Sök
Du söker nu på webbplatsen "Institutionen för folkhälsovetenskap". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 141-160 av 273 träffar
- ”En pandemi är mycket farligare för vissa grupper i samhället”
Institutionen för folkhälsovetenskap
Hallå där Karl Gauffin, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. Det har i dagarna rapporterats i nyhetsmedierna om ett nytt coronavirus från Kina och man talar om risk för nya pandemier. Med erfarenhet från det tidigare viruset, covid-19, som drabbade en hel värld, vad kan du säga om detta? Tror du att det, eller något annat virus, kommer drabba oss på ett liknande sätt som pandemin som startade 2020?
- Stort anslag till forskningsprojekt om ekonomisk utsatthet och hälsa
Institutionen för folkhälsovetenskap
Hur påverkas människors hälsa av finansiella flöden och finanspolitiska beslut? Det ska en grupp forskare från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet undersöka i ett nytt forskningsprojekt. Forskningsprojektet ”Förmögenheter, skulder, och den ojämlika hälsan” har tilldelats strax under 7 miljoner kronor från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte).
- Mobbning på arbetsplatsen ökar risken för sjukskrivning
Institutionen för folkhälsovetenskap
Personer som utsätts för mobbning på arbetsplatsen löper omkring 30 procent ökad risk att bli sjukskrivna för psykisk ohälsa. Det visar en studie från Institutionen för folkhälsovetenskap, Stressforskningsinstitutet, båda vid Stockholms universitet, samt Karolinska Institutet. Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften BMC Health.
- Tvådagarskonferens sätter spelproblem under lupp
Institutionen för folkhälsovetenskap
Den 20–21 november hålls en konferens om spelproblem på Stockholms universitets campus vid Albano. Syftet med konferensen är att skapa en mötesplats mellan forskare, praktiker inom socialtjänst och hälso- och sjukvård och personer som upplever problem med spel om pengar.
- Förlust av förälder ökar risken för utskrivning av antidepressiva läkemedel
Institutionen för folkhälsovetenskap
När en förälder går bort finns det en ökad risk att barnet börjar ta antidepressiv medicin, i synnerhet under det första året efter dödsfallet. Det är huvudresultatet av en studie från forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet, i samarbete med forskare från Kanada och USA. Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften eClinicalMedicine.
- Migranter drabbades hårdare av pandemin
Institutionen för folkhälsovetenskap
Högre dödlighet och fler inlagda på intensivvårdsavdelningar. Många migrantgrupper i Sverige drabbades hårdare än svenskfödda under COVID-19-pandemin. Men vaccinet hade en avgörande betydelse för att minska ojämlikheten. Det visar en studie från forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet, i samarbete med forskare från Stockholms universitets demografiska avdelning (SUDA). Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
- Epidemier och folkhälsa – en MOOC vid Stockholms universitet
Institutionen för folkhälsovetenskap
Institutionen för folkhälsovetenskap erbjuder en MOOC kring temat epidemier och folkhälsa, med ett särskilt fokus på covid-19-pandemin. Kursen är öppen för alla och inga förkunskaper krävs. Välkommen att anmäla dig! Vad krävs för att bekämpa en epidemi? Varför drabbas länder olika hårt av epidemier? Hur kan man mäta epidemiers konsekvenser för folkhälsan på kort och lång sikt? Frågorna är aktuella och mycket komplexa. Under höstterminen 2021 bjuder forskare och lektorer vid Institutionen för folkhälsovetenskap, tillsammans med inbjudna gästföreläsare, in till en öppen, storskalig, onlinebaserad kurs (en s.k. MOOC - "massive open online course") kring temat epidemier och folkhälsa. Epidemiologiska, medicinska, sociologiska, statsvetenskapliga, psykologiska, historiska och etiska perspektiv bidrar att skapa en mångfacetterad bild kring epidemiers effekter på hälsa och välbefinnande. Genom att erbjuda en översikt över detta flertal perspektiv syftar kursen till att ge en grundläggande förståelse för åtgärder som sätts in mot epidemiska sjukdomar, men också till att positionera folkhälsovetenskapen som en tvärvetenskaplig disciplin med potential att sammanföra dessa olika synsätt. Intresserad? Kursen går mellan 8 november och 10 december. Omfattningen är ungefär 2-3 timmar i veckan. Mer information om kursens innehåll finns på www.su.se/publichealth/mooc Har du frågor kring vår MOOC kan du mejla mooc.publichealth@su.se Har du inte fått något informationsutskick från oss trots att du anmält dig? Kontrollera i så fall gärna din skräppost. Till anmälningsblanketten Tipsa andra och plugga tillsammans Du är varmt välkommen att tipsa precis så många vänner, familjemedlemmar eller kollegor du vill om kursen – ni använda det flexibla MOOC-formatet antingen för att förkovra er i materialet eller för att fortbilda er tillsammans. Allt från den plats och vid den tidpunkt som passar er. MOOC är baserat på lusten till lärande En MOOC (massive open online course) är inte en vanlig kurs – den hålls helt online och den är öppen för vem som helst att söka till. Det finns inga förkunskapskrav och du kommer heller inte att examineras. Istället står lusten till lärande i centrum.
