PFAS återutsöndras till luften från brytande havsvågor på nivåer som är jämförbara med, eller större än, andra källor. Detta etablerar en cyklisk transportprocess för dessa "evighetskemikalier" mellan land och hav. Det visar en ny studie utförd av forskare vid Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet, och som är publicerad i Science Advances.
Kvantteknologins potential är enorm men är idag till stor del begränsad till laboratoriernas extremt kalla miljöer. Nu har forskare vid Stockholms universitet, Nordiska institutet för teoretisk fysik och Ca’ Foscari-universitetet lyckats visa hur man med hjälp av laserljus kan framkalla kvantbeteenden i rumstemperatur – och få icke magnetiska material att bli magnetiska. Genombrottet förväntas bana väg för snabbare och mer energieffektiva datorer, informationsöverföring och datalagring.
Av 18 anslag till framstående matematiker inom ramen för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses matematikprogram går 6 till Stockholms universitet.
Du som är student på första terminen av ett utbildningsprogram får den 9 april ett mejl med förfrågan om att delta i en enkät om psykisk hälsa. Dina svar är väldigt värdefulla, oavsett hur du mår när du får enkäten. Mejlet har rubriken ”Hur har du det? WHO-enkät till dig som är student” och skickas från noreply@qemailserver.com via enkätplattformen Qualtrics. Enkäten innehåller frågor om fysisk och psykisk hälsa och ingen obehörig kan ta del av dina svar. Vi är väldigt tacksamma för din medverkan.
Införandet av en reform som skyddade nivån på föräldrars föräldrapenning 1980 fick oavsiktliga konsekvenser för barns hälsa. Reformen ledde till en ökning av antalet för tidigt födda barn. Det visar en studie från forskare vid Stockholms universitet som publicerats i den vetenskapliga tidskriften JAMA Pediatrics.
Att lösa komplexa frågor om hur hav och klimat påverkar varandra, och vilka samhällseffekter som följer, kräver flera expertiser. I en ny forskarskola får doktorander från naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och juridiska discipliner vid Stockholms universitet en unik möjlighet att lära sig hur kombinerade metoder och tydlig forskningskommunikation kan bidra till en mer hållbar förvaltning av kustområden. Vad förenar studenter i vitt skilda ämnen som maringeologi, företagsekonomi och ekotoxikologi? De kan alla bidra med viktiga perspektiv som behövs för att besvara frågor om samhällsutmaningar och lösningar när kustnära hav står inför ett förändrat klimat. Vid starten av den nya forskarskolan Perspectives on climate change in coastal seas i mars introducerades 14 nya doktorander till ett omfattande forskningsområde där deras fokus kommer att ligga under de kommande åren. – Jag känner mig stolt över att vara en del av det här programmet, och även om det tvärvetenskapliga sammanhanget är nytt för mig så tror jag att jag har mycket att bidra med, säger Emma Flévaud, doktorand i miljörätt. Lägger nya pusselbitar Flera klimatrelaterade påfrestningar som försurning, syrebrist och stigande temperaturer påverkar havsmiljöer på olika sätt. Förändringarna bidrar till till att potenta växthusgaser, som lagrats i marina sediment och ekosystem frisätts och når atmosfären, vilket i sin tur förstärker klimateffekterna. Under goda förhållanden med välmående ekosystem har kustzonerna däremot en effektiv kollagringskapacitet och kan fungera som viktiga kolsänkor. – Om vi förvaltar våra kustzoner på rätt sätt kan de globalt bidra med 20 procent av de utsläppsminskningar vi behöver för att uppfylla Parisavtalet, säger Christoph Humborg, vetenskaplig ledare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum och en av initiativtagarna till den nya forskarskolan. Detta komplicerade pussel är delvis studerat och beskrivet inom forskningen, men flera frågor återstår om kopplingarna mellan klimatförändringar, biologisk mångfald och kustzonernas fulla potential att fungera som en naturbaserad klimatlösning. I forskningssamarbeten som CoastClim undersöker forskare inom ekologi, modellering, marin fysik och atmosfärsvetenskap dessa kopplingar. Studenterna från Stockholms universitet kommer att undersöka närliggande frågor som ger mer kunskap till den bilden.
I vår omgivning finns tiotusentals okända kemikalier. De flesta är harmlösa, men en del är skadliga för vår hälsa och miljö. Anneli Kruve vid Stockholms universitet har fått ett femårigt EU-anslag för att utveckla en AI-modell som kan avgöra vilka av alla tusentals kemikalier i ett prov som är potentiellt giftiga.
Våren är på intågande och efter en kall vinter börjar naturen långsamt att vakna till liv. På grund av klimatförändringarna har våren börjat komma tidigare och så även i Östersjön. En ny studie från Stockholm universitet visar att blomningen av växtplankton startar tidigare, men att säsongen för djurplankton inte har förändrats. Därmed finns det risk att den känsliga balansen i ekosystemet rubbas.
