Tre forskare vid Stockholms universitet beviljas Vetenskapsrådets internationella postdoks i vårens utlysning. Dessa forskare är: Tea Fredriksson , Kriminologiska instinstitutionen, Platsbundna fängelseberättelser: En kriminologisk studie av nordiska fängelsemuseum, 3 600 000 kr. Värdinstitution: Essex University (Storbritannien); Karl Nygren , Filosofiska institutionen, Frågor inom undersökande verksamhet: En redogörelse i formell logik, 3 600 000 kr. Värdinstitutionen: University of Padua (Italien). Boris Theofanis Karatsolis , Institutionen för geologiska vetenskaper, Astronomisk påverkan och vändpunkter på produktivitet och evolution av fytoplankton i en varmare värld, 3 450 000 kr. Värdinstitution: Aix-Marseille University (Frankrike).
Erik Perjons och Martin Henkel, båda docenter vid Institutionen för data- och systemvetenskap, berättar om samverkansprojektet ”Hälsodata för förbättrad kvalitet av vård och omsorg i Stockholmsområdet”. Erik Perjons vid Institutionen för data- och systemvetenskap har fått medel från Region Stockholm för att forska om hur hälsodata kan föras över mellan olika vårdgivare. När patienter flyttas mellan olika vårdgivare, som mellan staden och regionen, så är det bra om också dokumentationen kring patienterna följer med. Men idag finns både datatekniska och juridiska hinder för att flytta personliga uppgifter från den avancerade sjukvården till primärvården eller till ett äldreboende. – Inom vård och omsorg sker ofta misstag i samband med överlämningar, säger Erik Perjons. Projektet vill identifiera och överbrygga hinder för informationsöverföringen och därmed möjliggöra en tryggare vård för patienter som under sin behandling flyttar mellan olika vårdgivare. I filmen berättar Erik och Martin mer om projektet. Forskningssamverkan med Region Stockholm
Hur använder det svenska kungahuset sociala medier för att kommunicera med allmänheten? Vilka bilder vill de ge av sig själva? Medieforskaren Kristina Widestedt har länge intresserat sig för samspelet mellan kungahuset, allmänheten och medierna.
Hur förändrades svenskarnas sparande efter att det allmänna pensionssystemet reformerades i grunden i slutet av 1990-talet? En ny avhandling i nationalekonomi visar att trots att det nya systemet innebar lägre pensionsinkomster så ökade inte sparandet. Människor förstod inte innebörden som reformen hade på framtida pensionsinkomster.
En av fyra studier som tillverkare av bekämpningsmedel gjort för att undersöka ämnenas skadliga effekter på den växande hjärnan, har undanhållits EU-myndigheterna, visar en ny studie från Stockholms universitet. Att viktiga data på detta vis hålls borta från myndigheternas granskning underminerar tillförlitligheten i EU:s säkerhetsbedömningar och skadar allvarligt förtroendet för det system som ska skydda europeiska konsumenter.
Forskare på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet finns bland huvudförfattarna till en forskningsstudie i Nature som föreslår nya jordsystemgränser för att trygga en säker och rättvis framtid för både människor och natur. Utifrån en rättviseaspekt har vi passerat gränsen för klimatförändringar som enligt studien ligger redan vid 1,0 graders ökning. En längre artikel på engelska finns på Stockholm Resilience Centre som du kan läsa genom att klicka här .
Stockholm University Press har givit ut 50 böcker med open access. Det firades med samtal om fritt tillgänglig kurslitteratur och hur arbetet med öppen publicering ska gå vidare. Stockholms universitet går sedan många år i täten bland svenska lärosäten i arbetet med öppen vetenskap. Ett exempel på detta är universitetets eget open access-förlag Stockholm University Press, som sedan 2015 har gett ut 50 vetenskapliga böcker öppet tillgängliga. För att fira detta och diskutera hur arbetet med open access-publicering kan gå vidare arrangerade SUP den 11 maj 2023 ett seminarium på universitetetsbiblioteket under rubriken Together towards open access. Wilhelm Widmark, överbibliotekarie och rektorsråd för öppen vetenskap, inledde seminariet med att berätta att 90 procent av de vetenskapliga artiklarna som publiceras av forskare vid Stockholms universitet nu är öppet tillgängliga, men för vetenskapliga böcker ligger siffran endast på ungefär 2 procent. Paneldiskussion om öppen kurslitteratur
Covidpandemins nedstängningar i södra Asien minskade rejält halten av kortlivade nedkylande partiklar i luften medan halten av långlivade växthusgaser knappt påverkades. Forskarna kunde därmed se hur minskade utsläpp av luftföroreningar ger renare luft men också starkare klimatuppvärmning.
