Nyheter

  • Årets mentorskapsprogram fokuserar på konsten att kommunicera

    För femte året i rad genomförs mentorskapsprogrammet. Förutom själva erfarenhetsutbytet får årets deltagare också lära sig mer om kommunikation och aktivt lyssnande. Mentorskapsprogrammet vid Stockholms universitet innebär att alumner och studenter kopplas ihop för gemensamt erfarenhetsutbyte och inspiration. Programmet pågår under ett läsår och tanken är att respektive mentorspar ska ses regelbundet under programmets gång. I år medverkar åtta institutioner och 35 mentorspar. 

  • Nytt nummer av Stockholms universitets magasin är här

    Nu är det senaste numret av Stockholms universitets magasin här. Du kan beställa det kostnadsfritt eller hämta det i Studenthuset på Frescati. Magasinet riktar sig till dig som är intresserad av att börja plugga hos oss och bjuder bland annat på artiklar där studenter berättar om sina erfarenheter. Några av våra lärare blir intervjuade och vi ger dig en överblick av våra olika campusområden samt en hel del annat. Beställ via su.se/magasinet

  • Hur mår du som student?

    Du som är student på första terminen av ett utbildningsprogram får den 14 november ett mejl med förfrågan om att delta i en enkät om psykisk hälsa. Dina svar är väldigt värdefulla, oavsett hur du mår när du får enkäten. Mejlet har rubriken ”Hur har du det? WHO-enkät till dig som är student” och skickas från noreply@qemailserver.com . Enkäten innehåller frågor om fysisk och psykisk hälsa och ingen obehörig kan ta del av dina svar. Vi är väldigt tacksamma för din medverkan.

  • 68 miljoner från Formas till Stockholms universitet

    Finansiären Formas har beslutat att finansiera 22 forskningsprojekt vid Stockholms universitet om sammanlagt 68 miljoner kronor inom ramen för den årliga öppna utlysningen. Totalt tilldelas forskare vid Stockholms universitet 68,1 miljoner för Formas denna gång. Det innebär att Stockholms universitet tilldelas näst mest från Formas av svenska lärosäten, Sveriges lantbruksuniversitet får mest med 167,7 miljoner   Forskningsprojekt vid Stockholms universitet som tilldelas bidrag Tanja Slotte, DEEP: Effektiv identifiering av genetisk variation för klimatanpassning av grödor, 2 999 235 kr; Matti Leino, Arkeologi: Lantbrukares syn på och användning av system för utbyte av utsäde för att upprätthålla biologisk mångfald i odlade växter, 2 997 206 kr; Andrew Byerley, Kulturgeografiska inst.: ´Desire Lines´: Informella vägar mot en mer inklusiv, hållbar och gångbar planering i urbana grönområden, 2 941 753 kr; Timothy Daw, SRC: Kan systemdynamikmodeller förstärka lärande i medborgarråd för klimat och stödjer det transformativ förändring? 1 999 960 kr; Edouard Pesquet, DEEP: 3DWOOD - Tryckbart trä för att ersätta plast [kompositträmaterial med nya egenskaper gjorda från stamcellskulturer limmade med naturligt lignin], 2 996 235 kr; Christina Rudén, ACES: Ofullständig rapportering av data för riskbedömning av bekämpningsmedel inom EU – förekomst, mekanismer och konsekvenser, 3 000 000 kr; Dominic Power, Kulturgeografiska inst.: En fot här en fot där: Hur påverkas hållbar ekonomisk utveckling, innovation och arbetsliv av fritidshusägande i Sverige? 2 999 145 kr; Ian Cousins, ACES: Effekter av havsspray-aerosoltransport av perfluoralkylsyror (PFAA) på kustområden 2 679 525; Joseph Samec, Inst. för organisk kemi: Förädling av jordbruksrester till kompositmaterial genom cirkulär fraktionering, 3 000 000 kr; Örjan Gustafsson, ACES: Klimatpåverkande metan och kolmonoxid från Södra Asien: Isotopbaserade bestämningar av utsläppskällorna, 2 998 000 kr; Matthew O'Regan, Inst. för geologiska vetenskaper: Klimatförändringar och kolinlagring i Beauforthavet, 2 999 410 kr; Matthew MacLeod, ACES: BALLAST – Processbaserade massbalansmodeller för att förstå det komplexa fotavtrycket av plastföroreningar i miljön, 2 902 599 kr; Bo Sha, ACES: Utsläpp av perfluoralkylsyror via havssprayaerosol i kustområden, 2 681 532 kr; Sofi Jonsson, ACES: Mobilisering av kvicksilver från nedbrytande torvmarker i permafrostområden, 3 000 000 kr; Lisa Dellmuth, Ekohist: Social ojämlikhet och legitimitetsuppfattningar gentemot global klimatstyrning, 2 911 865 kr; Michele-Lee Moore, SRC: ReFRESH: Seeds of resilience for freshwater security, 2 999 400 kr; Frederik Schenk, Inst. för geologiska vetenskaper: Att lösa det euro-atlantiska temperaturproblemet vid snabb avsmältning, 3 000 000 kr.   Forskningsprojekt för forskare tidigt i karriären Carl Österlin, Natgeo: Överbetat eller intrång? Utforskande av markanvändningskonflikters politiska ekologi i Sápmi, 3 998 868 kr;    Eric Larsson, Inst. för pedagogik och didaktik: Lokala förutsättningar för skolframgång bland nyanlända elever, 3 990 652 kr;   Betty Chaumet, ACES: Effekter av bekämpningsmedelsblandningar på bioackumulering och toxicitet i biofilmer, 2 999 136 kr;    Diego Galafassi, SRC: Tekniker för Futuring: framväxande medieteknologier för klimat- och biologisk mångfaldsframtider, 3 999 936 kr;    Simon West, SRC: Att leva med Xylella: Säkra livskraftiga framtider på landsbygden mitt i en växtsjukdomsepidemi i Europas medelhavsmatkorg, 3 999 848 kr.    Läs mer på Formas webb

