%20Giorgio%20Basciu%20avhandling%202025.jpg)
Giorgio Basciu disputerade 2025 på sin doktorsavhandling i nordiska språk: Word Pairs and Other Syndetic Constructions in Old Norse Poetry. Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.
Nu välkomnas forskare vid Stockholms universitet att söka ”time grants” hos SUBIC – Centrum för hjärnavbildning vid Stockholms universitet – för att få fri tillgång till den utrustning som erbjuds där.
Specialpedagogiska professioner i den svenska skolan sedan 1980.
Med hjälp av gensaxen CRISPR och stamceller har forskare vid Stockholms universitet och Kings College London lyckats identifiera en gemensam nämnare för olika genmutationer som alla orsakar nervsjukdomen ALS.
Vad händer när svenska grundskoleelever försöker uttala franska ord – och varför är det så svårt? I ett nytt doktorandprojekt vid Stockholms universitet spelas elevers franska in och analyseras för att förbättra undervisningen i moderna språk. Att lära sig uttala franska kan vara en utmaning, särskilt för svenska elever. Det märker Anna Green , doktorand vid Institutionen för ämnesdidaktik, som i sitt forskningsprojekt undersöker hur elever i årskurs 6 till 9 uttalar franska ord och fraser. Med hjälp av Språkstudions inspelningsstudio samlar hon in och analyserar elevernas uttal, med målet att bidra till en mer effektiv och träffsäker undervisning i franska som främmande språk.
Professor Arne Elofsson från Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, är vald till ny svensk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademins (KVA) klass för kemi.
En ny studie har gått långt tillbaka i tiden för att undersöka gamla sanddyner vid en kust i Queensland, Australien. Syftet är att förstå hur mikroskopiska processer i marken hjälper till att stödja några av de mest artrika naturområdena på jorden. Resultaten visar att mikroorganismer spelar en avgörande roll för att bevara fosfor, vilket kan hjälpa forskare att bättre förstå hur näringsfattiga ekosystem fungerar. Mikroorganismer, som bakterier och svampar, spelar en central roll i jordens ekosystem. Trots sin litenhet har de stor betydelse, till exempel genom att bryta ner organiskt material, påverka näringsflöden i marken och samverka med växter.
Tisdagen den 13 maj fylldes campus Frescati på Stockholms universitet av femteklassare. De var inbjudna till den Levande frågelådan i Aula Magna, för att ställa sina frågor om naturvetenskap till en panel bestående av forskare och experter. Levande frågelådan är ett evenemang för elever i årskurs 5, som får besöka Stockholms universitet och träffa forskare och experter inom naturvetenskap. Här får eleverna svar på sina inskickade frågor, som ”Hur stor chans har jag att bli miljonär?”, ”Hur många procent av havet har människan utforskat?” och ”Kan man känna lukt i rymden?”. I år besöktes evenemanget av 943 elever och lärare från 23 skolor. Ett förväntansfullt sorl fyllde Aula Magna när eleverna strömmade in, och höjdes till ett crescendo av applåder när först rektor Hans Adolfsson och sedan forskarna klev på scenen. Rektor Hans Adolfsson inledde
Hur bevakar man en regering som ser journalister som fiender? Vad händer med granskande journalistik när avslöjanden om makthavare inte får någon effekt? Medieforskaren Christian Christensen oroas av situationen för medier i USA.
Hur påverkas humlors förmåga att pollinera när temperaturen stiger i takt med klimatförändringarna? Det undersöker forskaren Emily Baird i samarbete med svenska lantbrukare.
Vilda jästsvampar lever i skogarna runtomkring oss. Ändå är kunskapen begränsad om vilken roll vildjästen spelar i ekosystemen. Vildjäst kan användas för att ta fram nya smaker på öl och bröd, men kan också fungera som en unik modell för att studera klimatförändringar.
En ny studie publicerad i Nature Communications av forskare från Stockholms universitet, Norska Polarinstitutet och Akvaplan-niva, avslöjar oroväckande resultat. Grönlands näst största shelfis, Petermann Shelfisen, fortsätter att smälta i snabb takt även när värmetillförseln från havet nått sin gräns. Shelfisar är flytande förlängningar av glaciärer. De fungerar som naturliga barriärer som bromsar isflödet ut i havet, men de minskar gradvis när varmt havsvatten smälter dem underifrån. I takt med att klimatförändringarna värmer upp våra hav, sker denna smältning i allt snabbare takt.
Hur går det för unga som varit i kontakt med socialtjänsten på grund av kriminalitet? Det ska forskare vid Stockholms universitet ta reda på i ett nytt mångmiljonprojekt, där socialtjänstens brottsförebyggande arbete står i centrum.
