Sök
Du söker nu på webbplatsen "Institutionen för folkhälsovetenskap". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 81-100 av 273 träffar
- Låginkomsttagare drabbades hårdare av pandemin
Institutionen för folkhälsovetenskap
Kopplingen mellan inkomst och intensivvård för covid-19 i Sverige förändrades drastiskt under pandemins gång. En ny studie från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet visar exempel på ojämlikhet i hälsa och inkomstskillnaders betydelse för hur pass hårt människor drabbades.
- Ökad risk för psykisk ohälsa när ett syskon får cancer
Institutionen för folkhälsovetenskap
Risken att utveckla psykisk ohälsa ökar efter att ett syskon har fått en cancerdiagnos. Det visar en ny studie från Stockholms universitet.
- Pappaledighet kan leda till minskad alkoholrelaterad sjukdom hos män
Institutionen för folkhälsovetenskap
Män som varit föräldralediga löper en avsevärt minskad risk att bli akut inlagda på sjukhus på grund av alkoholkonsumtion. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften Addiction från forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap på Stockholms universitet.
- "Fortfarande låg vaccinationsgrad i utsatta områden" - Mikael Rostila i P1-intervju
Institutionen för folkhälsovetenskap
Det är större risk för vissa grupper av personer födda utomlands att avlida i covid-19 än för personer födda i Sverige. Mikael Rostila intervjuades Sveriges Radio P1 angående de ökade riskerna bland utrikesfödda att drabbas av covid-19.
- Mikael Rostila får bidrag från Forte för projekt om välbefinnande
Institutionen för folkhälsovetenskap
Mikael Rostila, professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap, är en av tre forskare vid Stockholms universitet som får projektbidrag i det statliga forskningsrådet Fortes utlysning ”Förbättra välbefinnande för framtiden”.
- Större risk för migranter att drabbas av långtidscovid
Institutionen för folkhälsovetenskap
Större exponering för covid19-viruset och fler fall av allvarlig sjukdom under pandemin bland migranter innebar en ökad risk att individer i denna grupp diagnosticerades med långtidscovid. Det visar en ny undersökning från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
- ”Mitt studentutbyte i Salzburg var en fantastisk upplevelse”
Institutionen för folkhälsovetenskap
Mathias Högberg läser sista terminen på kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. Han har nyligen kommit hem från en utbytestermin i Salzburg. Utlandsstudier ger "social skills" som du inte kan få på något annat sätt, tycker han.
- Högre föräldrapenning leder till bättre psykisk hälsa hos mödrar
Institutionen för folkhälsovetenskap
Mödrar som får högre nivåer av betald föräldraledighet löper mindre risk att drabbas av psykisk ohälsa efter förlossningen jämfört med mödrar som endast får grundläggande föräldrapenning. Det visar en ny studie från forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet, och Institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet i Stockholm.
- En generös föräldraförsäkring minskar risken för psykisk ohälsa – men många lämnas utanför
Institutionen för folkhälsovetenskap
En generös föräldraförsäkring kan förbättra den psykiska hälsan hos nyblivna föräldrar. Men försäkringens utformning riskerar att utesluta dem som behöver stödet mest. Det visar en ny avhandling i folkhälsovetenskap som Amy Heshmati vid forskningscentret CHESS (ett samarbete mellan Stockholms universitet och Karolinska Institutet) disputerade med fredag 22 augusti.
- Rökning och fetma hos modern kan orsaka polycystiskt ovariesyndrom
Institutionen för folkhälsovetenskap
Det finns ett samband mellan rökning och fetma hos modern samt låg poäng på Agparskalan en minut efter födseln och att barnet drabbas av polycystiskt ovariesyndrom. Det visar en forskningsstudie som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Environmental Research and Public Health.
- Färre negativa födelseutfall för lesbiska par vid provrörsbefruktning
Institutionen för folkhälsovetenskap
Låg födelsevikt och för tidig födsel förekommer i lägre utsträckning hos barn till lesbiska par som genomgått IVF-behandling (provrörsbefruktning) jämfört med heterosexuella par som fått samma fertilitetsbehandling. Det visar en forskningsartikel av tre forskare från Sverige, Storbritannien och Finland som publicerades nyligen i den medicinska tidskriften Journal of the American Medical Association.
