Hur bör Sverige sänka utsläppen i enlighet med Parisavtalet? Den frågan ska Sveriges första nationella medborgarråd om klimatet ta sig an under våren. Med start 9-10 mars samlas 60 slumpvis utvalda personer från hela landet i Stockholm för medborgarrådets första träff.
Hållbarhetsforskaren Lisen Schultz är en de mäktigaste kvinnorna i svenskt näringsliv, enligt Dagens Industri. Hon står bland annat bakom en utbildning för näringslivstoppar.
Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har nyligen kommit med en ny rekommendation som riktar sig till alla Sveriges lärosäten om att aktivt arbeta med öppna lärresurser. Det är något som välkomnas av Christophe Premat, lektor och docent vid SU, som ser att öppna lärresurser frigör mer tid för pedagogiskt arbete och främjar forskarkollektivet.
Stockholms universitets forskningsstation i Tarfala vid Kebnekaise är del i ett nytt internationellt nätverk för polarforskning.
För den som vill utforska vårt unika innanhav finns nu ett alldeles nytt, forskningsbaserat pedagogiskt material från Stockholms universitet: Lektionsbanken om Östersjön.
Universitetets campusområde Albano är inte bara en plats för lärande, forskning och kunskap, det är en levande modell för hur hållbarhet kan införlivas i varje skrymsle av arkitekturen och planeringen. Att hållbarhet fanns med i byggandet av campusområdet Albano har du säkert hört talas om. Men vad betyder det egentligen? Elin Salomonsson, CondoConsult AB, var hållbarhetssamordnare i byggprojektet av campusområdet Albano. – Som ett bevis på hållbarhetsmässig framgång är Albano det första campusområde i Sverige som har certifierats enligt Citylab, säger Elin Salomonsson. Citylab är ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling som inte bara omfattar en enskild byggnad – utan inkluderar ett helt stadsutvecklingsprojekt och innehåller självaste stadsbyggnadsprocessen, planeringen och även förvaltningsdelarna.
Efter ett uppehåll på grund av pandemin kunde 2020 års installations- och promotionshögtid äntligen genomföras i Stockholms stadshus den 31 maj. Vid högtiden uppmärksammades nyblivna doktorer och nya professorer vid Stockholms universitet. Dessutom promoverades jubeldoktorer och det pedagogiska priset Årets lärare delades ut.
Ett amerikanskt Herculesplan besöker Kiruna till i början av april. Besöket är del i ett forskningsprojekt för att bättre förstå utbrott av kalluft över Arktis.
Alexander Berglund, docent i matematik vid Stockholms universitet, tilldelas årets Göran Gustafssonpris i matematik. Göran Gustafssonprisen, som i år sammanlagt är på 33 miljoner kronor, tilldelas fem yngre framstående forskare inom lika många kategorier: kemi, fysik, medicin, matematik och molekylär biologi. Priset anses vara det främsta svenska priset till yngre forskare och delas ut av Kungliga Vetenskapsakademien, KVA. Matematikpriset till Alexander Berglund
Helpdesk byter namn till IT-support den 1 mars. Det nya namnet återspeglar bättre det arbete som funktionen utför.
Johan Rockström, föreståndare för Potsdaminstitutet för klimatforskning i Tyskland samt professor vid Stockholms universitet och tidigare föreståndare för Stockholm Resilience Centre, tilldelas världens främsta miljöpris. Tylerpriset är kanske världens främst priser för insatser inom miljövetenskap, miljöhälsa och energi. Priset är på 250 000 amerikanska dollar och kallas ibland för ”Nobelpriset i miljö”. 2024 års pris tilldelas Johan Rockström som är föreståndare för Potsdam Institute for Climate Impact Research i Tyskland för hans banbrytande arbete om ramverket för planetens gränser (se nedan). Professor vid Stockholms universitet
Tre projekt vid Stockholms universitet tilldelas totalt närmare 50 miljoner kronor inom Fortes utlysning ”Tillämpad välfärdsforskning 2024”.
När började forskare publicera vetenskapliga artiklar och hur har synen på kunskap förändrats över tid? Idéhistorikern Staffan Bergwik gör några nedslag i historien om universitetens framväxt.
Stockholms universitets miljöforskning tar betydande kliv framåt genom en donation på 25 miljoner kronor från entreprenören Sverker Lerhedens testamente. Donationen gör det möjligt för forskare att besvara fler frågor gällande Östersjöns klimatförändringar och biologiska mångfald.
Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat porösa kristaller från granatäppelextrakt som kan fånga in och bryta ner läkemedelsmolekyler från kommunalt avloppsvatten. Artikeln publicerades ursprungligen 22 februari 2024. Läkemedelsrester som släpps ut i avloppsvattnet kan vara svåra att avlägsna, vilket innebär att reningsverken står inför en utmaning när läkemedelssubstanser ska förhindras från att släppas ut i våra vattendrag. Till det behövs nya material och teknologier. En strategi för att ta bort föroreningar från vatten är att använda porösa material som beter sig som svampar. Metallorganiska ramverksföreningar, så kallade MOFs, är en typ av nanoporöst material som är gjort av metalljoner och organiska molekyler. De flesta MOFs är gjorda av syntetiska molekyler. Men nu har forskare vid Institutionen för material- och miljökemi vid Stockholms universitet lyckats utveckla en ny porös MOF genom att använda en naturligt förkommande molekyl från växtriket – ellagsyra. – Ellagsyra är en av de huvudsakliga beståndsdelarna av de naturligt förekommande polyfenoler som kallas tanniner, som är vanliga i frukt, bär, nötter och bark. Genom att blanda ellagsyra, som extraherats från granatäppelskal eller trädbark, med zirkoniumjoner, har vi skapat ett nytt poröst MOF som vi kallar SU-102. Det säger Erik Svensson Grape, som gjorde studien under sin tid som doktorand vid Institutionen för material- och miljökemi.
Forskare kan äntligen visa att en neutronstjärna bildades ur vår mest välstuderade supernova, SN 1987A. Genombrottet blev möjligt tack vare James Webb-teleskopet.
Snöflingorna föll och vintervinden blåste friskt på campus Frescati när förväntansfulla nya studenter anlände till välkomstmässan i Aula Magna den 18 januari. Inne i byggnaden var det betydligt varmare. Här flockades besökare, utställare, studentambassadörer och personal för att ta emot och dela med sig av tips och information som alla studenter kan ha nytta av när de börjar plugga vid Stockholms universitet. Träffades första dagen – Jag fick tips om välkomstmässan av min studiekompis Femke som jag träffade första dagen på min kurs Swedish Film and Television Culture, berättade Paola Björk. Vi bestämde oss för att gå hit tillsammans. Innan vi kom till mässan gick vi en guidad tur på campus. Det var kul och intressant, men kallt!!
Nu finns annonsen ute om att Stockholms universitet söker ny rektor från februari 2025. Studenter och medarbetare kan fram till den 15 mars nominera kandidater.
Fram till den 15 mars kan studenter och medarbetare nominera kandidater.
Mer pengar till forskning och högre utbildning, långsiktighet och ökad handlingsfrihet för lärosätena. Det är några önskemål från Stockholms universitet och Sveriges unga akademi för forskningspolitiken.
Det pågår ett regimskifte längs Östersjökusten. Ekosystemen i allt fler grunda vikar som tidigare dominerats av gädda och abborre domineras nu av storspiggen. Ny forskning visar att risken för att spiggen tar över minskar om det finns gott om rovfisk i närområdet som kan hjälpa det lokala fiskbeståndet att stå emot trycket från spiggen. Att säl och skarv ökar hjälper i stället spiggen att ta över genom att de äter abborre och gädda. Gädda och abborre har minskat kraftigt längs delar av den svenska Östersjökusten. En av huvudorsakerna till dessa nedgångar är att storspiggen har ökat markant. Spiggen är en liten fisk som förökar sig snabbt och har visat sig ha god aptit på ägg och larver från abborre och gädda. Genom denna predation har den slagit ut lokala rovfiskbestånd, framför allt i kustområden som ligger nära öppet hav. När spiggen tar över så påverkas stora delar av ekosystemet, från vattenkvalitet till habitatbildande vegetation. Regimskiftet sprider sig successivt från vik till vik genom skärgården, och har därför börjat kallas “spiggvågen”. Rovfiskar hjälps åt hålla nere spiggen
Ett hjärta som bankar, svettningar och minskat behov av mat och sömn. Vad är det egentligen som händer i kroppen och hjärnan när vi blir förälskade och vad är kärlek? Vi ställde några frågor till Håkan Fischer som är professor i humanbiologisk psykologi och expert på hjärnan och känslor.
Skogar täcker en tredjedel av jordens landyta och är avgörande för lagring av kol samt vattnets kretslopp, även om hela omfattningen av deras påverkan ännu inte är fullständigt förstådd. I en ny studie, publicerad i Nature Communications, har forskare från Stockholms universitet och internationella kollegor bidragit med nya insikter i att förstå den komplexa roll skogar spelar i klimatsystemet och för vattnets kretslopp.
Under 2023 tecknade Stockholms universitet och Akademiska Hus en avsiktsförklaring för att tillsammans bedriva projekt som främjar ett hållbart campus. I huvudfokus står fem olika områden.
