Stockholm Business School (SBS) ger ett kapacitetsutvecklingsprogram inom hållbar stadsplanering i Ukraina, kallat "Rethinking Cities in Ukraine." Tillsammans med Ro3kvit Urban Coalition for Ukraine och med finansiering från Svenska institutet har detta projekt tagit form.
I september 2023 är det exakt tio år sedan studenternas eget hus, Studenthuset på campus Frescati invigdes. Här kan studenterna sitta och plugga, få stöd och service via Infocenter, gå på kårpub och mycket annat. – Jag minns själv när jag var student och satt och pluggade här, berättar Disa Ahlblom-Berg, ordförande för Stockholms universitets studentkår (SUS). Jag brukade sätta mig på en av de läsplatser där man har utsikt mot skogen.
Carina Carlhed Ydhag är professor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och didaktik. Hon är en av de nya professorer som kommer att installeras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 29 september.
Hur många släktingar har svenskar? Och i vilken ålder är släkten som störst? Det har forskare i demografi tagit reda på i en ny studie.
Rachel Foster är professor i mikrobiell oceanografi vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik. Hon är en av de nya professorer som kommer att installeras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 29 september.
Att komma ihåg ordningen på information är centralt för att en människa ska kunna delta i samtal, planera sin vardag eller genomgå en utbildning. En ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLoS One, visar att förmågan troligen utmärker just människosläktet. Inte ens våra närmaste släktingar, som dvärgschimpanser, lär sig ordning på samma sätt.
Björn Lundqvist är professor i europarätt med inriktning mot konkurrensrätt vid Juridiska institutionen. Han är en av de nya professorer som kommer att installeras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 29 september.
FILM OM FORSKNING Suget efter billiga varor och en globaliserad marknad gör att många företag i väst flyttar sin produktion till låginkomstländer. Samtidigt ökar trenden med produkter som är rättvist tillverkade. Men hur ser förhållandet till rättvis handel ut i låginkomstländer och vad betyder hållbarhetsmärkt handel för utvecklingen? Det tittar företagsekonomen Birgitta Schwartz på i sin forskning. Se mer om hennes forskning i hållbarhetsfilmen om rättvis handel. Filmreportage - Agenda 2030 vid universitetet Hållbarhetsmål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla Läs mer om de globala målen – Jag är nyfiken på hur konceptet ” Fairtrade ” , som är utvecklat i en västvärldskontext utifrån hur vi tänker om social rättvisa och arbetsförhållanden, översätts och tas emot i låginkomstländer av dem som tillverkar produkterna där. Hur ser deras intressen i hållbarhetsmärkning ut? Birgitta Schwartz är docent i företagsekonomi vid Stockholms universitet och forskar om globaliseringens effekter på hållbarhet. Fokus ligger både på miljöpåverkan och arbetsrätt. – Vi har ju nästan ingen textilindustri kvar i Sverige. När lönerna blev för höga flyttade produktionen till Portugal. När lönerna blev för höga där gick den över till Asien. Allt för att vi ska kunna köpa tre t-shirtar fast vi egentligen bara behöver en. Men i slutändan är det ju någon som får betala priset för våra extrapriser, säger Birgitta Schwartz. Som en motreaktion föddes tanken om att konsumenten själv har ett ansvar för att göra något åt utvecklingen. Resultatet blev produkter med kvitto på att processen hanterats hållbart, så kallad hållbarhetsmärkning. – Det är ju ett sätt att via marknadens mekanismer komma åt avigsidorna med den globala marknaden, säger Birgitta Schwartz. Hon är särskilt intresserad av entreprenörskap ur ett hållbarhetsperspektiv. I sin forskning har hon bland annat följt Sandhya Randberg, en social entreprenör, som ägnar sig åt just rättvis handel, med Indien som bas. Där tillverkar hon t-shirtar och tygkassar producerade av hållbarhetsmärkt bomull. Men att vara entreprenör och jobba med rättvis handel är inte alltid lätt. – När man jobbar med frågor som handlar om att förbättra människors liv förväntar sig många att det ska vara något man gör ideellt och inte tar betalt för, att det inte ska få kosta någonting, säger Sandhya Randberg. Det finns också fler problem att förhålla sig till än dåliga arbetsförhållanden. När lönerna går upp flyttar många företag helt enkelt vidare till ett nytt land som inte uppfyller reglerna, vilket gör att leverantören blir av med produktionen. Ändå tror inte Sandya Randberg att dagens hållbarhetsmärkning räcker till när det gäller att ändra på förhållanden på ett grundläggande sätt. – Det som krävs är att alla ska ha löner som det går att leva på, där man har råd med sjukvård, att låta barnen gå i skola och kan ha ett litet sparande. Och dit är det långt. Läs mer om Birgitta Schwartz forskning
Matthew Wallace vid Stockholms universitet får det prestigefyllda ERC Starting Grant från Europeiska forskningsrådet, ERC, 2023.