- Tidig upptäckt av polycystiskt ovariesyndrom kan minska risken för andra sjukdomsdiagnoser
Institutionen för folkhälsovetenskap
Lägre risk att drabbas av andra sjukdomar, som övervikt och psykisk ohälsa, samt minskad social ojämlikhet. Det kan bli möjligt genom att tidigare upptäcka polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, en av de vanligaste hormonella rubbningarna som drabbar många kvinnor i reproduktiv ålder. Det visar en avhandling som Vivien Boldis disputerade med den 31 januari vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.
- "Ungas drickande har minskat radikalt" - intervju i Socionomen
Institutionen för folkhälsovetenskap
Ungdomars alkoholkonsumtion har förändrats de senaste 20 åren. I senaste numret av Socionomen intervjuas professor Jukka Törrönen om ungdomars minskande drickande.
- Våra fyra sommarkurser bland de 20 mest sökta vid Stockholms universitet
Institutionen för folkhälsovetenskap
Även i år är det högt söktryck på våra fyra sommarkurser vid Institutionen för folkhälsovetenskap. Det är färre sökande till årets sommarkurser vid såväl Stockholms universitet som vid övriga universitet och högskolor i landet. Trots det minskade antalet sökande är söktrycket på våra sommarkurser högt, återigen är våra fyra sommarkurser bland de 20 mest sökta kurserna vid Stockholms universitet. Dessutom är det inte försent att söka till kurserna - de är öppna för sen anmälan! Följ länkarna till kurshemsidorna om du vill veta mer (och anmäla dig). Kurserna ges på distans. 3528 personer sökande hittills # 4: Faktaresistens, fake news, sociala medier och hälsa (7,5 hp), antal sökande 1377 # 10: Social hållbarhet ur ett folkhälsoperspektiv: Jämlikhet i levnadsvillkor och hälsa (7,5 hp), antal sökande 818 # 12: Folkhälsa, artificiell intelligens (AI) och big data: Möjligheter och utmaningar (7,5 hp), antal sökande786 # 17: Ungdom i det senmoderna samhället: Smartphonegenerationen ur ett folkhälsoperspektiv (7,5 hp), antal sökande 547 Läs mer på UHR:s hemsida När vet jag om jag är antagen? Den 23 april publiceras antagningsbeskeden på antagning.se .
- Bristande kunskaper i svenska förklarar inte varför utlandsfödda har högre dödlighet i covid-19
Institutionen för folkhälsovetenskap
Ny studie från Stockholms universitet visar på att bristande kunskaper i svenska eller brist på kunskap om hälso- och sjukvårdssystemet inte är en förklaring på varför utlandsfödda i Sverige har en högre dödlighet i covid-19. Bristande kunskaper i svenska eller brist på kunskap om hälso- och sjukvårdssystemet förklarar inte varför utlandsfödda i Sverige har en högre dödlighet i covid-19. Det är slutsatsen av en studie från Stockholms universitet, som analyserat mixade par, alltså utlandsfödda som är gifta eller sambos med svenskfödda. Forskare vid Stockholms universitet (SUDA vid Sociologiska institutionen och Institutionen för folkhälsovetenskap), har i ett samarbete med Linköpings universitet och Institut national d’études démographiques, Aubervilliers i Frankrike, har undersökt varför risken för högre dödlighet är större för utlandsfödda personer. Om studien Studien bygger på registerdata från statistikmyndigheten SCB och andra myndigheter. Den omfattar alla svenska invånare som var 30 år eller äldre, bodde sambo med en annan vuxen som var minst 30 år, var vid liv den 12 mars 2020 och bosatt i Sverige i december 2019. Forskarna valde att analysera personer som var minst 30 år för att vara säkra på att samboende individer var par och inte kompisar som bodde ihop. Uppföljningsperioden var den 12 mars 2020 fram till den 23 februari 2021. Forskarna utesluter individer som inte hade bott i Sverige de två föregående åren och personer där uppgifter om födelseland och inkomst saknades för någon av parterna i paren. I studien studerades totalt 3 963 356 individer, varav 18,5% var utlandsfödda. Läs mer om resultaten här Nyhetsartikel från Sociologiska institutionen Pressmeddelande på Mynewsdesk Mer om forskningen Siddartha Aradhya, Maria Brandén, Sven Drefahl, Ognjen Obućina, Gunnar Andersson, Mikael Rostila, Eleonora Mussino, Sol P. Juárez, ”Intermarriage and COVID-19 mortality among immigrants. A population-based cohort study from Sweden”, BMJ Open, DOI:10.1136/ bmjopen-2021-048952 Kontakt Siddartha Aradhya, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet. Telefon: 08-16 34 04, e-post: siddartha.aradhya@sociology.su.se Eleonora Mussino, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet. Telefon: 08-16 20 04, e-post: eleonora.mussino@sociology.su.se Sol Juarez, Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet. E-post: sol.juarez@su.se
- Hur går det för ungdomar med psykisk ohälsa? Region Stockholm finansierar tvåårigt forskningsprojekt
Institutionen för folkhälsovetenskap