  • Gymnasiearbeten i kemi på Stockholms universitet

    Under höstlovet pågick intensiv aktivitet på Arrheniuslaboratoriet, där ett gäng gymnasieelever genomförde laborationer som ska ligga till grund för deras individuella gymnasiearbeten. Eleverna har kunnat välja mellan åtta olika projekt som utförs under handledning av en doktorand från Kemiska sektionen på Stockholms universitet.

  • VR-bidrag till utbildningsvetenskap

    Vetenskapsrådet (VR) har fattat beslut om flera utlysningar inom utbildningsvetenskap: Vid Stockholms universitet har fyra forskare beviljats medel, två projektbidrag, ett nätverksbidrag och en ”Exploratory Workshop”.   Projektbidrag Christina Hedman , Institutionen för ämnesdidaktik till ”Att ompröva språkundervisning för vuxna via kritiska tvärvetenskapliga perspektiv”, 5 999 649 kr; Joseph Siegel , Engelska institutionen till ”Dynamisk språkbehandling i realtid: En studie av föreläsningar på engelska”, 4 291 904 kr.   Nätverksbidrag Sofia Frankenberg , Barn-och ungdomsvetenskapliga institutionen till ”Nordiskt forskningsnätverk för evidensbaserad förskola av hög kvalitet för social rättvisa”, 1 200 000 kr.   Exploratory workshop Cormac McGrath , Institutionen för pedagogik och didaktik till ”Avmystifiering av AI-literactitet i lärarutbildningen”, 360 000 kr.   Bidrag till gästforskare Vetenskapsrådet har dessutom beviljat Stockholms universitets ansökan om bidrag till gästforskare inom utbildningsvetenskap. Detta är en organisationsansökan, med Klara Bolander Laksov , Institutionen för pedagogik och didaktik som projektledare, och den nominerade gästforskaren är Mathieu Albert , Institute for Education Research, University Health Network (Toronto). Bidragsbeloppet är 1 397 547 kr.   

  • 133 miljoner till forskning inom naturvetenskap

    Vetenskapsrådet har fattat beslut om årets projektbidrag och etableringsbidrag inom naturvetenskap och teknik. 34 forskare vid Stockholms universitet beviljas bidrag om sammanlagt drygt 133 miljoner kronor.

  • Forskningsbidrag från Skolforskningsinstitutet

    Skolforskningsinstitutet har beslutat att bevilja åtta skolforskningsprojekt. Tre av dessa leds från Stockholms universitet. Skolforskningsinstitutet har beviljat bidrag till åtta skolforskningsprojekt. Dessa kommer att genomföras inom förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan, och ska bland annat studera undervisning i matematik, SO-ämnen, naturvetenskap, andraspråk och yrkesundervisning. Tre av de projekt som beviljats forskningsbidrag leds från Stockholms universitet. Dessa är: Hållbara modeller − en komparativ studie av visuella representationer av hållbar utveckling i samhällskunskaps- och naturkunskapsundervisning Projektledare: Ann-Sofie Jägerskog vid Institutionen för ämnesdidaktik Existensaspekter i ämnesundervisningen − religionskunskap och psykologi Projektledare: Maria Olson vid Institutionen för ämnesdidaktik Dramabaserad andraspråksundervisning ur ett interaktionellt och multimodalt perspektiv Projektledare: Maria Rydell vid Institutionen för svenska och flerspråkighet Läs mer om forsknin gsprojektet

