Nyheter

UtbildningForskningOm universitetet

  • Informell sexualundervisning i förskolan

    Hur har synen på barns sexualitet förändrats över tid? Och vilken roll har förskolan som sexualpedagogisk arena? Det har Magdalena Hulth, nybliven doktor i förskoledidaktik undersökt i sin avhandling.

  • När freden kom till Sverige

    Karnevalsstämning, uppgång i ekonomin och utbredd flyktinghjälp. Pär Frohnert, professor emeritus i historia, ger en bild av svenska förhållanden vid andra världskrigets slut.

  • Nu kan du betala utskrifter med Swish

    Nu går det bra att fylla på utskriftskontot och betala med Swish. Sedan tidigare finns möjlighet att betala med kort. Swishbetalningar kommer fungera från och med 5 maj.

  • Thomas von Heijne utsedd till hedersdoktor i naturvetenskap

    Vetenskapsjournalisten Thomas von Heijne promoveras vid installations- och promotionshögtiden den 26 september 2025 till hedersdoktor vid Stockholms universitet, för sitt bidrag till universitetets forskning och utbildning. Fredagen den 25 april utsåg Stockholms universitet 2025 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning Hedersdoktor i naturvetenskap Thomas von Heijne har verkat som vetenskapsjournalist vid SVT från 1990 fram till pensioneringen, med nyhetsinslag och program om teknik och vetenskap. – Thomas har en förmåga att väva samman en spännande historia utan att ta genvägar, det vill säga han är noggrann med att även detaljer skall återges korrekt, säger Magnus Näslund, universitetslektor vid Institutionen för astronomi. Årets hedersdoktorer är: i naturvetenskap är Thomas von Heijne, i juridik Mats Melin, i samhällsvetenskap Philippe Aghion och Gita Mishra, och i humaniora Patrizia Calefato och Åsa Simma. Årets hedersdoktorer vid Stockholms universitet Före detta SVT-journalisten hedersdoktor vid Stockholms universitet

  • Sex nya hedersdoktorer vid Stockholms universitet

    Stockholms universitet har utsett 2025 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Årets sex hedersdoktorer är: Philippe Aghion, Patrizia Calefato, Thomas von Heijne, Mats Melin, Gita Mishra och Åsa Simma.

  • Ny nordisk forskningssatsning ska stärka familjers motståndskraft inför framtida kriser

    Forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet deltar i ett nytt nordiskt nätverksprojekt kallat UNIFAMN. Initiativet syftar till att förbättra motståndskraft, beredskap och det allmänna välbefinnandet hos familjer i hela Norden, och kommer att erbjuda nya insikter om hur familjer kan rustas inför framtida kriser.

