Nyheter

UtbildningForskningOm universitetet

  • Vi söker 32 doktorander i naturvetenskap

    Just nu finns 32 lediga platser i utbildningen på forskarnivå inom naturvetenskap. Sök senast den 3 november. Information om ämnena, ansökan och antagning finns på länkarna till utlysningarna nedan. Alla utlysta doktorandplatser finns på  su.se/jobb . Den här sidan på engelska   Atmosfärvetenskap och oceanografi Vid  Meteorologiska institutionen Doktorand i atmosfärsvetenskap och oceanografi med fokus på havscirkulation i kustzonen Doktorand i atmosfärsvetenskap och oceanografi, fokus på atmosfär-rymd koppling Doktorand i atmosfärsvetenskap och oceanografi, fokus atmosfärens gränsskikt   Biofysik Vid  Institutionen för biokemi och biofysik Doktorander i biofysik (1-2)   Bioinformatik Vid  Institutionen för biokemi och biofysik Doktorander i bioinformatik (1-2) Ekotoxikologi Vid  Institutionen för ekologi, miljö och botanik Doktorand i ekotoxikologi   Fysik Vid  Fysikum Doktorand i experimentell kvantkommunikation: Generering av högdimensionella sammanflätade tillstånd Doktorand i kosmologi och astrofysik (2) Doktorand i experimentell kvantavkänning med fångade joner   Geokemi vid Institutionen för geologiska vetenskaper Doktorand i geokemi   Marinbiologi Vid  Institutionen för ekologi, miljö och botanik Doktorand i marinbiologi: biologiska regleringar av växthusgasflöden i marina ekosystem Doktorand i marinbiologi: födovävars roll för blått kol   Maringeologi vid Institutionen för geologiska vetenskaper Doktorand i kustnära metandynamik   Matematisk statistik Vid  Matematiska institutionen Doktorand i matematisk statistik   Materialkemi Vid  Institutionen för material- och miljökemi Doktorand i hållbara fibrer och kompositer Doktorand i biologiskt nedbrytbar elektronik Doktorand i nanoporösa joniska separatorer för Na-jonbatterier   Miljövetenskap Vid  Institutionen för miljövetenskap Doktorand i miljövetenskap med inriktning på riskhantering av kemikalier Doktorand i Miljövetenskap med inriktning på kustnära havssprayaerosolemissioner Doktorand i Miljövetenskap med inriktning på kvicksilvrets biogeokemi i kustekosystem Doktorand i miljövetenskap med inriktning på atmosfäriska aerosol- och molnprocesser Doktorand i miljövetenskap med inriktning på mikrobiom hos evertebrater i ett ekotoxikologiskt sammanhang   Molekylär biovetenskap Vid  Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut Doktorand i molekylär biovetenskap   Naturgeografi Vid  Institutionen för naturgeografi Doktorand i naturgeografi: Östersjöns kustnära våtmarkers hydrologi   Teoretisk fysik Vid  Fysikum Doktorand i teoretisk kosmologi och astropartikelfysik   Vetenskap om hållbar utveckling Vid  Stockholms resilienscentrum Doktorand i vetenskap om hållbar utveckling: Building models of, with and for sustainability transformations Doktorand i vetenskap om hållbar utveckling Doktorand i vetenskap om hållbar utveckling

  • Universiteten behövs i hållbarhetsarbetet

    I år är vi halvvägs till 2030 då de globala hållbarhetsmålen ska uppnås. Var står vi idag och vilken roll ska universiteten spela? Dessa frågor var centrala vid Stockholm trios Sustainability Forum i Aula Magna.

  • Kronprinsessan Victoria deltog vid seminarium om Östersjöns välmående

    Hur kan Östersjön bli ett hälsosamt hav igen och vara ett nav för framtidens ekonomi? Det var frågor som diskuterades under ett seminarium om Östersjöns välmående och vilka ansträngningar som görs för att främja den blåa ekonomin. I publiken satt H.K.H. Kronprinsessan Victoria, beskyddare av Östersjöarbetet.