  • 50 miljoner till forskning från Forte

    Forskningsfinansiären Forte har beslutat om vilka forskare som beviljas projektbidrag i årets utlysning. Elva forskare vid Stockholms universitet beviljas bidrag, om sammanlagt cirka 50 miljoner kronor.   De projekt vid universitetet som beviljas medel är: Marie Berlin , Institutionen för socialt arbete till ”Brottslighet bland tidigare klienter i den sociala barnavården: Kontinuitet och förändring från tonåren till medelåldern”, 4 141 000 kr; Gunnar Andersson , Sociologiska institutionen till ”Familjebildning och barnafödande i tider av ökad osäkerhet”, 4 981 000 kr; Eleonora Mussino , Sociologiska institutionen till ”Familjepolitik och integration: Betydelsen av föräldraledighet och förskola för arbetsmarknadsintegration för utrikesfödda föräldrar”, 4 919 000 kr; Auriba Raza , Psykologiska institutionen till ”Distansarbete och beteenderelaterad hälsa under pandemi och efter pandemisk period”, 4 992 000 kr; Charlotta Magnusson , Institutet för social forskning till ”Den nya ojämställdheten: köns- och klassmönster i det flexibla arbetslivet” 4 750 000 kr; Rosa Weber , Sociologiska institutionen till ”Segregation i flera domäner: Betydelsen av segregation på arbetsplatser och bostadsområden för arbetsmarknadsutfall bland flyktingar och deras familjer”, 4 804 000 kr; Can Liu , Institutionen för folkhälsovetenskap till ”Förbisedda Barn i Behov (ORCHID): En Studie om Utveckling och Välbefinnande hos Barn till Föräldrar med Funktionsnedsättning”, 4 281 000 kr; Linda Magnusson Hanson , Psykologiska institutionen till ”Betydelsen av organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö för utveckling av psykiska hälsoproblem kring inträde på arbetsmarknaden”, 4 623 000 kr; Emelie Shanks , Institutionen för socialt arbete till ”Socialt klimat och viktimisering vid institutioner för barn och unga: en studie av placerade ungdomars erfarenheter”, 4 349 000 kr; Mikaela Sundberg , Sociologiska institutionen till ”Hur skapas dödsorsaksdata? Kunskapsproduktionens processer”, 4 763 400 kr; Hugo Stranz , Institutionen för socialt arbete till ”Vem förtjänar ekonomiskt bistånd? Värdighet, etnisk bias och multidimensionella mönster i socialarbetares uppfattningar och bedömningar”, 3 983 000 kr.

  • Stor påverkan på luftkvaliteten av sopbranden i Kagghamra

    Sopbranden i Kagghamra på Södertörn i december 2020 hade stor påverkan på luftkvaliteten i närliggande bostadsområden. En ny studie visar ökade halter av partiklar, tungmetaller och polyaromatiska kolväten under branden.

  • 31 miljoner till forskare från Riksbankens Jubileumsfond

    Riksbankens Jubileumsfond har beslutat om vilka forskare som beviljas medel i årets ordinarie utlysning och RJ Sabbatical. 7 projekt och 2 RJ Sabbatical har beviljats vid Stockholms universitet, om sammanlagt cirka 31 miljoner kronor.   De projekt vid universitetet som beviljas medel är: Julie Lasselin , Psykologiska institutionen till ”Betydelsen av interoceptiva prediktionsfel för negativa emotioner vid sjukdom”, 6 057 368 kr; Lotten Reinius Gustafsson , ERG till ”Den förlorade skogen; förnyade relationer och rituell återförtrollning”, 4 455 381 kr; Karl Nygren , Filosofiska institutionen till ”En logisk redogörelse för frågor i undersökande verksamhet”, 2 513 938 kr; Frida Espolin Norstein , Institutionen för arkeologi och antikens kultur till ”Kroppar av ting: Gravgodsets roll i konstruktionen av vikingatida personer”, 2 361 610 kr; Weiqian Xia , Sociologiska institutionen till ”Orsaker, konsekvenser, och trender i religiöst medlemskap i en högsekulär kontext: en undersökning av religion i Finland med nationella registerdata”, 3 433 253 kr; Louis-Pierre Lepage , SOFI till ”Stereotyper och ojämlikhet i utbildning och arbetsmarkinträde”, 3 975 865 kr; Jonathan de Quidt , IIES till ”Vem drar nytta av utvecklingsprogram?”, 5 616 019 kr.   De forskare vid universitetet som beviljas RJ Sabbatical: Joseph Siegel , Engelska institutionen till “English medium education in Swedish universities: Supporting teaching, improving learning”, 983 047 kr; Magnus Ullén , Engelska institutionen till ”Politisk korrekthet: en begreppshistoria”, 2 056 592 kr.