Med start onsdagen den 20 september bjuder Stockholms universitet, KTH, Akademiska hus, Svenska bostäder och Stockholms stad in till invigning av campus Albano. Invigningen pågår under fyra dagar och besökarna kommer kunna ta del av en mängd aktiviteter.
Ölands ringborgar påminner om den tid då ön var en rik och viktig handelsmetropol. Men på 500-talet övergavs många av borgarna. Forskare ska nu undersöka vad borgarna kan avslöja om hur dåtidens ölänningar reagerade på klimatförändringar och andra kriser.
Lisa Dellmuth är professor i internationella relationer vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer. Hon är en av Stockholms universitets nya professorer som kommer att installeras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 29 september.
Östersjöfestivalen i Stockholm är en av Europas största festivaler för klassisk musik. En nyhet vid årets festival är att kompositörer tonsätter forskning om hållbarhet. I slutet av augusti var det dags. Inom ramen för den nya satsningen Baltic Sea Science Lab under Östersjöfestivalen har nio unga forskare runt Östersjön och lika många unga kompositörer haft workshopar kring hur forskning om Östersjön och hållbarhet kan tonsättas. Resultatet är nio nya musikverk som framfördes i Radiohuset av musiker från Sveriges Radios Symfoniorkester i de tre forskningsföreställningarna Sense of Place , Emergence och One Health . Publiken fick uppleva tre korta varianter på varje tema. Fyra verk med forskare vid Stockholms universitet Av de nio forskare vars forskning tonsatts är fyra verksamma vid Stockholms universitet. Det är Gabriel Freitas och Kyra Spaan, båda doktorander vid Institutionen för miljövetenskap; Åsa Nilsson Austin, postdoktor vid Östersjöcentrum, och Carolin Seiferth, doktorand vid Stockholm Resilience Centre. Bland forskarna finns även Agnes Olin som nyligen lämnat Stockholms universitet efter att ha varit postdoktor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik. Öländsk vattenbrist har tonsatts
Rymdteleskopet James Webb Space Telescope (JWST) har tagit en fantastisk panoramabild av spiralgalaxen M51. Bilderna från Webb-teleskopet visar galaxens eleganta slingrande armar i full prakt.
Spektakulära bilder från James Webb Space Telescope (JWST) ger en ny och oöverträffad inblick i processen för hur stjärnor bildas. Forskare har funnit att utflöden från de allra yngsta stjärnorna verkar bestå av kall molekylär gas i motsats till vad astronomer trodde tidigare. Med hjälp av JWST:s avancerade observationsförmåga har astronomer tagit en bild av "Herbig-Haro 211-mm", en av de yngsta kända stjärnorna. Den här unga stjärnan, som beräknas vara några tusen år gammal och som tros likna hur solen såg ut när den var nybildad fotograferades i ljus av många olika våglängder med hjälp av instrumentet Near-Infrared Camera (NIRCam) på JWST. Själva stjärnan är fortfarande höljd i det moln av stoft och gas ur vilket det bildades och därför osynlig till och med för JWST, men den resulterande bilden visar utflöden från denna begynnande stjärna. Av de många avslöjandena från detta himmelska porträtt är det mest spännande upptäckten av en nyfödd stjärna som sänder ut strålar av gas med hastigheter högre än ljudhastigheten över stora vidder av rymden, motsvarande flera ljusår. Dessa strålar liknar de ikoniska ljussablarna från Star Wars och avger ett strålande sken som kommer från olika atomer och molekyler. Detta fenomen motsäger tidigare astronomiska antaganden, eftersom denna unga stjärna verkar producera strålar som består mest av molekyler, snarare än de atomer och joner som är vanligast i det interstellära mediet. – Denna upptäckt utmanar vår befintliga förståelse av hur stjärnor bildas. Det är ett steg framåt i vår strävan att avslöja en av universums mest grundläggande processer, säger Göran Östlin, professor i astronomi vid Stockholms universitet, som bidrog till studien. Läs en längre version av denna text på engelska. Artikeln "The James Webb Space Telescope’s view of Stellar Birth" publiceras i tidskriften Nature.
