När Sverige den 14 maj 1981 officiellt erkände det svenska teckenspråket blev vi det första landet i världen att få teckenspråket erkänt som språk. Då hade forskning på området funnits vid Stockholms universitet i cirka tio år. Det svenska teckenspråkets dag firas den 14 maj varje år.
Forskare och studenter från Stockholms universitet bedriver just nu arkeologiska utgrävningar av Treby borg på Öland. Utgrävningen är del i ett stort forskningsprojekt för att öka kunskapen om Ölands ringborgar.
Exoplaneten 55 Cancri e har troligen en atmosfär som domineras av koldioxid eller kolmonoxid, visar en ny studie som är publicerad i Nature. Tidigare har man spekulerat i att planeten saknar atmosfär, men med hjälp av nya observationer från rymdteleskopet James Webb har forskare från bland annat Stockholms universitetet kunnat studera atmosfären runt den jordlika stenplaneten.
Fotografen och filmaren Mattias Klum knyts till Stockholms universitet som stöd för profilering i frågor om klimat, miljö och hållbarhet.
Under tre dagar från den 29 april till den 1 maj arrangerades konferensen "Rethinking Cities in Ukraine". På konferensen deltog representanter från olika kommuner i Ukraina, deltagare från Sverige och andra europeiska länder. Ansvarig arrangör var Ragnar Lund från Stockholm Business School, Stockholms universitet. Konferensen "Rethinking Cities in Ukraine" var den avslutande delen av ett sex månader långt kapacitetsutvecklingsprogram med fokus på rumslig planering för återuppbyggnad och strategisk hållbar utveckling av kommuner i östra Ukraina. Representanter från fem hromadas, kommuner, som ligger nära frontlinjen i östra Ukraina och som påverkats av kriget presenterade pilotprojekt för olika behov av återuppbyggnad av deras samhällen. Konferensen möjliggjorde för svenska och internationella intressenter att undersöka samarbetsinsatser med beslutsfattare från de ukrainska kommunerna. Det har varit mycket värdefullt att samla de ukrainska kommuner från kapacitetsutvecklingsprogrammet här i Stockholm. För att kunna skapa samarbeten och mobilisera resurser på ett effektivt sätt behöver vi lyssna på de lokala behoven och förstå hur vi kan samarbeta på bästa sätt, säger Ragnar Lund. Den första dagen av konferensen hölls på Utrikesdepartementet och samlade 120 svenska och internationella intressenter. Talare från Kyiv, Mykolaiv, Helsingfors, Dresden, Berlin, Bryssel, Wien och Stockholm träffade borgmästare och samhällsledare från Lozova, Nizhyn, Nikopol och Sumy för att diskutera finansiering och genomförande av återuppbyggnadspilotprojekt.
Nu utkommer den tredje och sista Bildningsboxen, med essäer från magasinet Anekdot lyxförpackade för en bred läsande allmänhet.
Hur upplevdes glädje förr i tiden? Och hur kan genetiker, arkeologer och språkvetare tillsammans lösa gåtor från människans förhistoria? Vetenskapsradion historia möter idéhistorikern Anneli Drakman och Jenny Larsson, professor i baltiska språk, vid Stockholms universitet. I programmet får vi höra Jenny Larsson berätta om det nya Center för människans förhistoria, som samlar forskare inom genetik, arkeologi och språkvetenskap från Uppsala och Stockholms universitet. Vid centret ska forskarna lösa gåtor om människans förhistoria, kultur och språk de senaste 10 000 tusen åren. I avsnittet får vi även svar på om känslan av glädje har förändrats genom historien? Annelie Drakman berättar om hur forna tiders människor har upplevt glädje, och utvecklingen från en gudomlig nåd till ett individualistiskt projekt. Läs mer om Annelie Drakman i Vetenskapsradion historia Läs mer om Jenny Larsson i Vetenskapsradion historia Center för människans förhistoria
I april bjöd Region Stockholm in till samråd kring nya förslag på hur Roslagsbanan kan förlängas i en tunnel från stationen Universitetet till T-centralen via Odenplan. Stockholms universitet har lämnat in synpunkter på förslagen och lyfter återigen fram behovet av en ny station vid Albano – något som skulle underlätta för studenter, medarbetare, besökare och boende i området.
