Sök
Du söker nu på webbplatsen "Institutionen för folkhälsovetenskap". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 161-180 av 273 träffar
- Hemmiljön har betydelse för vem som blir chef
Institutionen för folkhälsovetenskap
Att chefer ofta kommer från familjer med hög socioekonomisk status är känt sedan tidigare i ledarskapsforskningen. Men hemmiljö och attityder i familjer spelar också en viktig roll. Det visar en ny studie från forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap och Institutet för sociala forskning vid Stockholms universitet.
- Madeleine fick jobb som folkhälsostrateg direkt efter examen
Institutionen för folkhälsovetenskap
När Madeleine Björnsdotter Orfanidou läste kandidatprogrammet pedagogik och folkhälsovetenskap kände hon att det var det senare ämnet som intresserade henne mest. Hon gick vidare och läste det internationella masterprogrammet. I våras tog hon examen och fick omedelbart jobb som folkhälsostrateg i Botkyrka kommun.
- Pandemin fick Wilma att bli intresserad av folkhälsovetenskap
Institutionen för folkhälsovetenskap
Först läste hon kandidatprogrammet i statsvetenskap i Karlstad. Men när hon var med och tillverkade skyddsdräkter till vården under COVID19-pandemin fick hon upp ögonen för folkhälsovetenskap. Wilma Nääf läser andra året på kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
- Disputation: Work and sleep – what’s stress got to do with it?
Institutionen för folkhälsovetenskap
Torsdagen 10 november försvarar Johanna Garefelt sin avhandling "Work and sleep – what’s stress got to do with it?"
- Depression och ångest bland unga - Forte finansierar fyraårigt forskningsprojekt
Institutionen för folkhälsovetenskap
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) har tilldelat Sara Brolin Låftman forskningsmedel för ett fyraårigt projekt "Depression och ångest bland unga: en svensk prospektiv kohortstudie av förekomst och dolda vårdbehov". Sara Brolin Låftman vid Institutionen för folkhälsovetenskap har tilldelats 4,95 miljoner kronor för att under fyra år forska om depression och ångest bland unga. Projektet ligger inom Fortes utlysning med inriktningen "Barns och ungas psykiska hälsa" Forskningen sker i samarbete med Karolinska institutet, och kommer att undersöka hur förekomsten och dolda vårdbehov skiljer sig mellan olika grupper i samhället, och om betydelsen av olika hanteringsstrategier. Viktig kunskap Förhoppningen är att projektet kommer att ge kunskap om förekomst av depression och ångest bland ungdomar i Sverige och om eventuella dolda vårdbehov för dessa tillstånd. Resultaten kommer att ge kunskap som är relevant för förebyggande arbete och tidiga insatser. Mer information Läs mer om Sara Brolin Låftman och hennes forskning Sara Brolin Låftman Läs gärna mer om hur projektet är upplagt: Depression och ångest bland unga: en svensk prospektiv kohortstudie av förekomst och dolda vårdbehov Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte)
- Disputation: Troubled childhoods cast long shadows
Institutionen för folkhälsovetenskap
Torsdagen 10 november försvarar Josephine Jackisch sin avhandling "Troubled childhoods cast long shadows: Studies of childhood adversity and premature mortality in a Swedish post-war birth cohort" Torsdagen 10 november kl. 10:00 försvarar Josephine Jackisch sin doktorsavhandling för en examen som Filosofie doktor vid Stockholms universitet (disputationen sker på engelska). Plats
- Presentationer och videor från spelkonferensen
Institutionen för folkhälsovetenskap
På konferensen ”Spelproblem i Sverige: dagsläge och framåtblickar” 20–21 november samlades omkring 220 deltagare på Campus Albano vid Stockholms universitet. Nu finns en sida med presentationer och videor på Institutionen för folkhälsovetenskaps webbsida.
- Inkomstojämlikhet påverkar dödligheten bland manliga efterkommande till migranter
Institutionen för folkhälsovetenskap
Inkomstojämlikhet har en negativ inverkan på allas hälsa, men påverkar dödsrisken bland manliga efterkommande till invandrare mer än i majoritetsbefolkningen utan migrationsbakgrund i Sverige. Dessa resultat presenteras i en ny studie av forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
- Ny bok lyfter fram behovet av förbättrat anhörigstöd vid svår sorg
Institutionen för folkhälsovetenskap
Att förlora en nära anhörig är en av de svåraste och mest livsomvälvande händelser som kan drabba oss. Sorgen kan leda till såväl psykiska problem som fysisk ohälsa. I sin nya bok ”Den dolda sorgen” som släpps den 31 oktober skriver Mikael Rostila, professor i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet, om sorgens hälsoeffekter och samhällskonsekvenser, men även om behovet av ett förbättrat anhörigstöd.
- Stort anslag till forskningsprogam om barns psykiska hälsa
Institutionen för folkhälsovetenskap
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte, har beslutat att ge ett anslag om nära 24 miljoner kronor till forskningsprogrammet ”Främjande och förebyggande arbete för barns psykiska hälsa och ojämlika psykiska hälsa – Från policy till åtgärder samt deras effekter”. Det är ett program på sex år som leds av Peter Larm och Fabrizia Giannotta, lektorer vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.