  • Statistikprogrammet SPSS fungerar inte med macOS Sonoma

    Apple har släppt det nya operativsystemet macOS 14 Sonoma och du som vill kan uppgradera till det nya systemet. Använder du statistikprogrammet SPSS behöver du dock avvakta med uppgraderingen då programmet inte fungerar med Sonoma i dagsläget.

  • Exoprobe ska leta efter utomjordiska sonder

    Beatriz Villarroel vid Nordita på Stockholms universitet har under flera år drivit projektet Vasco som handlar om att upptäcka försvinnande astronomiska objekt på natthimlen. Nu har hon fått en större donation för att driva ett nytt projekt med fokus på att identifiera utomjordiska sonder.

  • Stockholms nya campusområde Albano invigt

    Efter åtta års byggande har campusområdet Albano nu fått sin officiella invigning. Efter invigningsceremonin bjöds på ett fullspäckat program under flera dagar. Hundratals personer hade slutit upp när Albano invigdes den 20 september vid en ceremoni med tal på campusområdet.  – Vi kan glädjas åt Albano och den utveckling det betyder för våra studenter och lärare, med nya utbildnings- och forskningsmiljöer, nya mötesplatser och möjligheter – för våra universitet och för Stockholm, i omvärlden och i framtiden, sade Astrid Söderbergh Widding, rektor vid Stockholms universitet.   Boenden på campus – något som även kan användas vid andra lärosäten På plats fanns även Disa Ahlblom-Berg, ordförande för Stockholms universitets studentkår. I sitt tal lyfte hon initiativet till att bygga bostäder, i samband med upprättandet av campusområdet, som en föregångare – och ser gärna liknande exempel i framtiden.  – Som de allra flesta känner till så är bostadsbristen ett stort problem för studenterna i Stockholm idag. Det får ju konsekvenser för inte bara för individen utan också för lärosätena, sade Disa Ahlblom-Berg vid sitt invigningstal. Hon fortsatte: – Det är därför jag tycker att det är så bra att man har tänkt på när man byggde Albano – och något vi behöver tänka på i framtiden när vi bygger ut lärosätena: att bostäder även måste vara en naturlig del av det. Det är faktiskt ett campus med en levande miljö och en plats som man kan befinna sig på, sade Disa Ahlblom-Berg.   Symbolisk vattning av en ek Under invigningsdagen talade två rektorer, ett av stadens borgarråd och Stockholms landshövding, VD:arna för två fastighetsvärdar och ordförandena för studentkårerna. Efteråt gick de sex talarna till den ek som planteras vid byggstarten för åtta år sedan och vattnade tillsammans jorden under trädet.   Invigning av klimatkonstverket Future Island Arkitekterna Eva Pfannes, Sylvain Hartenberg och konstnären Marjetica Potrč har arbetat med Konstprojektet Future Island. Konstverket är tänkt att gestalta klimatförändringar genom att ö-landskapet, som är byggt i sten, är uppdelat i två zoner  –  en varm zon i norr och en kall zon i söder med fem graders värmeskillnad.  Konstnärerna har varit i kontakt med forskare knutna till Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet. Anledningen är att de givit projektet en anknytning till den forskning som finns vid universitetet. En av de personer som konstnärerna har haft samarbete med är Sara Cousins, professor i naturgeografi och prefekt vid Institutionen för naturgeografi. – Att se det här i verkliga livet, att faktiskt kunna röra vid stenarna och se utvecklingen är verkligen superspännande – och att också uttrycka vår forskning som en konstform, sade Sara Cousins.  Om campusområdet Albano Från början var området ett industriområde vid Roslagsvägen. Det har genom en mångmiljardsatsning förvandlats till en levande stadsdel med universitetslokaler, bostäder, grönytor och restauranger.  Byggstarten var i november 2015. Nu står 70 000 kvadratmeter nya universitetslokaler klara, för att möta Stockholms universitets och KTH:s behov av moderna lokaler för framstående högre utbildning och forskning.  På området har 1 000 student- och forskarbostäder byggts som nu står inflyttningsklara. Albano är det första klimatsmarta campusområdet i Sverige som har miljöcertifierats enligt Citylab, något som gör området till en förebild inom hållbart stadsbyggande. Flera insatser har gjorts, bland annat har nya vattensystem skapats som tar hand om dagvatten samt att utemiljöerna har utformats så att de stärker spridningsvägarna för växter och djur.   

