Att stänga av vattentillförseln till en grumlig havsvik – kan det göra vattenkvaliteten bättre? För många låter förmodligen idén bakvänd, men detta är en av de åtgärder som nu testas i Långbroviken på Värmdö, som en del av projektet Levande vikar. Ett tiotal personer finns på plats på och omkring bron över sundet som förbinder Långbroviken med Solöfjärden utanför. Det behövs både kranbil, grävskopa och trästöttor för att sänka ner den fyra meter långa och två meter höga plåten och förankra den i öppningen mellan vik och fjärd. Målet är den nya artificiella mynningströskeln ska upprätthålla ett högre vattenstånd inne viken och minska vattenutbytet – en helt ny åtgärd som förhoppningsvis minskar erosionen och leder till bättre vattenkvalitet i viken. – Vi undersöker om vattnet i viken blir mindre grumligt om man bibehåller ett högre vattenstånd i viken och minskar vattenutbytet. Så vitt vi vet har det här inte testats tidigare, berättar Linda Kumblad, systemekolog och en av forskarna i projektet Levande vikar, som drivs av Stockholms universitets Östersjöcentrum tillsammans med stiftelsen BalticWaters.
Stiftelsen BalticWaters riktar anslag för forskning om Östersjöns miljö. 2024 tilldelas medel till två projekt vid institutionen för ekologi, miljö och botanik. Balticwaters är en oberoende stiftelse som arbetar för att förbättre miljön i Östersjön. Inom ramen för stiftelsens program för forskningsprojekt och förstudier delar de ut forskningsanslag till projekt som har "potential att bidra till en friskare Östersjömiljö och kan ligga till grund för kunskapsbaserade beslut för en bättre förvaltning av vårt innanhav". Två forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik tilldelats varsit anslag: Att kartlägga och skydda den biologiska mångfalden hos Östersjöns sillbestånd Monika Winder, Stockholms universitet Sillbeståndet i Östersjön består av en mångfald av populationer med olika anpassningar och migrationsstrategier. Projektets mål är att undersöka anpassningar hos sill i kustekosystem i Stockholms skärgård. Resultatet kommer att ge information om vilka delbestånd av strömming som trivs bäst i den här viktiga delen av Östersjön – information som är viktig för att utforma förvaltningsåtgärder som säkrar strömmingsbeståndens fortlevnad och roll i ekosystemet. Påverkar bottentrålning kolinlagringen i Östersjöns sedimentbottnar? Clare Bradshaw, Stockholms universitet Sedimentbottnar i Östersjön kan spela en viktig roll som kolsänkor. Samtidigt bedrivs trålning på dessa bottnar. Nya globala studier uppskattar att störning av bottnarna, orsakad av trålning, kan försämra kolinlagringen genom att sediment rörs om och virvlas upp. Clare kommer att undersöka effekter av bottentrålning på omsättning av kol i Östersjön. Resultaten är viktiga för införandet av ekosystembaserad fiskeförvaltning och i arbetet med att gynna naturliga kolsänkor som en del av klimatarbetet. Läs mer om stiftelsen och de övriga forskningsprojekten på BalticWaters webb
Livsmedelsproduktion i jordbruk och fiskodlingar omsätter stora mängder kemikalier som pesticider och antibiotika för att säkra skördarna, men vi vet idag väldigt lite om miljöeffekterna av denna användning. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet, som föreslår metoder för att förbättra informationen. Det går att utvärdera hur stor miljöpåverkan en matvara har, från att den produceras till att den blir avfall, genom så kallad livscykelanalys. Där synas bland annat klimateffekter, nyttjande av naturresurser och påverkan på biologisk mångfald, men är metoden är förenad med stora osäkerheter när man vill bedöma eventuella skador från miljögifter. – Det finns ca 3000–6000 kemikalier som vi har bra koll på idag. Samtidigt omsätter globala dagliga verksamheter cirka 80 000–100 000 varianter. Många är inte giftiga i de volymer de används, men det är problematiskt att vi inte vet mer om dem, säger Oskar Nyberg , doktor i ekotoxikologi vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik. Tillförseln av nya ämnen är större och snabbare än möjligheten att granska deras individuella effekter. Befintliga studier och resultat utgår ifrån ett fåtal testorganismer i slutna miljöer vilket gör det svårt att kunna avgöra vilka bredare effekter de ger i naturen. – 70 till 80 procent av den tillgängliga ekotoxikologiska datan baseras på en handfull standardorganismer. När man utvärderar toxikologisk påverkan i en livscykelanalys används ofta modeller som baseras på hur enskilda arters påverkan, för att sedan uppskatta skadan på ekosystemnivå, säger Oskar Nyberg. Nya metoder för bättre skadebedömning I de fall där man har utvärderat kemikalieutsläpp saknas ofta fullständig information om ämnena, vilket underskattar miljöskadan. I sin avhandling har Oskar Nyberg undersökt hur man kan göra bättre och säkrare prognoser vid skadebedömningar, utan att behöva genomföra nya djurtester. En ny metod är att använda maskininlärning för att uppskatta hur stora osäkerheterna i tidigare studier är, och för att kunna förutse okända kemikaliers påverkan genom att jämföra dem med kända kemikaliers egenskaper. – Med sådana analyser kan man hitta statistiska samband mellan kemikaliers fysiska struktur och olika toxikologiska egenskaper. Det blir en screening som kan ge en fingervisning om ett ämne potentiellt är giftigt och vilka kemikalier man ska prioritera för vidare undersökning, säger han.
