Nyheter

UtbildningForskningOm universitetet

  • Debattörspris till Erik Angner

    Ohlininstitutets debattörspris för 2023 går till Erik Angner, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.

  • Nya vegomaten bäst för miljön - och lika bra för hälsan och plånboken

    För första gången har forskare analyserat miljö- och näringsaspekterna av en kost där animaliska livsmedel byts ut mot växtbaserade alternativ som efterliknar animalier, såsom havredryck och sojaburgare. Att ersätta animaliska livsmedel med antingen växtbaserade alternativ eller oprocessad vegetabilisk mat sänker miljöpåverkan, visar den nya studien som är publicerad i Nature Communications. Dessutom uppfyller en kost baserad på veganalternativ de flesta svenska näringsrekommendationer – och den är endast marginellt dyrare.

  • Borrning efter världens äldsta isarkiv i Antarktis

    En internationell forskargrupp har borrat 1836 meter ner i den antarktiska inlandsisen med målet att läsa av detaljer om atmosfärens sammansättning och klimatförändringar som sträcker sig 1,5 miljoner år tillbaka i tiden.

  • Språkforskaren: Hårdnande politisk retorik splittrar Finland

    Det politiska språkbruket i Finland blir alltmer konfrontativt visar pågående forskning, vilket synts även i retoriken. Bland annat blir språket mer militariserat, innehållet fokuserat på hotscenarier och jargongen inriktad på splittring.

  • Möt Lena Mäler, ny dekan för Naturvetenskapliga fakulteten

    När Lena Mäler nu tillträder som dekan för Naturvetenskapliga fakulteten är det första gången som en kvinna innehar rollen som högsta administrativa chef för området. Hon hoppas att det kan vara en ögonöppnare för många verksamma inom det naturvetenskapliga området.

  • Två SU-forskare invalda i KVA

    Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) har valt in fem nya ledamöterna. Två av dessa är verksamma vid Stockholms universitet där de forskar om svampar respektive forntida DNA .

  • Att prata med barn avgörande för språkutvecklingen

    Ju mer prat ett barn får höra, desto bättre blir språkutvecklingen. Det visar en internationell studie av ljudmiljön kring 1001 barn från tolv länder och sex kontinenter. Studien, med deltagande forskare från Stockholms universitet, är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

  • Intervju med nya dekanen Stefan Helgesson: Framtidens utmaningar för Humanistiska fakulteten

    Stockholms universitet har en ny dekan vid Humanistiska fakulteten – Professor Stefan Helgesson. I en intervju delar Stefan sina insikter om den akademiska världen, de utmaningar som fakulteten står inför och visioner för framtiden. Nytillsatte dekanen Stefan Helgesson, professor i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning, har under det gångna decenniet haft ett stort antal förtroendeuppdrag, bland annat som ledamot i fakultetsnämnden och i den språkvetenskapliga lärarförslagsnämnden. Under sin tid som vicedekan var han också vice ordförande i LUB (lärarutbildningsberedningen), och hade ett särskilt ansvar för lärarutbildningarnas styrning. Stefan ser fram emot de kommande åren.

  • Tuggummi avslöjar vad stenåldersmänniskor åt

    Rådjur, öring och hasselnötter hörde till dieten i Skandinavien för 10 000 år sedan. Det kan en ny studie av DNA i ett tuggummi visa. Studien visar också att en av personerna hade svåra problem med sina tänder.

  • 136 miljoner till materialforskning vid universitetet

    Wallenberg Initiative Materials Science for Sustainability (WISE) investerar sammanlagt 500 miljoner kronor i utrustning och infrastruktur vid sju universitet i Sverige. Stockholms universitet får 136 miljoner kronor för fyra forskningsplattformar.

  • De är årets lärarpristagare

    Priset Årets lärare 2023 går till Jordi Solsona Belenguer, Institutionen för data- och systemvetenskap, och Maja Torres Madzar, Institutionen för ämnesdidaktik.

  • Ny webbportal om studenthälsa

    Studentlivet kan vara härligt, men också tufft. Nu finns en ny nationell webbportal där du kan få hjälp att ta hand om dig. Portalen studenthälsa.se har utvecklats på uppdrag av regeringen genom ett samarbete mellan Universitets- och högskolerådet (UHR), Stockholms universitet och Linköpings universitet. Lanseringen skedde den 15 januari. 

  • Förbättrad övervakning kan skydda genetisk mångfald

    Genetisk mångfald är avgörande för att arter ska kunna anpassa sig till klimatförändringar. En ny studie visar att insatserna för att övervaka den genetiska mångfalden i Europa är otillräckliga. Det behövs ett nytt synsätt – och där kan Sverige vara ett föredöme.

  • Hur påverkas barn av hot om krig?

    I veckan har vi nåtts av uttalanden om att svenskarna bör förbereda sig mentalt för krig och det har påverkat många, inte minst barn och ungdomar. Men hur ska man prata med barn om krig och kriser och hur påverkar rapporteringen dem egentligen? Vi har frågat Helena Hörnfeldt, docent i etnologi vid Stockholms universitet, som har forskat på barns rädslor.