Specialpedagogiska institutionen erbjuder Speciallärarprogrammet som uppdragsutbildning med specialisering mot intellektuell funktionsnedsättning och språk-, skriv- och läsutveckling. Utbildningen startar vårterminen 2026. Anmälan till vårterminen 2026 är öppen 15 september till 15 oktober 2025. Nu står det klart att Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet fått i uppdrag av Skolverket att erbjuda Speciallärarprogrammet som uppdragsutbildning inom ramen för Lärarlyftet med start vårterminen 2026. Utbildningen riktar sig till anställda lärare och förskollärare inom skolväsendet som vill specialisera sig inom områdena intellektuell funktionsnedsättning eller språk-, skriv- och läsutveckling. Lärarlyftet täcker skolornas kostnader för utbildningen, vilket ger en god möjlighet för lärare att vidareutbilda sig utan ekonomisk belastning för arbetsgivaren. Lärare och skolor uppmanas hålla sig uppdaterade och förbereda sig inför ansökningsperioden för att säkerställa möjligheten till kompetensutveckling med start hösten 2026. Här kan du läsa mer om utbildningens innehåll: Speciallärarprogrammet inom Lärarlyftet startar våren 2026 vid Stockholms universitet Specialisering mot intellektuell funktionsnedsättning. Specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling.
Arkeologer från Stockholms universitet gräver nu ut Bårby borg på Öland. Utgrävningen är del i ett stort forskningsprojekt för att öka kunskapen om ringborgarna.
De gotländska bildstenarna är speciella och en viktig samtida historisk källa till Nordens tidiga historia. Nu finns alla de nära 700 bildstenarna samlade i en gemensam sökbar databas. De gotländska bildstenarna från första årtusendet av vår tideräkning är unika i den germansktalande världen. Medan runstenar i Götaland och Svealand främst kommunicerar med text så berättar bildstenarna med illustrationer. Bildstenarna ger bevis för långväga kontakter med andra områden och kulturer. Bildhuggarna var inspirerade av romerska och bysantinska motiv. De tidigaste gotländska bildstenarna har förlagor i romerska provinser. Det finns även romerska gravstenar med nästan exakt likadana bildkompositioner. I dagsläget är cirka 700 gotländska bildstenar kända. Inom projektet Forntida bilder 2.0 – en digital utgåva av de gotländska bildstenarna , som är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Gotlands museum och Riksantikvarieämbetet, har forskare och museipersonal de senaste åren arbetat med att göra bildstenarna mer tillgängliga. Lättillgänglig och utförlig information om stenarna
Med den finländska gruppen KAJ:s vinst i Melodifestivalen 2025 har finlandssvenskan hamnat i fokus. Går de vidare från sin semifinal siktar de på att kamma hem Sveriges åttonde seger i Eurovision Song Contest den 17 maj. Martin Persson, doktorand i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, berättar mer om Vörå-dialekten, finlandssvenskans status och vad ”heittää” egentligen betyder.
Stelkens intresse för jäst väcktes när det blev tydligt hur utbredd användningen är, från livsmedel till medicinsk produktion som insulin, samtidigt som kunskapen om jästens naturliga ekologi fortfarande är begränsad. Det väckte en nyfikenhet kring hur dessa mikroorganismer skulle kunna användas mer effektivt. Och dessutom, berättar hon, ligger öl henne varmt om hjärtat. – Det finns en enorm naturlig mångfald av jästarter som fortfarande är helt outnyttjad. Den skulle kunna spela en mycket större roll inom både medicin- och livsmedelsindustrin. Det är en resurs vi vet väldigt lite om, säger Rike Stelkens, forskare vid Zoologiska institutionen på Stockholms universitet. Från labb till lager I samarbete med universitetet i Santiago, Chile, lyckades Stelkens isolera en vild jäststam, Saccharomyces eubayanus, från trädstammar i Patagoniens avlägsna skogar. Denna jäst tros vara en av de ursprungliga ”föräldrarna” till dagens lagerjäst, men har aldrig tidigare använts i ölbryggning. – Det häftiga är att vi kunde återskapa jästhybrider, precis som de som uppstod av en slump i kalla tyska källare för hundratals år sedan, men nu gjorde vi det avsiktligt. Det resulterade i en helt ny smakupplevelse, säger hon. När hennes forskning fick uppmärksamhet i medierna hörde det svenska bryggeriet Nils Oscar av sig. Tillsammans med jästproducenten Jästbolaget i Sollentuna skapade de två testbrygder: en ale och en lager. Provsmakningen bjöd på spännande överraskningar. – Alen var riktigt god, absolut något jag skulle beställa i en bar, säger Stelkens. Lagern hade en mer komplex, nästan belgisk veteölskänsla. Det var lite ovant för vissa, men jag älskade de unika aromerna, sånt hittar man inte i butik. “Vetenskap ska inte stanna bakom akademins väggar” Stelkens resa från grundforskning till innovation har varit både oväntad och lärorik. Hennes fokus låg från början på jästgenetik och evolution, men med hjälp från Stockholms universitets