Stora ansamlingar av växtplankton, närmare bestämt cyanobakterier, vid vattenytan brukar kallas för algblomning och försämrar kvaliteten på Östersjöns vatten kraftigt på sommaren. Men en ny studie från Stockholms universitet visar att dessa cyanobakterier är huvudföda för de djurplankton som i sin tur har en nyckelroll för ett stort fiskbestånd.
En av de nio utvalda forskare som får sin forskning omsatt i ett musikaliskt verk under Östersjöfestivalens Baltic Sea Festival Science Lab 2023 är Åsa Nilsson Austin, postdoktor vid Stockholms universitets Östersjöcentrum. Hur det känns att få sin forskning tonsatt? "Nytt, utvecklande och framförallt jättespännande och jättekul!" – Det känns jättespännande. Det är verkligen outforskad mark för mig, och för alla inblandade tror jag, säger Åsa. I sin forskning tar Åsa Nilsson Austin reda på hur mycket kol och näring som binds i vassmiljöer och vad som händer i miljön när vassen klipps. Men hon undersöker också människans relation till naturen i skärgården. För att kunna skapa det nya verket tillsammans med kompositören Anna Berg och regissören Elisabet Ljungar, har Åsa fått fundera kring vilket budskap hon vill förmedla till publiken. Hon har berättat mycket om sin forskning för både regissör och kompositör. Det har hjälpt att koppla budskapet till fysiska miljöer, känslor och sinnesintryck för att budskapet ska bli lättare att förstå. Under digitala träffar med regissören och kompositören, diskuteras texten som Åsa arbetar med och hur text och musik ska kombineras. Fick sin kompositör
Åsa Nilsson Austin, postdoktor vid Stockholms universitets Östersjöcentrum har fått ett av Stiftelsen BalticWaters2030 stipendium till forskare i början av karriären. ”Jag är jätteglad och väldigt tacksam, nu blev det ännu roligare att forska” säger en jublande glad stipendiat.
Gäddan tillbringar en stor del av sin livstid i vikar bland vass och undervattensvegetation. Där kan den både få skydd och hitta mycket bytesdjur. Samtidigt som vassområden är viktiga livsmiljöer för många fiskarter, kan vassen lätt ta över ett område. Det finns farhågor om att vassbältena kan bli för omfattande så att fiskens livsmiljöer försämras. Vassklippning har därför föreslagits som en fiskevårdsåtgärd för att gynna gäddan vid kusten. I en nyligen publicerad studie har forskare tittat närmare på hur mängden vass påverkar gäddan. På senare år har gäddan minskat i både antal och storlek i Östersjön. Det beror troligen på flera faktorer såsom övergödning, överfiske samt minskande, försämrade och isolerade livsmiljöer. I andra delar av världen har snabbväxande vegetation som vass visat sig påverka fiskbestånd negativt. Vassen kan dessutom trycka undan annan vegetation, vilket minskar den biologiska mångfalden. Även om gäddan trivs i vassen, har det visats att alltför täta och ensidiga vassområden kan begränsa tillväxten hos vuxna gäddor. - Alltför stor andel vass har på andra håll visat sig minska mångfalden av bytesdjur som är viktiga för gäddan, både när den är ett litet yngel och när den växt upp. Därför bestämde vi oss för att undersöka hur det ser ut längs Svealandskusten, säger limnologen Niklas Niemi som är huvudförfattare till studien. Lekande gäddor trivs i riklig vegetation
Sämre koll på läckande växthusgaser från permafrost. Missade fiskben som kan ge unik kunskap. Ett år efter krigsutbrottet står stora delar av forskningen i Arktis fortfarande still. Det påverkar våra möjligheter att tackla klimatförändringarna. Läs mer i TT-artikeln där DEEP proffessorn Pauline Snoeijs Leijonmalm intervjuas. Läs artikeln i SvD här. Artikeln är skriven av Hanna Odelfors på TT.
Var med och hjälp forskarna upptäcka hur Östersjöns algbälte påverkas av ett varmare klimat. Medborgarforskningsprojektet Algforskarsommar går in för sin tredje säsong och i år startar det redan i slutet av mars! Forskarna såg nämligen i resultaten från 2022 att blåstången blir mogen mycket tidigare i Östersjön än vad de trott.