- Disputation: "Under the influence"
Institutionen för folkhälsovetenskap
Fredagen 13 januari 2023 försvarar Lauren Bishop sin avhandling "Under the influence: Substance misuse from the perspective of linked lives"
- Karl Gauffin föreläser om riskmedvetenhet på medicinkritiskt symposium
Institutionen för folkhälsovetenskap
Hallå där, Karl Gauffin, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. Du är en av talarna på symposiet "Den farliga sjukvården. Hur mår medicinkritiken 50 år efter Medical Nemesis?” på Uppsala universitet den 7 november. Ett symposium som uppmärksammar att det är 50 år sedan filosofen Ivan Illichs medicinkritiska verk Medical Nemesis: The Expropriation of Health publicerades där han menade att det moderna sjukvårdsetablissemanget det utgjorde en betydande risk för människors hälsa. Kan du berätta lite mer om detta?
- Snabbhetspremien i föräldraförsäkringen ledde till fler för tidigt födda barn
Institutionen för folkhälsovetenskap
Införandet av en reform som skyddade nivån på föräldrars föräldrapenning 1980 fick oavsiktliga konsekvenser för barns hälsa. Reformen ledde till en ökning av antalet för tidigt födda barn. Det visar en studie från forskare vid Stockholms universitet som publicerats i den vetenskapliga tidskriften JAMA Pediatrics.
- Mikaela är investment manager på Karolinska Development
Institutionen för folkhälsovetenskap
Hon gick kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap på Karolinska Institutet. Därefter tog hon sin master på forskningscentret CHESS vid Stockholms universitet. Idag jobbar Mikaela Sörman som investment manager på Karolinska Development.
- Den ojämlika pandemin - Forte finansierar treårigt forskningsprojekt om covid-19
Institutionen för folkhälsovetenskap
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) har tilldelat Karl Gauffin forskningsmedel för ett treårigt projekt "Den ojämlika pandemin: en undersökning av kopplingen mellan ojämlikhet i hälsa och politiska åtgärder mot covid-19". Karl Gauffin vid Institutionen för folkhälsovetenskap har tilldelats 4,865 miljoner kronor för att ett treårigt forskningsprojekt om covid-19 "Den ojämlika pandemin: en undersökning av kopplingen mellan ojämlikhet i hälsa och politiska åtgärder mot covid-19". Viktig kunskap inför framtida pandemier Covid-19 är inte den dödligaste eller mest smittsamma pandemi som världen upplevt, men aldrig förr har en smittsam sjukdom blivit föremål för ett en så massiv politisk respons. Detta nya projekt ägnar sig åt hanteringen av covid-19 och kopplingen till ojämlikhet i hälsa. Att öka förståelsen för hur politiska åtgärder påverkar skillnader i smittspridning och sjuklighet i covid-19, men även folkhälsan i stort, kommer vara avgörande för hanteringen av framtida pandemier. Mer information Karl Gauffin Den ojämlika pandemin: politiska åtgärder mot covid-19 och ojämlikhet i hälsa Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte)
- Lägre dödlighet bland finska migranter i Sverige
Institutionen för folkhälsovetenskap
Hälsan bland finska migranter i Sverige ligger mitt emellan den hos den svenska och den finska befolkningen. Dödligheten bland Sverigefinnar är lägre än den hos befolkningen i Finland. Det visar en ny studie från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet i samarbete med Helsingfors universitet.
- Disputation: Intervening in a social world
Institutionen för folkhälsovetenskap
Fredagen 10 juni försvarar Devy Lysandra Elling sin avhandling "Intervening in a social world: An evaluation of an alcohol prevention programme in a Swedish workplace context".
- Socially structured health behaviors - Laura Wells disputerar
Institutionen för folkhälsovetenskap
Laura Wells försvarar sin doktorsavhandling "Socially structured health behaviors: Studies of social inequality in adolescent and young adult physical activity, alcohol consumption, and smoking in Sweden" fredagen 24 september, 2021. Fredagen 24 september kl 10:00 försvarar Laura Wells sin doktorsavhandling för en examen som Filosofie doktor vid Stockholms universitet. Disputationen sker online via Zoom (In English). Länk till evenemanget: https://stockholmuniversity.zoom.us/j/62037382787 Ladda ner avhandlingen från DiVA (Academic Archive On-line) Sammanfattning Health behaviors contribute to the Swedish national disease burden and to social inequalities in health. This thesis aims to increase our knowledge of whether, when, and how health behaviors become socially structured during early life in Sweden. The thesis contains four empirical studies that together examine how dimensions of childhood socioeconomic position associate with adolescent and young adult health behaviors using Swedish Level-of-Living survey data.
- Ny studie: Psykisk ohälsa i skolan kopplat till större risk för utanförskap
Institutionen för folkhälsovetenskap
Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa. Och det är olika sorters psykiska problem som utgör risker för män och kvinnor.