  • Biologiska partiklar har avgörande roll för isbildning i arktiska moln

    En forskargrupp från Sverige, Norge, Japan och Schweiz har presenterat forskningsresultat som visar att biologiska partiklar, inklusive pollen, sporer och bakterier, har en avgörande roll i bildandet av is i arktiska moln. Dessa resultat, som publiceras i Nature Communications, har långtgående följder för klimatvetenskapen och vår förståelse av det snabbt föränderliga arktiska klimatet.

  • Interaktiv teknologi nyckeln till framgång för frivilliga nätverk

    Digital teknik som gör det lätt för företag, individer och volontärer att nå varandra spelar en avgörande roll för framgången för dagens frivilligorganisationer. Det visar en ny avhandling i data- och systemvetenskap från Stockholms universitet, där arbete för minskat matsvinn står i fokus.

  • Gå på föreläsning med årets hedersdoktorer 2023

    Hur används begrepp som ”vit” inom konst, litteratur och film, och hur ser de grundläggande processerna ut som styr celldelning? Det är ämnen som några av årets hedersdoktorer kommer att föreläsa om vid sina framträdanden under hösten.

  • Stockholms nya campusområde Albano invigt

    Efter åtta års byggande har campusområdet Albano nu fått sin officiella invigning. Efter invigningsceremonin bjöds det på ett fullspäckat program under flera dagar.

  • Två SU-professorer invalda i KVA

    Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) har valt in sex nya ledamöter, varav två är vid Stockholms universitet. De två professorerna vid Stockholms universitet som valts in i KVA är: Gunnar Andersson , professor i demografi, som väljs in Klassen för samhällsvetenskaper. Gunnar Andersson har bland annat studerat fruktsamhet och familjebildning (samboskap, giftermål och skilsmässor). Johan Nilsson , professor i fysisk oceanografi vid Meteorologiska institutionen. Fokus för hans forskning är den storskaliga oceancirkulationen och dess inverkan på jordens klimat.  Läs mer om samtliga sex nya ledamöter

  • Omfattande metangasläckage från Östersjöns djupaste bottnar

    Under en forskningsexpedition ledd av Linnéuniversitetet och Stockholms universitet till de djupaste delarna av Östersjön i Landsortsdjupet upptäckte forskare nyligen ett område med omfattande utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan från bottensedimenten.

  • Bildning och kunskap hyllas i Blå hallen

    Den 29 september är det dags för Stockholms universitets årliga installations- och promotionshögtid i Blå hallen i Stockholms stadshus – den mest traditionsomgärdade av de akademiska ceremonierna. Vid högtiden uppmärksammas såväl nyblivna doktorer som nya professorer och hedersdoktorer.

  • RNA från utdöd art återskapat för första gången

    Forskare har för första gången isolerat och sekvenserat RNA-molekyler från en utdöd art. Analyserna gjordes på ett mer än hundra år gammalt exemplar av en tasmansk tiger som bevarats torkat i rumstemperatur i en museisamling. Resultaten har betydelse för försöken att återuppliva utdöda arter, som tasmanska tigern och den ullhåriga mammuten, men även för att studera pandemiska RNA-virus.

  • Vad innebar skolvägen för barns vardagsliv?

    Att gå till skolan. Det har barn gjort sedan den allmänna folkskolan infördes i Sverige på 1840-talet. Men vilken roll spelade skolvägen i barns liv? Hur såg den ut och hur långt gick barnen?

  • Ny utställning på Accelerator - om nervsystem, kriser och förvandling

    Kris och osäkerhet i mötet med de skärningspunkter som finns mellan nervsystemet och människans inre är i fokus för höstens utställning på Accelerator. I utställningen Dodge and/or Burn har konstnären Lisa Tan bland jobbat utifrån den transformativa, förvandlande potential som uppstår när det man upplever präglas av en kris.

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.