Den frågan har forskare brottats med i decennier. I en nyligen publicerad populärvetenskaplig artikel i Nature Chemistry har Brett Thornton och Christian Stranne från Institutionen för Geologiska Vetenskaper (IGV) och Bolincentrum vid Stockholms universitet sammanfattat kunskapsläget.
Burkar fullproppade med döda spindlar. Rader av små rör fyllda med myror, mygg och flugor. Det är skörden från flera månaders småkrypsjakt som tornar upp sig på hyllorna i labbet. Följ med DEEP forskarna Peter Hambäck och David Åhlen på en forskningsresa om våtmarker! Läs hela artikeln i SvD här . Artikeln är skriven av TT reporter Hanna Odelfors.
I takt med att klimatförändringen ökar, kommer också växterna behöva mer skydd mot höga salthalter i jorden. En ny studie av Sylvia Lindberg på Institutionen för ekologi, miljö och botanik, visar vilka gener som verkar vara viktiga för att försvara växter mot just det. En hög salthalt i jorden förekommer främst i torra och varma områden med hög vattenavdunstning, där man konstbevattnar med salthaltigt vatten, och i kustnära områden som lätt kan översvämmas, t.ex i sydvästra Asien, där Pakistan, Bangladesh och Indien har drabbats hårt under de senaste åren, men även i tättbefolkade områden i södra Europa, Sydamerika och södra Afrika. Klimatförändringen har ökat risken för översvämning av områden med saltvatten och även i Sverige har denna risk ökat. Salta jordar är ett stort problem för odling av de flesta jordbruksväxter eftersom dessa inte tål höga halter av natrium (Na+)- och klorid (Cl-)-joner. Hög salthalt i jorden eller odlingsmediet minskar växtens förmåga att ta upp vatten och viktiga näringsämnen, såsom kalium och kalcium, vilket resulterar i sämre tillväxt och växtproduktion och stora ekonomiska förluster. - För att göra växter mer tåliga för salt behöver vi känna till hur växter tar upp salt, hur det transporteras och hur växten kan tolerera, eller göra sig av med salt och därför gjorde vi studien, säger Sylvia Lindberg, sisteförfattare till den nya studien. Växterna har ett system som känner av hög salthalt och överför signaler till en kaskad av reaktioner som förändrar växtens metabolism och ökar salttoleransen. Till exempel sker en tiofaldig ökning av kalciumhalten i växtcellernas cytosol när växten utsätts för stress.
Vad definierar oss och andra levande organismer bäst: arv eller miljö? Den frågan försöker forskare på bland annat Leibniz Institute och institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) få ytterligare en pusselbit till, i en nyligen publicerad studie. Först nyligen kunde forskare bevisa experimentellt att även mikroorganismer kan ärvas från en växtgeneration till nästa via fröet. Artikeln From seed to seed: the role of microbial inheritance in the assembly of the plant microbiome, som precis har publicerats i tidskriften Trends in Microbiology, undersöker processen för mikrobiellt arv via fröet mer i detalj och identifierar faktorer som väsentligt påverkar sammansättningen av växtmikrobiomet. Experimentella studier tyder på att växter inte bara ärver genetiska egenskaper med sina frön, utan också en komplext mikrobiom bestående av svampar, bakterier och arkéer.
Tångbloggen drivs av professor emeritus vid Östersjöcentrum Lena Kautsky tillsammans med Ellen Schagerström, forskare vid Göteborgs universitet. Med bloggen vill de att alla som är nyfikna ska kunna lära sig mer om alger, tång och marin botanik. När de startade bloggen 2012 satsade de båda forskarna på att få 100 besökare. Men tio år senare slår de nya besöksrekord – och under 2022 fick de 31 998 besökare!
Klimatförändringarna utmanar vår statiska syn på naturen. För att bibehålla en rik biologisk mångfald i en värld som förändras hela tiden menar en forskargrupp på Institutionen för ekologi, miljö och botanik att man bör kombinera olika verktyg i naturvården. Läs artikeln här , skriven av Kristoffer Hylander, Caroline Greiser, Ditte Christansen och Irena Koelemeijer.
