Maskrosor i Sverige förökar sig utan pollinering och fröna är istället genetiska kopior av den planta de växer på. Ändå producerar de flesta maskrosor fortfarande pollen. På senare tid har allt fler pollenlösa maskrosor upptäckts, en utveckling som kan minska tillgången på föda för många insekter.
Märkliga så kallade kabelbakterier har för första gången hittats ett par decimeter ner i helt syrefria bottensediment. Frågan är hur de kan överleva där – och vad deras närvaro betyder för de havsmiljöer som lider av syrebrist.
Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har beviljat två projekt ledda av forskare vid Stockholms universitet inom utlysningen Effekter av genomförda restaureringsåtgärder.
%20N%C3%A4sselplattpiga%20Ceratomegilla%20notata%20Foto%20Pter%20Hamb%C3%A4ck.jpg)
Ekologi handlar om att förstå komplexa samband i naturen. Men hur lär man ut det i praktiken? I den här delen av BIG:s intervjuserie om forskningen som ligger till grund för undervisningen möter vi Peter Hambäck, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik.
De grunda vikarna i Östersjön är betydande men mycket varierande källor till växthusgaser. Detta framgår av en ny studie som genomförts av en stor grupp forskare från konsortiet CoastClim och projektet Levande vikar.
Blomsterlupinen har blivit ett välbekant inslag längs svenska vägar – men hur ser dess utbredning egentligen ut över landet, och vad är det som styr var den finns? I en studie nyligen publicerad i tidskriften Ecosphere har Olle Lindestad, forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP), tillsammans med kollegor genomfört en omfattande kartläggning av den invasiva artens förekomst i Sverige.
... så blir man mycket försiktig. Det gäller inte bara oss människor utan även fiskar. Det har en ny masters-studie visat. Alexander Appelqvist Jansson har undersökt vad sportfiske har för inverkan på fiskarnas beteende, och menar att det i förlängningen påverkar ekosystemet i hela vikar.
Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) vid Stockholms universitet välkomnar ansökningar till en tjänst som forskare i marin ekologi. Universitetet, beläget i Sveriges dynamiska huvudstad, erbjuder en forskningsmiljö i världsklass där utbildning och forskning utvecklas tillsammans.
Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) vid Stockholms universitet utlyser en tjänst som forskare i genomevolution i sporsäcksvampfamiljen Chaetomiaceae. Stockholms universitet, beläget i Sveriges dynamiska huvudstad, erbjuder en forskningsmiljö i världsklass där utbildning och forskning utvecklas sida vid sida.
Tisdagen den 18 november arrangerade Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) ett uppskattat boksläpp för att fira släppet av professor emeritus Ove Erikssons nya bok I ekologins gränsland: om ekosystem, balansen i naturen och förhållandet mellan människa och natur.
Att skapa kontrollerade mini-ekosystem, så kallade mesokosmer, är ett sätt för forskare att studera faktorer som påverkar processer i havet. I somras genomfördes ett stort experiment av detta slag vid Askölaboratoriet, för att undersöka hur utsläppen av växthusgaser från grunda kustvikar påverkas av den globala uppvärmningen och av djursamhällen i vatten och sediment.
Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) vid Stockholms universitet utlyser en tillsvidareanställning som universitetslektor i växtekologi. Universitetet, beläget i Sveriges dynamiska huvudstad, erbjuder en forskningsmiljö i världsklass där utbildning och forskning utvecklas sida vid sida.
