Norra ishavet var under den senaste istiden en plats där arktiska torskfiskar fick möjlighet att utveckla sin förmåga att klara av extrem kyla. Det visar små forntida fiskben, otoliter, från Arktis djuphavssediment, i en ny studie ledd av forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) vid Stockholms universitet.
.jpg)
Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) vid Stockholms universitet söker en doktorand i ekologi och evolution. Tjänsten är en del av ett forskningsprojekt som undersöker evolutionära drivkrafter bakom, och genomiska följder av, pollenevolution i samband med skiften mellan olika pollinationssätt.
%20Agnes%20Karlson%20Night%20Trawling%2012.jpeg)
I en havsvik strax utanför Nyköping finns en unik naturlig försöksmiljö. Där hoppas forskare få svar på vad som gör att fiskar lockas till eller håller sig undan olika områden i det öppna havet. Resultaten kan ge en fingervisning om Östersjöfiskens utbredning i framtiden.
.jpg)
Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) vid Stockholms universitet söker en doktorand i våtmarksekologi. Tjänsten är en del av det tvärvetenskapliga forskningsprojektet BALANCE wetlands, som finansieras av Formas.
Professor emerita Marianne Hielm Pedersén har avlidit vid 90 års ålder. Hon var en framstående algforskare som under sin långa karriär bidrog med banbrytande forskning inom algers fysiologi och cellbiologi samt handledde generationer av forskare.
Flera saker går åt rätt håll när det gäller havsmiljön längs Svealandskusten, konstaterade forskarna vid senaste Baltic Breakfast, som hölls på Östersjödagen. I innerskärgården har övergödningen minskat, och de senaste åren ses en ljusning för bestånden av strömming och gädda. Men fortsatta åtgärder behövs för att förbättra kustmiljön, och dessa finns samlade i en ny broschyr.
Forskare inom projektet Levande vikar har undersökt vilka miljöer i grunda kustområden i Östersjön som är mest känsliga för störning från motorbåtar. Resultaten visar att risken för båtpåverkan är störst i riktigt inneslutna vikar, där båtarnas propellrar grumlar upp bottenmaterial vilket kan orsaka flera ogynnsamma effekter på vattenmiljö och vegetation. I dessa vikar kan åtgärder mot båtpåverkan vara ett sätt att skydda känslig bottenvegetation.
Strömmingens vara eller icke vara i Stockholms skärgård har varit en het potatis de senaste åren, och kustfiskarna har larmat om att de stora industritrålarna tömt skärgården på den fisk som tidigare funnits i överflöd. Men vetenskapligt är skärgårdens strömmingsbestånd dåligt undersökta. För att råda bot på det genomför forskare vid Stockholms universitet för fjärde året en trålexpedition, där meterlånga håvar används för att fånga små nykläckta strömmingslarver.
Det är stor skillnad på hur snabbt arter återhämtar sig efter att en skog kalhuggits. En del artgrupper som lavar och mossor hinner inte återetablera sig innan det är dags för nästa avverkning, enligt en stor internationell studie som forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) vid Stockholm universitet har deltagit i.
Royal Botanic Gardens, Kews rapport State of the World’s Plants and Fungi 2026 visar att omfattningen av biodiversitetskrisen ännu inte är fullt förstådd – men också att den snabba utvecklingen inom data och teknik ger nytt hopp.
%20IMG_8060_linda.jpeg)
Forskningsstiftelsen Mistra finansierar forskningsprogrammet Mistra Back2Future, som ska lägga grunden för ett nationellt centrum för naturrestaurering. "Jag är väldigt glad över att vi får möjlighet att genomföra Back2Future och bidra till att förbättra möjligheterna till framgångsrik restaurering vid kusten", säger Linda Kumblad, som blir programchef för det breda samarbetet mellan forskare från tre universitet, och ett flertal myndigheter och organisationer.
Det talas mycket om lupiner just nu. Den 15 maj trädde Sveriges nya förordning om invasiva arter i kraft, som bland annat innebär att den välkända blomsterlupinen tas upp på en officiell svensk lista över arter som inte får säljas eller spridas i landet. Och på nationaldagen den 6 juni anordnar Fältbiologerna, för åttonde året i rad, den Stora Lupinbekämpardagen, där allmänheten uppmuntras ge sig ut i naturen för att klippa ned eller rycka upp denna invasiva växt.