Konststudenter på Stockholms universitet besöker ikoniska byggnader för att komma nära konsten och arkitekturen. Stockholms stadshus är en av dessa platser, en byggnad som nu fyller 100 år. Konsthistoriker Anna Bortolozzi berättar om stadshusets tillkomst och inspiration.
Två forskare från Stockholms universitet har blivit invalda i Sveriges unga akademi, en tvärvetenskaplig akademi för ett urval av de bästa yngre forskarna i Sverige. I styrelsen för det kommande akademiåret ingår också två forskare från universitetet.
Under juni inleds övergången till ett nytt ärendehanteringssystem på SU. IT-avdelningen är först ut och övriga avdelningar går över till det nya systemet under det närmaste halvåret. Under tiden kommer de båda systemet fungera parallellt vilket gör att du kan ha ärenden i båda systemen. Under juni inleds införandet av ett nytt centralt ärendehanteringssystem på universitetet. Systembytet sker i etapper, vilket gör att det under en period kommer finnas två parallella ärendehanteringssystem. IT-avdelningen/Helpdesk är först ut med att börja använda det nya systemet och inom cirka ett halvår kommer andra delar av universitetet (t.ex. Infocenter/Studentavdelningen och Biblioteket) också att gå över till det nya systemet: Vad händer med dina befintliga Helpdesk-ärenden? Det nuvarande ärendehanteringssystemet kommer inte stängas ner på ett bra tag. Alla dina tidigare ärenden/historik etc. kommer därför vara åtkomliga för dig även i fortsättningen. Serviceportalen (su.se/serviceportalen) Tills alla har gått över till det nya systemet kommer du fortsätta använda su.se/serviceportalen för att hitta supportartiklar, formulär för felanmälan m.m. Här kan du också hitta dina ärenden När alla avdelningar har gått över till det nya systemet, kommer den nuvarande Serviceportalen att stängas och ersättas av en ny portal, som också kommer ha adressen su.se/serviceportalen Två parallella ärendehanteringssystem Under en övergångsperiod, innan alla berörda avdelningar har gått över, kommer det behöva finnas TVÅ parallella ärendehanteringssystem vilket kan skapa förvirring och IT-avdelningen ber om överseende med detta. Ärenden till Helpdesk Ärenden till Helpdesk som skapas efter kl. 16.00 den 2 juni kommer hanteras i det nya systemet. Vissa redan skapade ärenden som hanteras av Helpdesk kommer dock behöva bearbetas och avslutas i det gamla systemet. Övriga ärenden Om du har ärenden till övriga avdelningar, t. ex. Infocenter/Studentavdelningen kommer dessa fortsätta hanteras i det gamla systemet tills de gått över till det nya systemet. När du hanterar dina ärenden kommer de antingen att finnas på URL-er som liknar "arandehantering.su.se/Id=234234" (gamla) eller "topdesk.su.se/Id=234234" (nya). TIPS! Det enklaste sättet att hamna i "rätt" ärendehanteringssystem är att klicka på länken i e-postmeddelandet som du får vid registrering/uppdateringar i ärendet.
En feministisk ikon och banbrytande för existentialismen – ändå beskrivs hon ofta som en efterföljande till filosofen tillika livskamraten Jean-Paul Sartre. Varför? Bildningspodden djupdyker i den intellektuella giganten Simone de Beauvoirs liv och verk i veckans avsnitt.
FN har utsett den 22 maj till den internationella dagen för biologisk mångfald. Dagen är till för att uppmärksamma och öka medvetenheten om artrikedomens betydelse. På denna sida har vi samlat material kring biologisk mångfald.
Christina Florin, professor emerita i historia vid Stockholms universitet, tilldelas Stora historiepriset 2023. Priset, som är Sveriges största historiepris, delas ut på Sörmlands museum i Nyköping i september.