innovationskontor började hon se de praktiska möjligheterna. Innovationskontoret gav henne stöd kring allt från patent och avtal till att starta bolag. – Jag hade aldrig tänkt starta ett bolag, men nu kan jag erbjuda tjänster genom mitt egna. Det känns tryggare, och jag har lärt mig enormt mycket. Hennes råd till andra forskare som är nyfikna på att ta steget mot innovation är enkelt: – Kör bara. Håll inte din forskning gömd bakom akademins väggar. Berätta vad du gör, även om det "bara" handlar om öl. På den kommande Innovationsdagen kommer kollegan Jennifer Molinet att presentera deras resa och ta med prover av den vilda jästen och till och med den bark från Patagonien som jästen kommer ifrån. När Rike Stelkens blickar framåt reflekterar hon över hur hela processen förändrat hennes syn på forskning: – Jag har mer att göra än någonsin, men jag är också mer medveten om vad mitt arbete kan leda till. Innovation uppstår när pusselbitarna faller på plats, och kanske får man brygga riktigt bra öl på köpet. Vill du veta mer om Rike Stelkens och hennes forskning? Läs mer här. Är du forskare vid Stockholms universitet? Behöver du stöd och vägledning med en idé? Kontakta Innovationskontoret vid Avdelningen för samverkan- och forskningsstöd. Läs mer och anmäl dig till Innovationsdagen den 17 juni på Campus Albano Läs mer om Innovationsstöd här. Text och foto: Madeleine Hendefors, samverkanskommunikatör
När flyttfåglarna återvänder till Sverige efter en lång vinter markerar de för många att våren är här. Men klimatförändringarna påverkar hur och när fåglarna rör sig. Forskningen visar att många flyttfåglar kommer tidigare än för bara några decennier sedan, något som kan få konsekvenser både för fåglarna och för de ekosystem de lever i.
I början av maj samlades nätverket BLÆK för en inspirerande dag med föreläsningar, samtal och kreativa workshops. Fokus var på hur lek, estetik och konst kan främja de yngre barnens lärande. Forskare från hela Norden möttes för att utforska estetiska processer i teori och praktik.
Vietnamkriget (1954–1975) tog slut för 50 år sedan, men arvet efter kriget kastar fortfarande en lång skugga över Vietnam, Sydostasien, USA och den internationella scenen. Thiem Hai Bui, forskare vid Centrum för globala Asienstudier, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, förklarar krigets konsekvenser och dess innebörd i dag.
Högskoleföreningens pris för framstående vetenskapligt arbete under 2024 tilldelas Friederike Allgöwer för hennes avhandling "Mechanistic Insight into Photosystem II". Hon har fördjupat vår kunskap om fotosyntesen, en process som de flesta känner till, men som är mycket komplex för den som vill förstå den på djupet. Priset delas ut av Högskoleföreningen i höst.
Sex forskare vid Stockholms universitet får medel ur Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö. Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö tillkom i samband med H.M. Konungens 50-årsdag. Det skedde på initiativ av Kungl. Vetenskapsakademien, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och Sveriges Industriförbund (nuvarande Svenskt Näringsliv) med ändamål att främja forskning, teknisk utveckling och företagande, som bidrar till uthålligt nyttjande av naturresurserna och bevarande av biologisk mångfald. Stiftelsens styrelse har vid sitt senaste sammanträde beslutat utdela stipendier. Hans Majestät Konungen delar ut stipendierna vid en mottagning på Kungl. Slottet den 12 juni. Av de 16 mottagarna finns sex vid Stockholms universitet. Dessa är: Fil dr Josefin Engelhardt, Institutionen för Miljövetenskap ”Hälsoeffekter från kemikalieblandningar” Beslut: 100 000 kronor Fil dr Mafalda Ferreira, Zoologiska institutionen ”Genetik för att bevara ripornas motståndskraft mot ett minskande snötäcke” Beslut: 100 000 kronor Fil dr Malin Hasselgren, Zoologiska institutionen ”Bevarande genom utsättning – genetiska konsekvenser för skandinavisk fjällräv” Beslut: 100 000 kronor Fil dr Bo Sha, Institutionen för miljövetenskap ”Utsläpp och transport i kustområden av perfluorerade syror via havsspray” Beslut: 100 000 kronor Fil dr Kyra Spaan. Institutionen för miljövetenskap ”Mot en renare framtid: Kartläggning av miljögiftsutsläpp från litiumjonbatterier till miljön” Beslut: 100 000 kronor Fil dr Sayad Doobary-Vobora, Kemikum, Stockholms universitet ”Mekanokemi öppnar vägen för biobaserade material i katalys av organiska reaktioner” Beslut: 100 000 kronor Läs mer på kungahuset.se
Modeindustrin lockar med ständig förnyelse. Företag inom fast fashion pumpar ut miljontals plagg varje dag – ofta till låga priser, men till ett högt pris för både miljön och de människor som tillverkar kläderna. Samtidigt är mode en del av vår identitet och vårt sätt att uttrycka oss. Så, går det att klä sig snyggt utan att kompromissa med planetens framtid? Enligt Malin Wennberg, forskare inom hållbart mode, är svaret ja – men det är inte helt enkelt.