Region Stockholm har tilldelat Sara Brolin Låftman forskningsmedel för ett tvåårigt projekt "Hur går det för ungdomar med psykisk ohälsa? En prospektiv kohortsstudie av självrapporterad psykisk ohälsa i tonåren och levnadsvillkor i vuxen ålder". Sara Brolin Låftman vid Institutionen för folkhälsovetenskap tilldelas 1,4 miljoner kronor under två år för projektet ”Hur går det för ungdomar med psykisk ohälsa? En prospektiv kohortsstudie av självrapporterad psykisk ohälsa i tonåren och levnadsvillkor i vuxen ålder”. Förhoppningen är att projektet ska ge viktig kunskap om förebyggande arbete och tidiga insatser. Liksom att resultaten ska kunna användas för fortsatt forskning och inom undervisning. En kohortstudie följer en avgränsad och noggrant beskriven grupp, en kohort, under längre tid och med hjälp av Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) kommer sambandet mellan självrapporterad psykisk ohälsa i tonåren och psykiatrisk vård, utbildningsframgång och arbetsmarknadsförankring i ung vuxen ålder att studeras. Ett väntat resultat är att psykisk ohälsa i tonåren kan påverka levnadsvillkor i ung vuxen ålder, men att sambanden kan skilja sig mellan typer och nivåer av problem. Mer information Sara Brolin Låftman Projekt: Hur går det för ungdomar med psykisk ohälsa? Region Stockholm beviljar 10 miljoner till forskning (länk till Stockholms universitet)
- ”Varningstexter på alkoholförpackningar kan få effekt”
Institutionen för folkhälsovetenskap
Hallå där Jukka Törrönen, professor i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. Idag är det Världshälsodagen och i maj 2026 inför Irland en lag om att förpackningar med alkoholhaltiga drycker ska förses med etiketter som varnar för att alkohol orsakar cancer och leversjukdomar. Du forskar ju inom beroendeproblematik. Hur ser du på detta?
- Andra världskriget gjorde kondomen till ett folkhälsoverktyg i Sverige
Institutionen för folkhälsovetenskap
Under andra världskriget var Sverige officiellt neutralt – men livet på hemmaplan var långt ifrån opåverkat av konflikten. En ny studie från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet visar att krigsåren i grunden förändrade svenska föreställningar om sexuell hälsa och bidrog till att göra kondomen från att vara ett av flera skyddsalternativ till det dominerande skyddet mot könssjukdomar. Effekten blev en långsiktig omvandling av sexuella hälsopraktiker i Sverige.
- Folkhälsovetenskap är det fjärde mest eftertraktade internationella masterprogrammet vid Stockholms universitet
Institutionen för folkhälsovetenskap
Masterprogrammet i folkhälsovetenskap är ett av de internationella masterprogram vid Stockholms universitet som lockar flest sökande. Med 1064 sökande är programmet det fjärde mest populära vid universitetet. Det visar statistik från UHR (Universitets- och högskolerådet) efter att anmälan till de internationella masterprogrammen som startar höstterminen 2026 stängde den 15 januari.
- Stora Forte-anslag för forskning inom folkhälsovetenskap
Institutionen för folkhälsovetenskap
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) har tilldelat forskningsanslag till sex olika projekt vid Institutionen för folkhälsovetenskap, till en sammanlagd summa av drygt 28 miljoner kronor. Anslagen kommer att finansiera flera viktiga och aktuella forskningsområden inom folkhälsovetenskapen.
- Den ryska invasionen av Ukraina och dess konsekvenser för folkhälsan - artikel i The Lancet
Institutionen för folkhälsovetenskap
I The Lancet Regional Health Europe har professor Denny Vågerö tillsammans med kollegor inom folkhälsovetenskap, lyft fram de hälsoproblem som väntar efter Rysslands invasion av Ukraina.
- Svenskfödda vuxna med utländsk bakgrund drabbades oproportionerligt hårt av pandemin
Institutionen för folkhälsovetenskap
Vuxna med invandrarbakgrund, det vill säga både utrikesfödda och deras inrikes födda barn, hade betydligt högre förekomst av svår covid-19, jämfört med svenskfödda med två svenskfödda föräldrar. Det visar en ny studie från forskare i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. En nyckelstrategi för att förbättra beredskapen inför framtida pandemier är att ta itu med sociala ojämlikheter, enligt forskarteamet.
- Från gymgolvet till folkhälsopolitiken – möt vår alumn Sarah Lindström
Institutionen för folkhälsovetenskap
När Sarah Lindström började fundera på universitetsstudier var hon långt ifrån säker på vad hon ville plugga. Hon valde det då nystartade kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, vilket blev starten på en resa från individfokus till strukturell samhällsförändring. Direkt efter examen förra våren fick hon jobb på kompetenscentret STAD där hon arbetar med alkohol- och drogförebyggande frågor i samverkan med polis, krogbransch, gym och andra nyckelaktörer.
- Bli mentor för en av våra studenter
Institutionen för folkhälsovetenskap
Har du läst folkhälsovetenskap? Vill du hjälpa en nuvarande student utvecklas och samtidigt själv växa i rollen som mentor?