    Institutionen för folkhälsovetenskap

  • Högskoleföreningen prisar framstående avhandlingar 2024

    Högskoleföreningen har beslutat att dela ut pris för framstående vetenskaplig prestation 2024 till tre doktorsavhandlingar vid Stockholms universitet. Humanistiska fakulteten Andrea Franchetto för avhandlingen “Rituals of Perceptual Presence: Space, Material Culture, and Efficacy in Late-Medieval Learned Magic” Utdrag ur beslutsformulering: Andrea Franchettos avhandling i religionshistoria är ett enastående bidrag till forskningen om senmedeltida lärd magi. Hjärtat av avhandlingen är en mästerligt utförd filologisk och paleografisk studie av medeltida handskrifter som beskriver ritualtekniker syftande till att åkalla och kommunicera med övernaturliga väsen, till exempel änglar och demoner, i sinnlig form. Ett utmärkande drag i avhandlingen är författarens imponerande förmåga att behärska, kombinera och tillämpa färdigheter och forskningsmetoder från vitt skilda fält. Genom sina originella tvärvetenskapliga ansatser ger avhandlingen även betydande teoretiska och metodologiska bidrag till ett flertal ämnen bortom studiet av medeltida magi. Samhällsvetenskapliga fakulteten Mårten Hammarlund för avhandlingen ”Neglected ghosts of contested nurseries. The role of interpersonal trauma and psychosocial adversity for caregiving among parents with intellectual disability” Utdrag ur beslutsformulering: Mårten Hammarlunds välskrivna avhandling bidrar till att öka kunskapen om föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning och deras utsatthet vad gäller interpersonella trauman och psykosociala svårigheter, ett område där det föreligger en påtaglig brist på forskning. Avhandlingen uppvisar stor bredd i metodval och ansatser. I en systematisk litteraturöversikt identifieras områden där relevant forskning är sparsamt förekommande. Med avstamp i översikten bidrar Hammarlund till ny, samhällsrelevant och angelägen kunskap om en viktig och utsatt grupp. Naturvetenskapliga fakulteten Friederike Allgöwer för avhandlingen ”Mechanistic Insight Into Photosystem II” Utdrag ur beslutsformulering: Ljusdriven energiomvandling i biologiska fotosystem omvandlar vatten till syre, driver syntes av biomassa och lägger grunden till livet på jorden. Trots stora framsteg, är de molekylära principerna i den fotosyntetiska energiomvandlingen ännu oklara. Friederike Allgöwers avhandling har skapat ny mekanistisk förståelse av den kemiskt komplicerade vattensplittringsreaktionen i Fotosystem II. Genom att kombinera strukturanalys med avancerade kvantmekaniska beräkningar, har Allgöwer bidragit till central ny information inom forskningsfältet. Avhandlingen är av hög vetenskaplig kvalitet men har också betydelse för utveckling av hållbar energiteknik, med en djupgående samhällelig påverkan. Högskoleföreningen Högskoleföreningen är Stockholms universitets vänförening och bildades i oktober 1869. Varje år delar föreningen ut pris för mest framstående doktorsavhandling inom den humanistiska, den samhällsvetenskapliga och den naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet. Vart fjärde år delas motsvarande pris ut för doktorsavhandling vid den juridiska fakulteten.

  • Unga söker mening – och hittar den i kyrkan

    Fler unga än tidigare söker sig till kyrkan, men inte alltid av traditionella skäl. I Caroline Klintborgs forskning framkommer att kyrkan kan erbjuda en plats för tillhörighet och en kravlös delaktighet.

  • Sökande till Stockholms universitet ökar inför hösten

    När anmälan till höstterminen stängde vid midnatt den 15 april hade 83 654 personer sökt utbildningar vid Stockholms universitet. Det är en ökning med två procent jämfört med förra året. Nationellt har 411 200 personer skickat in minst en anmälan till något av landets lärosäten,  jämfört med 405 552 personer samma period 2024.

  • Fascination för vatten kan öka förståelsen av Alzheimers sjukdom

    Inuti våra celler samsas mängder av proteiner och enzymer med andra molekyler. Mitt i trängseln uppstår små membranlösa droppar. Ingen vet ännu deras funktion men de kan ha en påverkan vid sjukdomar som Alzheimer och Parkinson. Wallenberg Academy Fellow Foivos Perakis kartlägger hur dropparna bildas.

  • När AI lär sig prata – vad det avslöjar om oss

    Hur uppstår språk – och kan en robot verkligen förstå det vi säger? Vi har pratat med Anna Jon-And, forskare vid Centrum för kulturell evolution vid Stockholms universitet, som med hjälp av AI studerar hur grammatik kan växa fram helt spontant – och vad det säger om vår egen intelligens. AI avslöjar hur språk skapas Ett av de stora mysterierna inom språkforskningen och filosofin har varit frågan om hur ord får sin mening. På 90-talet visade forskaren Luc Steels vid VUB AI Lab i Bryssel att självorienterade AI-system kan utveckla språkliga konventioner genom enkla interaktioner. I det så kallade "naming game" fick digitala agenter eller robotar interagera genom att namnge objekt. En agent sa ett ord, en annan pekade på ett föremål, och med tiden uppstod stabila språkliga konventioner. Experimentet visade hur språk kan självorganisera sig i en population – en insikt som tidigare varit svår att bevisa. – I vår nuvarande forskning bygger vi vidare på de här insikterna genom att även testa hur grammatik kan uppstå genom enkla inlärningsmekanismer. Vi tror att grammatik utvecklas för att göra språket lättare att lära eftersom vi människor har begränsningar i hur mycket information vi kan hålla i minnet och bearbeta. Vi ser också att om vi skapar en AI med begränsat minne så hittar den spontant grammatiska mönster när den matas med text och belönas för att känna igen meningar, säger Anna Jon-And.

