiska skillnader i alkoholskador. Personer med en lägre socioekonomisk status har en högre förekomst av allvarliga utfall som sjukhusinläggningar och alkoholrelaterad dödlighet. Jonas Landberg, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap, berättar om alkoholskadeparadoxen i det senaste numret av Alkohol & Narkotika. Länk till artikeln Om tidskriften Alkohol & Narkotika är en drogpolitiskt oberoende tidskrift, som grundades 1906.