  • ”En hållbar forskare innebär att leva som man lär”

    Hur ser forskaren på sig själv när det gäller begreppet ”den hållbara forskaren”? Den frågan ställdes till olika forskare vid Stockholms universitet i samband med konferensen som hölls den 7 oktober med samma namn. Gunhild Rosqvist är professor i geografi, med naturgeografisk inriktning, och forskar om effekter av klimatförändringar i polarmiljöer med fokus på hur förändringar i snö, glaciärer och vatten påverkar ekosystem och människor. I begreppet ”hållbar forskare” lägger hon delar som rör självaste forskarens välbefinnande.  – Jag som forskare ska hålla länge – det vill säga, vara kreativ när det gäller att formulera forskningsuppgifter och inspirera yngre att välja att forska på tvären, säger Gunhild Rosqvist.

  • Den kemiska mekanismen för tillverkning av ammoniak funnen

    Forskare vid Stockholms universitet har för första gången kunnat studera ytan på järn- och ruteniumkatalysatorer när ammoniak produceras från kväve och vätgas, resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature. Denna process är basen för att tillverka konstgödsel till jordbruk. En bättre förståelse av bildandet av olika molekylära fragment och hur katalysatorytan förändras under en pågående reaktion banar också vägen för en grön omställning av en av de stora industrierna som lämnar ett stort CO2-avtryck och skapar ett beroende av naturgas.

  • Ingen ökning i självmord och alkoholdödlighet under pandemin i Sverige

    Coronapandemin ökade stressen i många befolkningsgrupper på grund av social isolering samt oro för ekonomi och jobb. Därför fanns det farhågor om att stressrelaterade utfall som självmord och alkoholproblem skulle öka under pandemin. Så verkar inte vara fallet i Sverige enligt en studie av forskare vid Stockholms universitet och Karolinska institutet som publiceras i European Journal of Epidemiology.

  • Dödssynderna: Humanistiska forskare samtalar om nutidens moral

    Tre forskare från Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet kastar ljus över dödssynderna högmod och vrede. Mårten Snickare, professor i konstvetenskap, Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi och Jens Ljunggren, professor i historia, har bidragit till Riksbankens Jubileumsfonds årsbok med sina insikter genom att delta i UR:s panelsamtal.   Dödssynden högmod genom konstens och filosofins ögon

  • Zoologer belönade av Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund

    Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund har belönat professorerna Love Dalén och Fredrik Ronquist för sina insatser. Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund är en akademi för naturvetenskap, medicin och teknik. Sällskapets uppgift är att främja vetenskaper inom dessa områden. Vid den årliga högtidssammankomsten 2 december delas priser och medaljer ut. Vid sammankomsten 2023 belönades två forskare vid Stockholms universitet.   Roséns Linnépris i zoologi

  • Forskare klarlägger skogens outforskade roll för klimatet

    Växter släpper ut kemiska föreningar som påverkar moln och via dem klimatet på vår jord. Den här kedjan av händelser undersöker forskare i ett projekt som omfattar fältförsök i svensk barrskog och tropisk regnskog såväl som teoriutveckling, med målet att förbättra våra klimatmodeller.

  • 62,7 miljoner i bidrag från Wallenbergstiftelser

    Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond har fattat beslut om bidrag. Sammanlagt beviljas 62,7 miljoner kronor till sju forskare vid Stockholms universitet.   Bidrag från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse • Naima Chahboun, Statsvetenskapliga institutionen, beviljas 8 000 000 kr för projektet Trade-offs in Demand-side Climate Mitigation: Political Feasibility, Justice, and Legitimacy. • Marie-Therese Gustafsson, Statsvetenskapliga institutionen, beviljas 9 400 000 kr för projektet Corporate Accountability in Global Supply Chains? The Effectiveness of Human Rights and Environmental Due Diligence Regulations. • Ludvig Norman, Statsvetenskapliga institutionen, beviljas 8 400 000 kr för projektet Shaping the limits of the Online Public Sphere: How and Why do Democracies Regulate Social Media Platforms and with what Consequences? • Panagiotis Papapetrou, DSV, har beviljats 6 400 000 kr för projektet AI for society: Towards socially just algorithmic decision making. • Göran Millqvist, Juridicum/SCCL, har tidigare under året och utanför ordinarie utlysning beviljats 6 000 000 kr för projektet Sverige och affärsjuridiken - Framtid och utveckling. • Carl Folke, SRC har tidigare under året och utanför ordinarie utlysning beviljats 20 000 000 kr för fortsättning av postdokprogrammet Advancing the research frontier of biosphere stewardship - strategic research collaboration and postdoc program between the Stockholm Resilience Centre, and the Natural Capital Project, Stanford University.   Bidrag från Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond • Tove Nilsson Gerholm, Institutionen för lingvistik, har beviljats 4 500 000 kr för projektet Replacing age as the lowest common denominator in first language acquisition (FLA) by investigating individual children’s trajectories.

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.