Många sjöar och vattendrag är förorenade med miljögiftet PFAS. Forskare vid Stockholms universitet visar i en ny studie att flytande våtmarker med våtmarksväxter kan rena vatten från PFAS med upp till 40 procent under ett dygn. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Environmental Management. – Det är första gången man har visat vilka flytande våtmarksväxter som är bra på att rena vatten från PFAS, säger Maria Greger, docent i växtfysiologi vid Stockholms universitet. Hon har under 30 år lett forskning i ämnet fytoremediering, i vilket man använder växter för att rena mark, vatten och luft från föroreningar. PFAS är ett samlingsnamn för svårnedbrytbara högfluorerade ämnen som bland annat används i brandskum, impregneringsmedel och teflonpannor. För att rena vatten från PFAS används idag en metod med aktivt kol. Men denna reningsmetod är dyr och används därför enbart i vattenreningsverk för dricksvatten. Flytande våtmarksväxter gör rening av PFAS möjlig även i naturvatten, där odlingsmetodik och val av växt är avgörande. Undersökningen har utförts på färskvatten från Sänksjön i Kallinge i Blekinge. Invid denna sjö ligger F17:s flygflottilj, där försvaret vid sina brandövningar använt brandskum innehållande PFAS. PFAS-halterna är anmärkningsvärt höga i detta vatten, liksom i flera vattendrag som är anslutna till brandövningsplatser och flygfält. – Vi observerade att alla PFAS-ämnen minskade signifikant med tiden, med upp till 40 procent under ett dygn. Växtbiomassans storlek visade sig vara viktigare för effektiv rening än en specifik växtart, säger Maria Greger. Starrväxter hör till de arter som snabbast minskade koncentrationen av tungmetaller. Växterna tar upp PFAS och ackumulerar det i skotten, som kan skördas och då gör det enkelt att avlägsna föroreningen från platsen. Forskarna har dessutom visat att växten bryter ner föroreningen i vattnet med hjälp av sina enzymer, och att även nedbrytningsprodukterna tas upp av växten. Genom att minska halterna av PFAS i vattnet i vattentäkter med flytande våtmarksväxter kan man på sikt även minska PFAS-halterna i dricksvatten. – En flytande våtmark med våtmarksväxter är en billig metod som skulle kunna användas i vattendrag i Sverige där vattnet är förorenat med PFAS. Metoden skulle även kunna utvecklas för användning på den egna tomten om vattnet där blivit förorenat med PFAS, säger Maria Greger. Läs studien i Journal of Environmental Management: Removal of PFAS from water by aquatic plants Läs mer om Maria Gregers forskning
Varför är havet så viktigt för jorden? Det pratar marinekologen Michael Tedengren om med journalisten Karin Gyllenklev i ett nytt poddavsnitt i serien Öppna föreläsningar.