- ”Ett livsloppsperspektiv är centralt för kvinnors hälsa”
Institutionen för folkhälsovetenskap
Förra veckan besökte Gita Mishra AO, professor vid University of Queensland, Australien, Stockholm för att ta emot sin hedersdoktorstitel vid Stockholms universitet. Under sitt besök höll professor Mishra, en världsledande forskare inom livsloppsepidemiologi och kvinnors hälsa, en öppen föreläsning om kvinnors hälsa på universitetet. Ilona Grünberger, professor i forskning om ojämlikhet i hälsa med folkhälsovetenskaplig/medicinsk inriktning vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet, fick en intervju med professor Mishra AO. Gratulerar till din hedersdoktorstitel och tack för att du accepterade inbjudan att besöka Stockholms universitet. I din föreläsning presenterade du många originella forskningsresultat, till exempel de ogynnsamma kohorttrenderna vad gäller fetma eller psykisk ohälsa bland kvinnor. De flesta av dessa resultat kommer från en stor nationell studie som direkt finansieras av Australiens regering. Kan du berätta mer om betydelsen av den studien och dess potential att fortsätta informera praxis och policy i ditt land, men också ur ett internationellt perspektiv? ”Tack. Att få detta pris är en så underbar ära! Föreläsningen var också ett fantastiskt tillfälle att presentera min forskning med mer kontext än jag vanligtvis kan göra vid en vetenskaplig konferens.”
- Sofia vill se ett mer hälsoförebyggande samhälle
Institutionen för folkhälsovetenskap
Hallå där, Sofia Lindblom, som började på kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap nu i höst. Hur känns det så här i början av studierna?
- Epidemier och folkhälsa - Ylva B Almquist presenterar höstens MOOC
Institutionen för folkhälsovetenskap
Förra året tilldelades Karl Gauffin och Ylva B Almquist rektors medel för kvalitetsutveckling av utbildning inom öppen nätbaserad utbildning. Projektet MOOC: Epidemier och folkhälsa startar i höst. MOOC kan vara ett sätt att nå en bredare publik och kunna förmedla forskningsbaserad kunskap och motverka faktaresistens.
- Disputation: The worries of working
Institutionen för folkhälsovetenskap
Fredagen 25 februari 2022 försvarar Sandra Blomqvist sin avhandling "The worries of working: Longitudinal studies on the impact of employment uncertainty and employment transitions on clinically defined mental health conditions".
- Robin blev intresserad av hälsa när han jobbade inom kriminalvården
Institutionen för folkhälsovetenskap
Innan han började plugga jobbade Robin Sandberg med motion och träning inom kriminalvården. Det gjorde att han fick upp ögonen för folkhälsofrågor. Nu läser han sista terminen på masterprogrammet i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
- Disputation i folkhälsovetenskap: Klara Gurzo
Institutionen för folkhälsovetenskap
Fredagen den 6 mars försvarar Klara Gurzo sin doktorsavhandling i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. I sin avhandling har hon studerat hur inkomst och social rörlighet formar vår hälsa – inte bara i vuxen ålder, utan över generationer.
- Öppet seminarium med Rosaria Galanti om knep och fallgropar inom folkhälsointerventioner
Institutionen för folkhälsovetenskap
Onsdagen den 25 mars håller professor emerita Rosaria Galanti från Karolinska Institutet ett seminarium i Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitets seminarieserie PHS Talks. I sitt föredrag kommer Galanti att diskutera den inneboende komplexiteten i folkhälsointerventioner och belysa några av dessa utmaningar samt metodologiska angreppssätt för att hantera dem.
- Öppet seminarium med Wakana Yamazaki om föräldraledighetspolitik och pappors engagemang i Japan
Institutionen för folkhälsovetenskap
Onsdagen den 22 april kommer Wakana Yamazaki, läkarstudent knuten till Institute of Science i Tokyo, att hålla ett seminarium vid Institutionen för folkhälsovetenskap inom Stockholms universitets seminarieserie PHS Talks. Seminariet kommer att belysa forskningsidéer och resultat kring barnuppfostran, barns hälsa och livsloppsforskning i en japansk kontext.
- Öppet seminarium med Hilma Forsman om de yngsta barnens involvering i den sociala barnavården
Institutionen för folkhälsovetenskap
Onsdagen den 20 maj håller Hilma Forsman, docent i socialt arbete vid Stockholms universitet, ett seminarium inom Institutionen för folkhälsovetenskaps seminarieserie PHS Talks vid Stockholms universitet. Seminariet kommer att belysa de yngsta barnens involvering i den sociala barnavården.
- Från statsvetenskap till global folkhälsa – möt vår alumn Alexandra Högberg
Institutionen för folkhälsovetenskap
När Alexandra Högberg tog examen från masterprogrammet i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet 2022 hade hon redan hunnit samla på sig erfarenheter som sträcker sig långt utanför lärosalar och föreläsningssalar. Från juridiskt arbete på advokatbyrå till fältstudier i Moçambique och projektledning i flera afrikanska länder. I dag arbetar hon med internationellt bistånd och digitalisering på SPIDER, ett center vid Stockholms universitet. och hon ser tydliga kopplingar mellan sina studier och sitt nuvarande arbete.