Betydelsen av Arktis metanutsläpp för klimatet, hur materia formas och bryts ner, evolutionära skiften i växtriket och nya effektiva metoder för att få fram bioaktiva substanser som löser framtidens behov av läkemedel och avancerad elektronik. Det är några exempel på grundforskning vid Stockholms universitet som beviljats medel av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Stora rovfiskar har blivit allt svårare att hitta i Östersjöns kustnära vikar, som istället tagits över av storspigg. Samtidigt har många vikar blivit grumligare och visar allt allvarligare övergödningseffekter. Forskare har sett detta skifte förflytta sig från hav till kustnära miljöer, men söker fortfarande förklaringar till varför det har kunnat hända, och om det också kan bidra med oanade klimateffekter.
Näcken, bäckahästen, havsfrun och sjörået – det är några av de vattenbundna väsen från den nordiska folktron som besökaren kan möta i utställningen ”Nordiska väsen – Rödlistan” på Baltic Sea Science Center på Skansen i sommar. Där finns också tips på vad man själv kan göra för att bidra till vattenmiljöernas biologiska mångfald.
Muddring kan vara en källa till övergödning i grunda havsvikar som tidigare förbisetts. Det är Högklykeviken på Gräsö i norra Roslagen ett exempel på. Viken har gått från att vara klar och frodig till en av de mest övergödda längs Svealandskusten. Nu försöker forskarna i projektet Levande vikar vända utvecklingen genom att behandla bottensedimenten med aluminium.
Nu i sommar kommer du som båtförare i Stockholms skärgård att för första gången kunna se i sjökortet var det finns skyddsvärda vegetationsklädda bottnar. Här är det extra viktigt att du kör motorn försiktigt och inte drar ankaret längs med botten – i vissa områden helst inte ankrar alls. Du kan också passa på att snorkla för att upptäcka skärgårdens vackra undervattensvärld.
Inom projekt Levande vikar har det från start varit viktigt att ha en dialog med alla dem som nyttjar de utvalda vikarna. Tanken är att ett lokalt engagemang ökar chansen för ett lyckat åtgärdsarbete, och att kunskap om den lokala miljön behöver flöda åt båda håll i projektet. En ny studie har undersökt hur de boende värderar och nyttjar sin havsvik, och resultaten är användbara på flera sätt.
Finns det någon skillnad mellan friska och kraftigt påverkade kustvikar när det gäller utsläpp och upptag av växthusgaser? För att svara på den frågan genomför forskare från olika discipliner en mängd olika mätningar längs den svenska kusten. Följ med oss till Sandviken där de första provtagningarna genomfördes! Det är en av de första varma vårdagarna, och isen har nyligen försvunnit i den lilla Sandviken i Norrtälje kommun. Vattnet är spegelblankt och några svanar fulländar idyllen. Men kan denna pittoreska vik också vara en klimatbov, som avger växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen? För att söka svar på den frågan tillbringar en grupp forskare från Stockholms universitet dagen vid viken, och tar prover från luft, vatten och sediment. – Vi ska mäta metan, koldioxid och dikväveoxid för att se om det sker ett nettoupptag eller nettoutsläpp av växthusgaser från viken, förklarar atmosfärsforskaren Julika Zinke när hon installerar mätsystemet, som består av flera lådor, slangar och kablar, på en liten motorbåt vid bryggan. – På lång sikt kommer detta att ge oss svar på om viken fungerar som en kolsänka eller en kolkälla.
Fortsatt höga fosforhalter längs Svealands kust orsakar algblomningar och grumligt vatten, och gör det svårt att uppnå målet med god ekologisk status. Lokala åtgärder räcker inte till för att åtgärda alla problem, utan storskaliga förbättringar av hela Östersjön behövs.
Våtmarker spelar en viktig roll för bland annat klimat, biologisk mångfald och vattenrening. Med uthållighet och rätt skötsel går det att återfå förlorade ekologiska funktioner, men en enskild våtmark kan inte lösa flera utmaningar samtidigt. För att uppnå bästa möjliga effekt behövs en mångfald av våtmarker i ett landskap, skriver forskare från Stockholms universitet i en ny policy brief. Att anlägga eller återställa våtmarker presenteras ofta som en lösning för att hindra utsläpp av växthusgaser. Satsningar på att återskapa miljöerna har återkommande presenterats i hopp om att också lösa andra utmaningar, som att fånga upp näring eller buffra mot torka och översvämningar. Frågan om återvätning utreds också som ett led i EU:s mål att restaurera skadad natur för att motverka klimateffekter och minska hot mot biologisk mångfald.
Åkerfräken är ett ogräs i jordbruket och är den växtart som innehåller mest kisel, upp till 30%. Forskare vid Stockholms universitet visar i en ny studie hur man kan använda åkerfräken som kiselgödning och öka kiselupptaget i vete upp till 40 gånger. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Plant Physiology and Biochemistry.
Sommaren startar tidigt i årets Algforskarsommar, när medborgarforskningsprojektet går in på sitt fjärde år. Vi börjar redan i början av april, med en studie av blåstångens mognad i Östersjön. Nu letar vi efter entusiastiska medborgarforskare som kan tänka sig att ta sina algforskarpromenader vid stranden redan i den tidiga våren.
Att lösa komplexa frågor om hur hav och klimat påverkar varandra, och vilka samhällseffekter som följer, kräver flera expertiser. I en ny forskarskola får doktorander från naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och juridiska discipliner vid Stockholms universitet en unik möjlighet att lära sig hur kombinerade metoder och tydlig forskningskommunikation kan bidra till en mer hållbar förvaltning av kustområden. Vad förenar studenter i vitt skilda ämnen som maringeologi, företagsekonomi och ekotoxikologi? De kan alla bidra med viktiga perspektiv som behövs för att besvara frågor om samhällsutmaningar och lösningar när kustnära hav står inför ett förändrat klimat. Vid starten av den nya forskarskolan Perspectives on climate change in coastal seas i mars introducerades 14 nya doktorander till ett omfattande forskningsområde där deras fokus kommer att ligga under de kommande åren. – Jag känner mig stolt över att vara en del av det här programmet, och även om det tvärvetenskapliga sammanhanget är nytt för mig så tror jag att jag har mycket att bidra med, säger Emma Flévaud, doktorand i miljörätt. Lägger nya pusselbitar Flera klimatrelaterade påfrestningar som försurning, syrebrist och stigande temperaturer påverkar havsmiljöer på olika sätt. Förändringarna bidrar till till att potenta växthusgaser, som lagrats i marina sediment och ekosystem frisätts och når atmosfären, vilket i sin tur förstärker klimateffekterna. Under goda förhållanden med välmående ekosystem har kustzonerna däremot en effektiv kollagringskapacitet och kan fungera som viktiga kolsänkor. – Om vi förvaltar våra kustzoner på rätt sätt kan de globalt bidra med 20 procent av de utsläppsminskningar vi behöver för att uppfylla Parisavtalet, säger Christoph Humborg, vetenskaplig ledare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum och en av initiativtagarna till den nya forskarskolan. Detta komplicerade pussel är delvis studerat och beskrivet inom forskningen, men flera frågor återstår om kopplingarna mellan klimatförändringar, biologisk mångfald och kustzonernas fulla potential att fungera som en naturbaserad klimatlösning. I forskningssamarbeten som CoastClim undersöker forskare inom ekologi, modellering, marin fysik och atmosfärsvetenskap dessa kopplingar. Studenterna från Stockholms universitet kommer att undersöka närliggande frågor som ger mer kunskap till den bilden.