Fortfarande har ingen lyckats att kombinera Einsteins allmänna relativitetsteori med kvantmekaniken. När Wallenberg Academy Fellow Magdalena Zych tar sig an utmaningen är det genom ett nytt matematiskt ramverk där tiden blir länken mellan teorierna.
Många företag påstår sig vara hållbara, men när Beatrice Crona, forskare vid Stockholms universitet, granskade hur de mäter hållbarhet visade det sig att de ofta kartlägger fel saker. Nu utvecklar hon verktyg som företag och kapitalförvaltare kan använda för att styra mot en framtid som bevarar förutsättningarna för liv på vår planet.
Mistra har beslutat om förlängning för två av sina stora forskningsprogram, Mistra Food Futures och Mistra SafeChem. I båda ingår forskare vid Stockholms universitet. Mistra Food Futures
Genom att blanda polystyren, en typ av plast, med andra material hoppas nu forskare vid Stockholms universitet och KTH kunna göra organiska elektroniska apparater både billigare och mer hållbara. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Advanced Materials.
Vi ser en olycksbådande trend, men loppet är inte kört. Så sammanfattar Elisie Kåresdotter sin avhandling som handlar om konflikter och samarbeten genom vatten. Den 22 mars var det världsvattendagen och temat för i år var Vatten för fred. Kan vatten förena människor, hur påverkar förändrade vattenflöden konflikter och vad säger forskningen?
I Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses satsning på Sveriges främsta forskare tilldelas Stockholms universitet 13 Wallenberg Scholars, varav 5 är nya.
Ett nytt EU- finansierat samarbetsprojekt ska hjälpa fjällräven att överleva. Flera forskare vid Stockholms universitet deltar i projektet.
Forskare har avslöjat nya insikter om hur hjärnan bearbetar tal och lyssnande under samtal genom avancerade undersökningar med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI). I en banbrytande studie, publicerad i tidskriften Cerebral Cortex, har forskarna jämfört hjärnaktiviteten hos personer när de både talar och lyssnar under naturliga samtalssituationer.
Hur påverkar Sveriges sjöar av klimatförändringarna och mänskliga aktiviteter? Med hjälp av satellitobservationer har forskare från bland annat Stockholms universitetet kunnat visa förändringar av vattennivåer i svenska sjöar över tid och att förändringarna varierar beroende på om sjöarna ligger i norra eller södra Sverige.
Vilka företag söker naturvetare? Hur ser arbetsmarknaden ut? Och vilka kompetenser är viktiga? Det var några av funderingarna som studenter fick besvarade under arbetsmarknadsdagen för naturvetare som arrangerades i Aula Magna. Under dagen var drygt 35 arbetsgivare på plats för att presentera sin verksamhet och knyta kontakter med studenter. Flera av dem var själva alumner från Stockholms universitet. Här delar några av dem med sig av sina karriärtips och berättar om tiden som student vid Stockholms universitet.
Örjan Gustafsson, professor i biogeokemi vid Stockholms universitet, har valts in i Påvliga vetenskapsakademin (Pontificia Academia Scientiarum).
Biologer från Stockholms universitet och Neuchâtels universitet presenterar forskning som kastar nytt ljus över evolutionen av sociala band och samarbete hos djur i grupp. Studien publicerades i tidskriften PNAS.
På Kandidatprogrammet i spelutveckling får du lära dig att förstå hur en spelmotor fungerar, programmera, arbeta med design och 3D-grafik och bygga AI-verktyg som snabbar upp produktionen.
Bakterieförgiftning via mat och vatten – men också via kontakt som kyssar – orsakade mycket lidande under stenåldern. Sjukdomar som idag kan behandlas med antibiotika var då dödliga, visar en ny studie.
Arbetet med Erasmus+ har genom åren inneburit en stor mängd fysiskt pappersarbete. När det nu är dags att digitalisera arbetet har Stockholms universitet och Lunds universitet ansökt om och blivit tilldelade titeln ”Erasmus Without Papers Champions” av EU-kommissionen. De båda svenska lärosätena ska tillsammans med ett trettiotal lärosäten runt om i Europa agera ambassadörer för digitaliseringen av Erasmus+. – Det här är framtiden, jag ser inget alternativ till att inte arbeta med digitalisering. Det är inte hållbart att våra studenter ska behöva skicka papper fram och tillbaka mellan sitt hemlärosäte och sitt värdlärosäte säger Linnea Wikner, internationell handläggare på Stockholms universitet. – Att digitalisera avtal och administration inom Erasmus+ är en förutsättning för att tillgängliggöra möjligheten för fler att åka på utbyten i Europa. Ju enklare processen är desto fler kommer kunna utnyttja möjligheterna inom Erasmus+-programmet. Läs mer om digitaliseringen på UHR:s hemsida Läs mer om Erasmus Without Papers Champions (på engelska)
Nu pågår den muslimska fastemånaden ramadan, då vuxna muslimer ska fasta från gryning till solnedgång. Hur gör man för att genomföra fastemånaden under förhållanden som inte stämmer med ursprungstanken? Till exempel om solen är uppe dygnet runt. Och hur gör elitidrottare under ramadan?