I årets utlysning av medel från de stora forskningsråden Formas och VR tilldelas över 21 miljoner kronor till sex olika projekt vid institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet. Vetenskapsrådets beviljade projekt för perioden 2024-2027: Ny användning av ämnesspecifika isotoptekniker i stressekologisk forskning Agnes Karlsson , 3 800 000 kr Avkodning av ligninkemins roll för växtutveckling, utveckling och motståndskraft mot torka Edouard Pesquet , 3 640 000 kr Convergent evolution och förlust av distyli - genetisk bas och genomiska följder Tanja Slotte , DEEP, 4 100 000 kr Samhällssuccession och utsläpp av växthusgaser i syrefattiga sediment Elias Broman , 4 000 000 kr Formas beviljade projekt för perioden 2024-2027: 3DWOOD - Tryckbart trä för att ersätta plast (kompositträmaterial med nya egenskaper gjorda från stamcellskulturer limmade med naturligt lignin) Edouard Pesquet , 2 996 235 kr Effektiv identifiering av genetisk variation för klimatanpassning av grödor Tanja Slotte , 2 999 235 kr Mer läsning: Formas årliga öppna utlysning - beslut 2023 Vetenskapsrådet utlysning inom naturvetenskap och teknikvetenskap - beslut 2023
När samhället ska ställa om och elektrifieras ökar behovet av mineraler som bland annat används i batterier och halvledare. I jakten på de eftertraktade metallerna har fokus allt mer riktats mot havets bottnar. Men hur stor påverkan gruvdrift har i bottenmiljöerna och näringsväven högre upp i havet är fortfarande okänt. Forskare vid Stockholms universitet försöker hitta några av svaren.
I en ny forskarskola inom hav, klimat och miljöfrågor antas 12 doktorander vid flera av Stockholms universitets institutioner. Skolan vänder sig till studenter som är intresserade av att förstå sin egna forskning i ett brett och tvärvetenskapligt sammanhang. Ett särskilt fokus ligger på att fördjupa förståelsen och bidra med ny kunskap om Östersjöns specifika förutsättningar och utmaningar i ett förändrat klimat.
För Miranda Nilsson var det inga problem att få jobb efter studierna. Praktikarbetet under sista året av masterprogrammet i miljövetenskap ledde till fast anställning som miljökonsult när examensarbetet var klart. – Eftersom jag valde mellan att plugga marinbiologi och miljövetenskap var det extra kul att jag kunde göra mitt masterarbete inom forskningsprojektet Levande vikar, och få en marin koppling till mitt projekt, säger Miranda. Miranda undersökte om vassklippning i grunda skärgårdsvikar kan ha någon effekt på hur mycket kol som lagras i botten. – Det finns många grunda kustområden som visat sig kunna lagra stora mängder kol, och därmed motverka den pågående klimatförändringen, berättar Miranda. Ostörda mangrove-skogar och ålgräsängar är några exempel på ekosystem som lagrar betydligt mer kol än skogar på land, och ofta över mycket lång tid. Men det är fortfarande ganska okänt hur mycket kol den vanliga vassen kan lagra nere i botten med sina rötter ner i sedimentet, och om lagringsförmågan påverkas av att vassen klipps.
Informationspodden "Under havsytan" följer med DEEP:s marinekologiska grundkurs under en fältdag i Idefjorden i norra Bohuslän. Fjorden har studerats av kurser under många år efter att stora industriella utsläpp har upphört. Deras undersökningar visar hur fjorden långsamt har lyckats återhämta sig. Från Tjärnö marinbiologiska forskningsstation beger sig Lina och Marcus, från Informationscentralen för Västerhavet ut på Idefjorden och rotar i den svarta bottenleran, tillsammans med studenter och deras lärare Michael Tedengren från institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet. Under Idefjordens bruna ytvatten gömmer sig en unik och spännande havsmiljö präglad av älven Tista och Svinesunds undervattenströsklar. Det här är nakensnäckornas förlovade land och sportdykarnas eldorado. För inte länge sedan var hela fjorden nästan död, efter hundra års utsläpp från Europas största pappersmassaindustri. Än är inte faran över, men tänk att den gick att rädda! Hör avsnittet: Hela poddavsnittet hittar du här: Under havsytan - Fjorden som trotsade döden . Under havsytan · 16. Fjorden som trotsade döden
Rachel Foster är professor i mikrobiell oceanografi vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik. Hon är en av de nya professorer som kommer att installeras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 29 september.
Östersjöfestivalen kommer att bjuda på en unik upplevelse i år. Forskning från Stockholms universitet har valts ut för att inspirera till att skapa musik som beskriver en spännande regimskiftesprocess i Östersjön. Spiggvågen är ett projekt pågående längs den svenska Östersjökusten som undersöker hur den lilla fisken, storspigg, tar över större ytor på bekostnad av större rovfiskar som abborre och gädda. Projektet Spiggvågen är ett samarbete mellan forskare från institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) vid Stockholms universitet, SLU, Stockholm Resilience Centre och Groningen University. Forskare som arbetar inom projektet fokuserar på hur spiggen påverkar ekosystemet och hur vissa områden kan stå emot spiggvågen.
