SVT:s största historiesatsning någonsin, "Historien om Sverige" har just dragit igång, och över 300 experter är involverade i produktionen, inklusive cirka 20 forskare från Stockholms universitet. Dessa forskare, som representerar olika humanistiska institutioner inom universitetet, spelar en central roll i att förse serien med faktagranskning, intervjuer och expertis som sträcker sig över olika tidsperioder och områden inom humaniora. Forskarna i ”Historien om Sverige” har spelat en avgörande roll i att säkerställa att serien är så korrekt och informativ som möjligt. De har bidragit med faktagranskning, rådgivning och har också föreslagit platser för inspelning, vilket har bidragit till att skapa en trovärdig och engagerande historisk skildring. Förutom att bistå i produktionsprocessen har dessa experter även deltagit i intervjuer och kommer att synas på skärmen. Mia Åkestam , universitetslektor på Institutionen för kultur och estetik, är en av de forskarna som har deltagit aktivt i produktionen. Hon delar med sig av sin erfarenhet:
Mammor med utlandsfödda barn som var föräldralediga på deltid eller under kortare perioder var mer benägna att engagera sig i inkomstbringande aktiviteter eller att utbilda sig. En ny studie visar överraskande mönster i användningen av föräldraledighet bland nyanlända invandrarkvinnor i Sverige, särskilt med fokus på deras inträde på arbetsmarknaden
Nu kan alla doktorander på det humanvetenskapliga området vid Stockholms universitet glädjas åt att Forum för doktorander kommer att fortsätta under 2024!
Ursprungsbefolkningen i nordvästra Amerika höll den ullhåriga hunden bland annat för att använda pälsen till textilproduktion. En ny studie visar att de lyckades hålla sina hundar isolerade från europeiska hundar i många generationer.
Nobelveckan i december uppmärksammas varje år vid Stockholms universitet. Den 8 december anordnades KVA:s officiella Nobelprisföreläsningar i Aula Magna. Rektor Astrid Söderbergh Widding hade i år även en framskjuten roll vid Nobelprisceremonin.
Ekonomipristagaren Claudia Goldin mötte på måndagen forskare och andra ekonomer vid en föreläsning. Claudia Goldin har betytt otroligt mycket för ämnet ”gender economics”, enligt professor Anne Boschini.
Snart lanseras den nya Serviceportalen. Där hittar du, precis som tidigare, kunskapsartiklar och svar på vanliga frågor samt möjlighet att ställa frågor och göra felanmälningar. En nyhet är att du måste logga in med ditt universitetskonto i Serviceportalen.
En ny rapport visar att mänskligheten står inför en avgörande tidpunkt där både hot och möjligheter accelererar. Farliga punkter för jordens system närmas alltmer samtidigt som möjligheten att vända utvecklingen till det bättre fortfarande finns. Rapporten betonar att den inslagna vägen riskerar att bli katastrofal och att avvecklingen av fossila bränslen samt tillväxten av koldioxidneutrala lösningar kommer att forma framtiden för miljarder människor.
I januari 2024 byter ULV, Utländska lärares vidareutbildning namn till Utlandsutbildade lärares vidareutbildning. Det nya namnet, där ”utländska” blir ”utlandsutbildade”, ska spegla att alla studenter inom ULV kompletterar en tidigare utbildning.
Alla studenter vid Stockholms universitet får ett mejl med inbjudan att delta i Studentbarometern (SB) som startar vecka 46. Resultaten från undersökningen kommer att användas för att göra SU ännu mer attraktivt för alla våra studenter och för att hjälpa oss ta ännu bättre hand om dig som redan studerar här. Vi vill att SU ska vara en självklar plats för ditt lärande och din utveckling som student. Därför deltar vi i årets globala undersökning av studenter som kallas Studentbarometern. Undersökningen vänder sig till både svenska och internationella studenter och omfattar alla studenter vid Stockholms universitet på grund- och avancerad nivå. Enkäten består av frågor kring din erfarenhet av undervisning, utbildningskvalitet, studiemiljö och karriärstöd men också vad som är viktig för dig vid val av universitet. Vi behöver dina synpunkter på vad som fungerar bra och vad som kan bli ännu bättre. Ta denna chans!
När Sixten Björkner, idag student på Institutionen för data- och systemvetenskap, gick på gymnasiet, besökte han mässan med sin klass, precis som över 21 000 elever gjorde vid årets Saco Studentmässa i Kista nyligen. – Jag tyckte det var väldigt roligt då, jag visste ATT jag skulle plugga vidare men hade aldrig kollat på vilka universitetsprogram som fanns innan vi åkte. Det var värdefullt för mig då att kunna prata med studenter och studievägledare som kunde guida en rätt.
Mammutbetar, ben och tänder från utdöda djur kan avslöja sina hemligheter. Genom att ta fram och analysera bitar av urgammalt dna - ibland mer än en miljon år gammalt - kan forskare lära sig tidigare okända saker om forna tiders arter och miljöer. Erik Ersmark, forskningsingenjör vid Centrum för paleogenetik, berättar hur det går till.
För första gången har forskare kartlagt finansbranschens påverkan på uppkomsten av smittsamma sjukdomar. De kom fram till att en förhållandevis liten grupp av mäktiga finansinstitutioner, däribland svenska pensionsfonder, kan bidra till att minska riskerna för nya pandemier. Forskningsresultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Lancet Planetary Health.
Vårt klimat blir allt varmare vilket påverkar ekosystemen för växter och djur. Men det är långt ifrån första gången som jordens klimat förändrats. Wallenberg Academy Fellow Peter Heintzman tar genetiken till hjälp för att undersöka hur förhistoriska klimatförändringar påverkat livet på jorden.
