Starka känslomässiga band till grunda vikar

Grunda, vågskyddade havsvikar är en prioriterad naturtyp för åtgärdsarbete i Östersjöns kustområden på grund av deras stora betydelse för biologisk mångfald, och forskning pågår om metoder för restaurering av dessa miljöer.

Den här studien kompletterar metodstudierna genom att undersöka hur människor nyttjar och värderar grunda vikar. Studien undersöker kulturella ekosystemtjänster och platskänsla för grunda, vågskyddade havsvikar i Östersjön och hur de påverkas när miljön i vikarna förändras.

– Begreppet platskänsla (”sense of place”) används inom forskning för att fånga upp relationen mellan människor och en specifik plats och beskriver exempelvis den stämning, identitet eller känsla som en plats ger en person.

Det berättar Sieglind Wallner-Hahn från Uppsala universitet som är artikelns försteförfattare.

– Många i den internationella forskarvärlden argumenterar för att vi behöver bli bättre på att inkludera sociala dimensioner i bevarande- och restaureringsarbete.

Enkäter och intervjuer

Forskarna genomförde en enkät- och intervjustudie med mark- och fiskerättsägare vid elva grunda vikar i Stockholms och Upplands skärgårdar. Frågorna handlade om nyttjande och värden förknippade med vikarna, hur de upplever miljösituationen i vikarna och hur det påverkar deras nyttjande.

– Resultaten visar att vikarna har en stor betydelse för människor som bor och vistas vid vikarna. De är viktiga för rekreation – bad, vattensporter och båtliv – men värdesätts också högt för inneboende naturvärden, exempelvis att de skapar livsmiljö för fisk och fågel och ger värdefulla naturupplevelser, säger Sieglind Wallner-Hahn.

– Flera personer uttryckte ett starkt känslomässigt band till viken i sin närmiljö, och menade att viken har en stor betydelse i deras liv.

Försämrad miljö påverkar upplevelsen

Resultaten visade också att personer som bor och vistas vid vikarna i många fall ser och upplever när miljön i vikarna försämras av övergödning och annan miljöpåverkan, och att detta påverkar de kulturella ekosystemtjänsterna.

– Det fanns ett tydligt samband mellan hur människor upplevde miljöstatus i viken och den miljöstatus vi forskare mätte i viken.

Det berättar Sofia Wikström från Östersjöcentrum som deltagit i både denna studie och i det stora restaureringsprojektet Levande vikar.

– I tydligt övergödningspåverkade vikar – med grumligt vatten och påverkad bottenvegetation – upplevde de flesta att vikens miljöstatus var dålig. Där uttryckte många fler att de inte kan utnyttja viken som de vill än i vikar där våra miljöundersökningar indikerade en mer opåverkad miljö.

Kunskap som hjälper i åtgärdsarbetet

Att nästan alla svarade att de nyttjar ekosystemtjänster från vikarna skapar förutsättningar för ett lokalt engagemang i åtgärdsarbetet. Men det kan också innebära att människor motsätter sig åtgärder som hindrar eller förändrar deras möjligheter att nyttja viken som de vill.

Här är ett par exempel där olika intressen står emot varandra:

– I vissa fall kan det vara möjligt att minska målkonflikterna när de synliggörs, menar Sofia Wikström. Ett exempel från åtgärdsarbetet i Levande vikar är att öppna för att rensa bort vattenväxter vid badplatser och båtleder men lämna kvar dem i andra delar av viken. För att minska påverkan från båttrafik kan man informera båtägare om hur de kör försiktigt för att begränsa grumling och avråda från att använda motor i de mest erosionskänsliga delarna av en vik.

Stort samhällsvärde i välskötta vikar

Några viktiga slutsatser är att människors engagemang och starka känslomässiga band till sina vikar är viktigt att ha med sig som en grund för ett effektivt åtgärdsarbete. De höga rekreationsvärden som framkommer i studien stärker också bilden av att vikarna är viktiga för många människor och att det finns ett stort samhällsvärde i att skydda och restaurera dem.