Människan är inte skapad för att leva i kärnfamilj och det är naturligt att ta hjälp av varandra för att uppfostra barnen. Det är ett par budskap i den nya boken Familjeformeln.
Rektor Astrid Söderbergh Widding tilldelas utmärkelsen Stockholms studentvän 2024 av Stockholms studentkårers centralorganisation för sitt gedigna engagemang som gynnar studenter och studentinflytande på flera håll i Stockholm.
Antalet antagna till sommarkurser vid Stockholms universitet har ökat med 26 procent jämfört med förra året, enligt ny statistik.
Europeiska rymdstyrelsen ESA ska välja ut nästa stora satellitprogram. Forskare vid Stockholms universitet står bakom en av de fyra huvudkandidaterna.
Stockholms universitet arbetar aktivt för ett öppet vetenskapssystem. Som ett led i detta har universitetet, via rektor Astrid Söderbergh Widding, nyligen skrivit under Barcelona Declaration on Open Research Information. Deklarationen syftar till att göra forskningsinformation som metadata öppen. Över 50 universitet, forskningsfinansiärer och organisationer i världen har hittills skrivit under. – Det här är ett viktigt steg eftersom vi strävar efter att öppna upp processen kring utvärdering av forskningen och göra den transparent, säger Wilhelm Widmark, rektorsråd för öppen vetenskap på Stockholms universitet. Med forskningsinformation avses information, eller metadata, som behövs för att genomföra, utvärdera eller kommunicera forskning. Det kan till exempel handla om metadata för vetenskapliga artiklar och andra forskningspublikationer, för enskilda forskare eller för forskningsdata och forskningsprogramvara. Idag finns det många infrastrukturer för forskningsinformation som är helt stängda, vilket innebär att metadata därifrån endast är tillgänglig mot betalning av prenumerationsavgifter.
Stockholms universitet har utsett 2024 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Årets sex hedersdoktorer är: Zhaojun Bai, Magnus Florin, Katja Franko, Phoebe Okowa, Camille Parmesan och Matthias Tschöp.
Högskoleföreningen har beslutat om att dela ut pris för framstående vetenskaplig prestation 2023 till tre doktorsavhandlingar. Priserna för framstående vetenskapliga prestationer 2023 Humanistiska fakulteten Natalia Volvach för avhandlingen From Words to Voids. Absencing and Haunting in Crimean Semiotic Landscapes. Utdrag ur beslutsformulering: Natalia Volvach, som studerar språkliga och icke språkliga tecken i olika miljöer på Krimhalvön, ger ett viktigt bidrag till sociolingvistisk teoribildning och till den etnografiska forskningen om semiotiska landskap. Avhandlingen, som är välskriven och övertygande, lyfter angelägna teoretiska frågor om språkets roll för att skapa mening i tider av konflikt. Samhällsvetenskapliga fakulteten Karin Lindqvist för avhandlingen Making Connections: Outcomes and the Role of the Therapeutic Relationship in Internet-Delivered Psychodynamic Treatment for Adolescent Depression. Utdrag ur beslutsformulering: Avhandlingen visar att internetbaserad psykodynamisk terapi är ett verksamt medel mot depression hos ungdomar och att en nära och viktig relation mellan terapeut och patient är möjlig att uppnå även i en sådan terapiform. Slutligen visar sig kvaliteten i den terapeutiska alliansen vara en viktig framgångsfaktor också i internetbaserad terapi. Sammantaget har Karin Lindqvist med vetenskaplig nyfikenhet, stringens och mångsidighet bidragit med ny och kliniskt användbar kunskap om behandling av depression i en viktig målgrupp. Naturvetenskapliga fakulteten Nicklas Österlund för avhandlingen Capturing transient peptide assemblies associated with Alzheimer ́s disease. Utdrag ur beslutsformulering: Nicklas Österlund tog i sitt avhandlingsarbete initiativet till att använda och delvis vidareutveckla nativ masspektrometri för studier av amyloidbildningen av Aβ-peptiden involverad i Alzheimers sjukdom. Detta innebar att en ny metod kom in på det högaktuella amyloidområdet för att bättre förstå den fysikalisk-kemiska bakgrunden till amyloidbildning. Med hjälp av Nicklas studier kunde man se hur amyloidoligomerer med olika storlekar och olika strukturer utvecklades i olika modeller för biologiska membran. Han kunde också visa nya sätt att hämma amyloidbildningen, t.ex. med en anti-amyloid chaperone, såsom DNAJB6. Nicklas avhandling är dessutom mycket välskriven, lättillgänglig och med vackra originalillustrationer. Priset delas ut vid Högskoleföreningens höstmöte den 25 november 2024 vid ett besök på Östersjöcentrum. Läs mer om Högskoleföreningen
Sommaren 2024 hålls ett EU-val samtidigt som ett krig fortfarande rasar i Europa och där växande problem som desinformation och deep fakes ses som hot mot den demokratiska processen. Statsvetarna Niklas Bremberg och Ulrika Mörth vid Stockholms universitet forskar om säkerhetspolitik respektive desinformation, frågor som är högaktuella inför det kommande valet.