Inom biologin är det en dröm att kartlägga cellens alla funktioner. Kombinationen av stora mängder data och snabba framsteg inom artificiell intelligens gör det möjligt att ta nästa steg. Nu samarbetar en grupp forskare med målet att förstå cellens molekylära språk.
Av de 31 yngre framstående forskare som i år utses till Wallenberg Academy Fellows är åtta nominerade av Stockholms universitet. De forskar bland annat om metan på Arktis havsbottnar och hur vi kan fatta beslut kring potentiella katastrofer.
Varför bryts vissa celler i vårt nervsystem ner i sjukdomar medan andra är motståndskraftiga? Kan vi utveckla nya terapier om vi bättre förstår hur olika nervceller svarar på sjukdom?
Han har varit rektorsråd för miljö och hållbar utveckling på Stockholms universitet sedan juni 2022. Vad innebär Magnus Breitholtz jobb och hur ser arbetet ut för att minska universitetets egna utsläpp?
COP28 i Dubai beskrivs som den kanske viktigaste klimatkonferensen sedan Parisavtalets mål fastställdes år 2015. Med några av de varmaste månaderna någonsin i ryggen och samtidigt flera pågående konflikter runt om i världen som kan påverka förhandlingarna står möjligheten till framsteg i klimatfrågan på spel.
Två forskare vid Stockholms universitet har nu beviljats projektbidrag inom utlysningen ”Hållbar klimatomställning i en föränderlig värld”. Forskningsstödet kommer från finansiären Formas. Forskningsprojekt vid Stockholms universitet som tilldelas bidrag är: Karin Bäckstrand, Statsvetenskapliga institutionen. Utmaningar för EU:s klimatomställning: ledarskap för en effektiv och rättvis transformation till en klimatneutral union i en tid av turbulens, kris och politisk konflikt, 9 992 900 kr. Vanessa Anne Masterson, Stockholm Resilience Centre. Driva förändring med rättvisa: invävning av urfolksperspektiv för att belysa konsekvenserna av omställningen till vindkraft, 9 999 177 kr. Mer om utlysningen ”Hållbar klimatomställning i en föränderlig värld” på Formas webbplats
Vid COP28 i Dubai samlas världsledare för att diskutera klimatförändringar, men bortom offentligheten agerar vissa aktörer i det fördolda. Det handlar om tankesmedjor och andra privata organisationer. Adrienne Sörbom, professor på SCORE, undersöker deras inflytande och hemliga roll bakom kulisserna på detta globala toppmöte. COP28 i Dubai är den 28:e årliga konferensen inom FN där världsledare samlas för att diskutera åtgärder mot klimatförändringar. Men det är inte endast en sammankomst för stater utan också företag, gräsrotsorganisationer och andra organisationer som tankesmedjor, forskningsstiftelser och branschorganisationer. Det är de sistnämnda grupperna, som Adrienne Sörbom, professor på SCORE, kommer fokusera på när hon reser till klimattoppmötet i Förenade Arabemiraten. – Mitt intresse är att förstå hur organisationer som tankesmedjor, företag, privata forskningsinstitut och andra försöker påverka förhandlingar vid ett COP-event, säger Adrienne Sörbom. Forskningsprojekten 'Global Climate Change Governance and Private Diplomacy: The Case of Transnational Think Tanks' och 'Climate Policy and Non-State Diplomacy: Nordic Think Tanks', som hon bedriver med kollegor på SCORE, kommer att belysa rollen dessa organisationer spelar i utformningen av global klimatpolitik. Varför är tankesmedjor viktiga att studera på just klimatområdet? – Vi vet från tidigare forskning att den här typen av organisationer som vill påverka politik i bakgrunden är aktiva i globalt politiskt beslutsfattande. Vi tror att samma typ av aktiviteter pågår även i fråga om klimat. Vi kan se från tidigare deltagarlistor att dessa organisationer är där. Adrienne Sörbom berättar att ett toppmöte så som COP28 utgör en väldigt bra arena för exempelvis tankesmedjor. Det är en sfär där tunga spelare befinner sig och man kan vara aktiv och utveckla viktiga relationer. Finns det en slutsats att dra om inflytandet som tankesmedjor har under COP? – Vi tror, baserat på tidigare forskning, att de kommer att försöka vara det som vi kallar ”privata diplomater”. – Det innebär att de kommer att försöka agera som ambassadörer för vissa problem och lösningar. De kommer också att vara där som privata arrangörer av diskreta möten i bakgrunden. När alla FN:s medlemsstater ska enas om vägen framåt i klimatfrågan finns stora utmaningar. Därför kan det vara praktiskt att icke-statliga aktörer är med och föreslår lösningar när läget låst mellan olika länder. Samtidigt är det inte några organisationer som väljare har röstat fram eller direkt kan utkräva något ansvar från. Kan det finnas ett demokratiskt problem med tankesmedjors inflytande?
I slutet av den senaste istiden dog många viktiga arter ut. Men en art lyckades anpassa sig till det hårda klimatet på tundran och har överlevt fram till i dag. I en ny studie i Molecular Ecology undersöker forskare hur det kom sig att myskoxen lyckades överleva geografiskt, ekologiskt och genetiskt.
Fyra forskare vid Stockholms universitet får det prestigefyllda ERC Consolidator Grant 2023. De finns inom områdena ekonomi, socialpsykologi och analytisk kemi.
Mänskligheten riskerar att fastna i flera skadliga evolutionära återvändsgränder, däribland tröskeleffekter för klimatet, felanvänd artificiell intelligens, kemiska föroreningar och ökad spridning av smittsamma sjukdomar. Det visar en ny forskningsrapport från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.