Starkare forskning och innovation. Det är syftet med det ramavtal för samverkan som tecknades 2019 mellan forskningsinstitutet Rise och Stockholms universitet. 16 maj 2023 kom Rise på studiebesök till DSV för att sondera nya samarbetsmöjligheter.
Förutom de fördelar som kunskaper i nordiska språk ger på en gemensam arbetsmarknad så är det nyckeln till att förstå vår historia. Det menar Mikael Kalm, forskare i nordiska språk på Stockholms universitet.
Antagningen till årets sommarkurser (2023) inom Nordkurs har just avslutats. Nytt för i år är ett ovanligt brett intresse för alla kurser, oavsett om de ges i Finland, Norge, Danmark, Island eller på Färöarna.
Stockholms universitet har en bred forskning om Ingmar Bergman. I en ny bok finns intervjuer med två av mästerregissörens nära medarbetare samt perspektiv från världskända regissörer.
Stockholms universitet har fyra forskningsprojekt på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA:s) 100-lista. 2023 års lista handlar om teknik i mänskligheten tjänst inom klimatomställning, energiförsörjning, välfärdsteknologi, cybersäkerhet och krisberedskap.
Vem var egentligen Homeros – om han nu överhuvudtaget existerade? Hur uppstod Homeros berättelser och varför fascinerar de oss än idag? Bildningspodden djupdyker i ett minst sagt mytomspunnet författarskap tillsammans med litteraturvetaren Anders Cullhed.
Marinarkeologer dokumenterar nu överbyggnaden på vraket av Gripen (även känd som Gribshunden), Kung Hans flaggskepp som sjönk i Blekinge skärgård 1495. Fältarbetet ingår i forskning om dåtidens krigsfartyg som maritima stridsplatser. Marinarkeologer vid Stockholms universitet och Södertörns högskola genomför i början av maj en dykundersökning på det världsberömda danska flaggskeppet Gripen (eller Gribshunden) vid Stora Ekön i Blekinge skärgård. Flaggskeppet (av skeppstypen ’karrack’) sjönk tillsammans med ett hundratal tyska legosoldater efter en katastrofal eldsvåda ombord under en diplomatisk resa till Kalmar i 1495. Även om det 528 år gamla vraket delvis är sönderfallet är vrakdelarna på botten mycket välbevarade. Här finns även timmer som förmodas ha tillhört skeppets överbyggnad, inklusive delar från kastellen, vilka fungerat som upphöjda stridsplattformer på skeppet. Dessa undersöks nu i detalj för att kunna återskapa skeppets överbyggnad. Studie av vapenteknologi och överbyggnad på krigsfartyg Södertörn högskola har tillsammans med olika samarbetspartners bedrivit undersökningar på Gripen/Gribshunden sedan 2013. Det nya fältarbetet sker i anslutning till Rolf Warmings pågående avhandlingsprojekt vid Centrum för maritima studier och Stockholms universitet. I studien ”Soldiers at Sea”, undersöker Rolf Warming vapenteknologi och överbyggnaden på krigsfartyg under perioden 1450–1650 e.Kr. – En sakkunnig analys av dessa skepp som maritima stridsplatser och militära maktinstrument är viktig för att även förstå andra aspekter av dessa fartygs roll och betydelse för sin samtid, och därmed komma bort från förenklade schablonbilder av örlogsskepp och deras roll, säger Rolf Warming. Dokumentationen utförs med hjälp av undervattenskameror och fotogrammetrisk 3D-teknik. Detta sker i samarbete med ett internationellt team av specialister från HMS Victory Museum, University of Southampton och University of Connecticut som deltar i projektet. Arbetet följs även av ett dokumentärfilmteam från tyska Spiegel TV. Fältinsatsen genomförs med stöd från stiftelsen Voice of the Ocean. Läs om Rolf Warmings forskning Läs om Centrum för maritima studier (Cemas), ett samarbete mellan Stockholms universitet och Statens maritima och transporthistoriska museer.
Nu släpps årets upplaga av Bildningsboxen, ett samarbete mellan bildningsmagasinet Anekdot och bokförlaget Norstedts med syftet att sprida folkbildande essäer till en bred allmänhet.
%20Genre%20Extrality%20lab.jpg)
