Satsningen Baltic Sea Fellows, ett nätverk av unga Östersjöforskare från flera discipliner, gjordes för att stärka miljöforskningen kring Östersjöfrågor vid Stockholms universitet. Resultaten från årets utdelningar av anslag från Vetenskapsrådet och Formas visar att det går bra. Över 25 miljoner har detta lilla gäng dragit in i år.
Längst ut på den fyra meter långa båtshaken balanserar den nybyggda driftmätaren. Om några sekunder ska den sjösättas och testas för första gången. I bästa fall ger den mätdata och kan snart plockas upp igen. I värsta fall försvinner den, för alltid. Det är november när master-studenter i kursen Fysisk oceanografi lägger ut med forskningsfartyget Electra tillsammans med forskare och forskarstuderande från Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet (MISU). Oceanografen och kursledaren Inga Koszalka och teknikern Joachim Dillner vid MISU har konstruerat och byggt egna driftmätare som, om de fungerar, ska ge forskarna bättre koll på hur havsströmmarna rör sig i Östersjön. Den kunskapen behövs bland annat för att se hur havsströmmarna påverkar syrehalten i vattnet och för att kunna göra prognoser för algblomningar under sommaren. Driftmätarna är ett av flera instrument som master-studenterna ska lära sig hantera under havsexkursionen. De samlar också data från ett instrument som sitter på Electras skrov, en så kallad ADCP (Accoustic Doppler Current Profiler), som mäter havsströmmar genom att låta ljudvågor studsa mot plankton och andra svävande partiklar i vattnet.
Fallstudien om vass inom forskningsprojektet Levande vikar undersöker vassens komplicerade roll i Östersjöns grunda vikar. Vassen växer i större utsträckning i övergödda vikar, men å andra sidan tar vassen upp mycket näring. I projektet tar forskarna bland annat reda på hur stor näringsfilterfunktion vassen har. Hur mycket vass kan man ta bort för att t ex skapa framkomlighet för båtar, utan att ta bort viktiga fördelar för fåglar, fisk och smådjur? Det undersöks i forskningsprojektet Levande vikars fallstudie om vass. – Det finns i stort sett inga tidigare studier om vad som händer i kustmiljön när man tar bort vassen, säger Sofia Wikström, marinbiolog vid Stockholms universitets Östersjöcentrum till Vetenskapsradion nyheter. I fallstudien jämförs förhållanden där vassen är kvar och där den har klippts. Forskningsprojektet engagerar även de boende kring vikarna. Gräsö-bon Agneta Loge André ser fram emot den kunskapsbank som projektet ska utmynna i. Hon säger i radioinslaget att de boende kommer att avvakta vassklippning tills forskningens resultat blir publicerade och följa forskningens råd. – Många människor klipper vass i sin vik, i olika utsträckning och på olika vis. Med nya kunskaper från fallstudien hoppas vi kunna ge rekommendationer om under vilka förutsättningar vassklippning kan ha en negativ effekt på miljön, säger Åsa Nilsson Austin, i en intervju med BalticWaters2030. Hon gör sin tvååriga postdoktortjänst inom forskningsprojektet Levande vikar och fallstudien om vass. Forskning om åtgärder i fyra utvalda vikar Under åren 2020-27 kommer projektet Levande vikar att utföra praktiska åtgärder och ta reda på vad som hjälper och inte för att återställa vikarnas miljöer. När Vetenskapsradion besöker forskningsprojektet tar forskarna prover efter sommarens försök. Och Sofia Wikström dyker i för att se vilka växter som finns i viken, trots att det är så grumligt att botten inte syns ens på en meters djup. Förutom vassåtgärder testas även bland annat aluminiumfällning och reglering av båttrafik. Här kan du läsa mer om projektet, fallstudien om vass och vassklippning och höra inslagen i Vetenskapsradion: Hör inslaget om fallstudien i Vetenskapsradion nyhter Hör programmet i Vetenslapsradion På djupet Läs mer om forskningsprojektet Levande Vikar Läs mer om fallstudien om vass
Säsong två av projektet Algforskarsommar har genomförts och till forskarnas glädje har intresset för att bli medborgarforskare i projektet ökat. Tack vare deltagarna får vi ny kunskap om havet. Bland årets deltagarobservationer märks bland annat den eleganta tångräkans spridning norrut i Östersjön. – Engagemanget för Algforskarsommar är fantastiskt roligt och värdefullt för forskning om Östersjöns tångskogar, säger Lena Kautsky, professor emeritus i marinbiologi och ledare för forskningsprojektet. I år har forskningsprojektet synts i flera TV-inslag, hörts i olika radioprogram och presenterats i tidningar. Höstförökande tång på Blå Jungfrun
Tänk att få göra sitt masterarbete vid Östersjön under sommaren. Den drömmen lyckades Jonna Källås som studerar marinbiologi på Stockholms universitet att uppfylla i somras. Hon gjorde sitt arbete på fältstationen Askölaboratoriet, tillsammans med utbytesstudenten India Findji från Nederländerna. publicerad 2022
Under årets ForskarFredag den 30 september kunde gymnasieklasser stämma träff med olika Östersjöforskare på Skansens Baltic Sea Science Center. Där fick de höra om allt från Östersjöns historia, kemikalier, plankton och fiske. Förutom fakta fick de med sig olika sätt forskare arbetar på, och vilka utmaningar de kämpar med. Hur kan man veta temperaturen för längesen, innan nån kunde mäta den? Maringeolog Richard Gyllencreutz från Institutionen för geologiska vetenskaper vid Stockholms universitet frågar en grupp gymnasister i det vackra labbet på Skansens Baltic Sea Science Center. Eleverna kommer med flera förslag och diskussionen är snabbt igång. Efter en stund tar Richard fram en sedimentkärna som nyligen tagits upp från Östersjöns botten, fylld med varvig glaciallera, och berättar vad färgen och tjockleken på lagren säger om kornstorlek, årstid och klimat. Så får eleverna fundera på hur mycket kallare den globala medeltemperaturen var under den senaste istidens maximum, för knappt 20.000 år sedan, jämfört med nu.
Forskningsprojektet Levande vikar har i veckan besökts av flera medier: Dagens Nyheter, Sveriges Radios Naturmorgon och TV4 Nyheterna, som rapporterar om den hoppfulla forskningen och de konkreta tipsen för att få de grunda vikarna att må bättre. Levande vikar är ett forskningsprojekt som fokuserar på vikar i obalans, som går att åtgärda med lokala åtgärder och med resultat som kan nås ganska snabbt. – Det kan ge lokala aktörer handlingskraft, säger Joakim Hansen som är forskare i Levande vikar. Båtkörning som skuggar vikarnas viktiga växter