I dagarna har 50 antagna bland totalt närmare 550 sökande startat kursen ”En introduktion till Nato” – den enda högskolekursen om Nato som ges i Sverige.
Andrés Rivarola Puntigliano är professor i Latinamerikastudier vid Romanska och klassiska institutionen. Han är en av de nya professorer som kommer att installeras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 29 september.
En ny studie har funnit vatten i ett planetsystem under bildande i den zon en jordlik planet skulle kunna bildas. Forskare vid Stockholms universitet har bidragit med ett instrument nödvändigt för studien.
Ylva B Almquist är professor i folkhälsovetenskap med samhällsvetenskaplig inriktning vid Institutionen för folkhälsovetenskap. Hon är en av de nya professorer som kommer att installeras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 29 september.
– Jag tycker det är extremt viktigt att vara med så här i början, på uppstarten. Att se sig omkring och få lite koll på vilka människor man kommer att ha omkring sig, förklarade William Harnesk, en av många nya studenter som besökte Välkomstdagen den 25 augusti. Lätta regndroppar föll över campus Frescati när evenemanget drog igång med en rad utomhusaktiviteter på den stora gräsmattan utanför Aula Magna. Vädret avskräckte dock inte besökarna som glatt minglade runt och deltog i speed-friending, guidade turer och sportaktiviteter. Såväl nationella som internationella studenter välkomnades till höstterminen vid Stockholms universitet.
Idrottshallen blev arkitekten Ralph Erskines tredje byggnad på universitetsområdet. 1983 stod den klar. Efter bibliotek och allhus skulle även kroppen få sitt, och det blev i en hall inspirerad av en lekfull val. – Frescatihallen är enkelt och rationellt uppbyggd av billiga material, men samtidigt uttrycksfull och inspirerande. Det bidrog till att Erskine tillsammans med entreprenören Valhall vann tävlingen om att uppföra den nya idrottshallen, menar David Neuschütz, arkitekt som började sin yrkesbana på Erskines kontor, och som nu är involverad i upprustningen av hallen.
Studenter som saknar svenskt personnummer eller svensk folkbokföringsadress kan inte aktivera sina universitetskonton på vanligt sätt, utan måste göra det med hjälp av en engångskod. Studenter som är på campus kan få engångskoden hos Infocenter, men distansstudenter behöver få en kod via sin institution.
Tre forskare vid Stockholms universitet har beviljats medel i Formas utlysning ”Samband mellan klimat, vatten och biologisk mångfald.” De tre forskarna som beviljas cirka 14 miljoner kronor var är: Johan Eklöf , Institutionen för ekologi, miljö och botanik: “Facilitating Ocean Recovery in a Changing climatE: barriers, surprises and windows of opportunity (FORCE)”, 13 989 803 kr; Steven Lade , Stockholms resilienscentrum: “Capturing and measuring multiple and systemic environmental impacts of companies and investments: a new tool that accounts for climate, water and biodiversity and their interactions”, 13 995 990 kr; Lan Wang Erlandsson , Stockholms resilienscentrum: “Understanding and securing the resilience of forest-based climate change mitigation”, 13 999 754 kr. Syftet med utlysningen är att öka kunskapen om samband mellan klimat, vatten och biologisk mångfald och förväntas leda till en ökad förmåga i samhället att på vetenskaplig grund fatta beslut och vidta åtgärder som utformats med hänsyn till klimat, vatten och biologisk mångfald. Projekten som finansieras i den här utlysningen ska på ett tydligt sätt fokusera på sambanden mellan alla tre områden. Sökande kommer att bedriva forskning under två fyraåriga etapper.
Under höstterminen 2023 kommer SU-studenten Camilla Sehlstedt göra sin praktik på Stockholm trios Brysselkontor. Hon har en kandidatexamen i statsvetenskap och nu läser hon masterprogrammet i offentlig förvaltning där praktiken i Bryssel utgör en poänggrundande del av utbildningen.