  • Forskare avslöjar hemlighet bakom spermiers rörlighet

    Forskare vid Stockholms universitet har avslöjat dolda finesser om hur spermier aktiveras från passiva åskådare till dynamiska simmare. Denna förändring är en avgörande pusselbit under resan mot befruktning och den beror på aktiveringen av en unik jontransportör. Studien publicerades i tidsskriften Nature.

  • Forskningen i högsätet när universitetet fyllde stadshuset

    I slutet av september hyllades bildning och kunskap i Stockholms stadshus när Stockholms universitet uppmärksammade nyblivna doktorer och nya professorer vid den årliga promotionshögtiden. Under kvällen promoverades även jubeldoktorer och hedersdoktorer och det pedagogiska priset Årets lärare och universitetets stora guldmedalj delades ut.

  • Fackens ledare går intensivkurs i rättvis klimatomställning

    34 ordförande och kanslichefer inom fackföreningsrörelsen utbildas nu i ledarskap för en rättvis klimatomställning. 20 fackförbund är representerade, inklusive alla tre centralorganisationerna LO, TCO och Saco. Initiativet är en del av forskningsprogrammet FAIRTRANS och sker på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.

  • Sökande till Stockholms universitet ökar med nära tre procent

    Vid midnatt den 16 oktober stängde anmälan till vårterminen 2024. Då hade drygt 49 100 individer sökt utbildning vid Stockholms universitet. Det är en ökning med nära tre procent jämfört med samma period förra året. Juristprogrammet vid Stockholms universitet är fortsatt det mest sökta programmet i hela landet. Nummer två på listan är Läkarprogrammet vid Karolinska institutet och nummer tre Juristprogrammet vid Lunds universitet.

  • Behov att komma bort från transformativa avtal om öppen tillgång

    Sverige ligger långt framme i att främja öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Men det finns en risk att fastna i en permanent omvandling som gynnar de stora kommersiella förlagen. I en ny rapport från Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) presenteras en strategi för hur man ska arbeta i förhandlingar med förlagen. År 2021 sammankallade Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) arbetsgruppen "Bortom transformativa avtal" (BTA-gruppen) för att lägga grunden för att gå vidare med övergången till öppen tillgång (open access). Nu har gruppen presenterat en strategi för hur Sverige – och Bibsamkonsortiet – ska agera i förhandlingarna med förlagen. Målet är att gå från transformativa avtal till ett ekonomiskt hållbart system som stimulerar övergången till ett helt öppet publiceringssystem. Det nuvarande publiceringssystemet har flera brister som påverkar forskningen negativt, både på individnivå (forskaren) och på systemnivå (institutioner för högre utbildning, HEI, och forskningsfinansiering).

  • Älgens genetiska mångfald består – trots jakt och utrotningshot

    Intensiv jakt utplånade nästan älgstammen i Skandinavien på 1800-talet. Den första storskaliga studien av hela arvsmassan hos älgar i Skandinavien avslöjar effekten av att arten nästan utrotades. Studien visar att inaveln inte verkar ha ökat och älgarna verkar ha behållit det mesta av sin genetiska mångfald.

  • Universitetet betalar allt mer för öppen publicering

    Stockholms universitet betalar mer för publicering än för läsning av vetenskapliga artiklar. Det visar universitetsbibliotekets senaste sammanställning av kostnader för öppen publicering. "Det är positivt att kostnaderna omfördelats, men vi betalar fortfarande alldeles för mycket", säger Wilhelm Widmark, rektorsråd för öppen vetenskap. I dag betalar Stockholms universitetsbibliotek både för läsning av vetenskapliga tidskrifter samt för publiceringen av öppet tillgängliga artiklar vid universitetet. Biblioteket har sedan 2016 via Bibsamkonsortiet tecknat så kallade transformativa avtal med de stora vetenskapliga förlagen, som kombinerar kostnaden för läsning och publicering. Tanken med de transformativa avtalen var att de skulle vara tillfälliga och att förlagen skulle ha möjlighet att ställa om till ett helt öppet publiceringssystem till 2024. Så har det inte blivit. Wilhelm Widmark är överbibliotekarie och rektorsråd för öppen vetenskap vid Stockholms universitet (SU), samt vice ordförande för Bibsamkonsortiet som förhandlar fram avtalen med förlagen.