Stockholm universitets kvalitetssäkringssystem för utbildning får godkänt utan anmärkning av Universitetskanslerämbetet, UKÄ.
Nya insikter om örlogsskepps stridsplattformar och en unik vapenkista från senmedeltid. Det är några nya resultat från studier av det danska flaggskeppet Gribshunden/Gripen som sjönk i Blekinge skärgård år 1495. Video med 3D modell av vapenkistan, en sk Zeuglade. Video: Florian Huber Förra våren dök marinarkeologer från Stockholms universitet och Södertörns högskola på danska kung Hans flaggskepp Gripen (även känd som Griphund eller Gribshunden) vid Stora Ekön i Blekinge skärgård. Flaggskeppet sjönk tillsammans med ett hundratal tyska legosoldater efter en eldsvåda ombord under en resa till Kalmar år 1495. Även om vraket delvis är sönderfallet är vrakdelarna på botten mycket välbevarade. Här finns även timmer som förmodas ha tillhört skeppets överbyggnad, inklusive delar från kastellen, vilka fungerat som upphöjda stridsplattformar på skeppet. Studie av krigsfartyg
Tre vetenskapliga publiceringar med tungt deltagande från Stockholm Resilience Centre samt en publicering från 1997 där en forskare vid dåvarande Systemvetenskapliga institutionen var med återfinns på en lista sammanställd av tidskriften Nature över de tio mest citerade icke-ekonomiska artiklarna i policydokument globalt.
När anmälan till höstterminen stängde vid midnatt den 15 april hade 82 016 personer anmält sig till utbildningar vid Stockholms universitet. Det är en ökning med 5,6 procent jämfört med förra året. Sett till totalt antal förstahandssökande kom Stockholms universitet på första plats, följt av Uppsala universitet. I hela landet ökade antalet sökande med åtta procent jämfört med höstterminen 2023. Nära 406 000 personer har sökt utbildning vid något av Sveriges lärosäten i år. Läs mer på UHR:s hemsida Mest sökta program vid SU Mest sökta program vid Stockholms universitet är i vanlig ordning Juristprogrammet med drygt 7000 sökande, följt av Psykologprogrammet, Kandidatprogrammet i företagsekonomi, Socionomprogrammet och Kandidatprogrammet i kriminologi.
En lokal insats pågår för att återuppbygga Ukrainas krigsdrabbade samhällen. "Rethinking Cities in Ukraine" är ett kapaticetsutvecklingsprogram med en unik kombination av tvärvetenskaplig expertis och lokal delaktighet. Syftet är att stärka kommuner i östra Ukraina. Projektet fokuserar inte bara på infrastruktur, utan också på att skapa hållbara samhällen för framtiden.
Ievgen Pylypchuk, forskare vid Institutionen för material- och miljökemi, tilldelas årets Kompetensutvecklingspris på 700 000 kronor från Stiftelsen Gunnar Sundblads forskningsfond.
I 2024 års upplaga av QS World University Rankings by Subject placerar sig Stockholms universitet på topp 50 i sex ämnen i världen, och bäst i Sverige i åtta ämnen. Högst rankat är ämnet social politik/administration där Stockholms universitet ligger på plats 11 i världen.
Stockholms universtitet har skrivit under Magna Carta Universitatum - MCU 2020.