  • Studera utomlands med ett kort blandat mobilitetsprogram

    Blended Intensive Programmes (BIP) är korta, intensiva studieprogram som använder innovativa former av lärande och undervisning, genom att kombinerar distansutbildning med korta perioder av fysisk mobilitet. Anmälan är öppen till den 4 maj. Genom att överskrida gränserna för traditionella kurser har Blended Intensive Programmes blivit en ny form av mobilitet inom Erasmus+ programmet. Beroende på ämnet och upplägget kan en BIP locka studenter från olika discipliner och ett brett spektrum av länder, även utanför Europa. Under deltagande i en BIP deltar studenterna i distanslärande hemifrån. Den virtuella sessionen följs sedan av 5 dagars fysisk mobilitet till ett annat CIVIS-medlemsuniversitet, för att möjliggöra att deltagarna arbetar tillsammans med professorer och studenter från hela alliansen. Studenter som antagits till BIP:er ska ansöka om ett Erasmus-stipendium för att delta i en kort blandad mobilitet om de uppfyller behörighetskriterierna. Mer information om Erasmusstipendium för blandad mobilitet .

  • Planering för framtidens vatteninfrastruktur i Lozova

    Samtidigt som kriget i Ukraina fortsätter, står kommunerna inför enorma utmaningar: att hantera akuta behov och samtidigt planera för en hållbar återuppbyggnad. I staden Lozova, belägen i Charkivregionen, är en av de mest akuta utmaningarna att modernisera vattenförsörjnings- och avloppssystemen som är föråldrade. Med stöd från ett kapacitetsbyggande program organiserat av Stockholms universitet och Ro3kvit Urban Coalition, och genom en förstudie finansierad av Swedfund – Sveriges utvecklingsfinansiär – är Lozova nu i färd med att ta fram en detaljerad handlings- och finansieringsplan för hållbara och energieffektiva infrastrukturförbättringar. Samarbetet mellan parterna initierades under konferensen Rethinking Cities in Ukraine i Stockholm, där ukrainska kommuner mötte internationella experter och aktörer för att diskutera strategier för återuppbyggnad av krigsdrabbade samhällen. Rethinking Cities in Ukraine – en katalysator för återuppbyggnad Konferensen utgjorde kulmen på ett sex månader långt kapacitetsutvecklingsprogram som organiserats av Stockholm Business School, Stockholms universitet och Ro3kvit Urban Coalition, med finansiering från Svenska institutets program för innovation i offentlig sektor. Programmet var särskilt utformat för beslutsfattare i krigsdrabbade kommuner nära frontlinjen och fokuserade på strategisk stadsplanering för återuppbyggnadsprojekt. Lozovas representanter presenterade sina utmaningar med lokal infrastruktur  – vilket överensstämmer med Swedfunds uppdrag och mandat att stödja hållbara projekt inom offentlig sektor. Ragnar Lund, PhD vid Stockholm Business School och initiativtagare till Rethinking Cities in Ukraine-programmet, betonade vikten av att skapa samarbeten: Programmet var utformat för att ge ukrainska kommuner kunskap och partnerskap de behöver för att möta utmaningar med komplexa återuppbyggnadsprojekt. Samarbetet mellan Lozova och Swedfund är ett bra exempel på hur sådana initiativ kan leda till konkreta och effektiva resultat.

    Företagsekonomiska institutionen

  • Redo för nästa steg efter upptäckten av Higgspartikeln

    När Higgspartikeln upptäcktes vid partikelacceleratorn LHC i Schweiz spred det glädjevågor genom forskarsamhället. Samtidigt väckte bevisen flera nya frågor om universums beståndsdelar. Nu förbereder Sara Strandberg en uppgradering av acceleratorn för att få fler svar.

  • Nya rön visar hur parasiten tar sig in i hjärnan

    Hur kan en liten parasit ta sig in i den mest skyddade delen av kroppen – hjärnan? Det har länge varit en gåta, men nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt hur en av världens mest spridda parasiter, Toxoplasma gondii, går till väga för att ta sig in i det centrala nervsystemet.

  • Driv ett internationellt studentprojekt – sök finansiering genom CIVIS

    Vill du driva ett eget projekt tillsammans med studenter från andra europeiska universitet? Genom CIVIS kan du nu söka upp till 10 000 euro i finansiering för ett initiativ du själv leder. Ansök senast den 30 april! Är du student vid Stockholms universitet och vill driva ett eget projekt med internationell prägel? Nu har du möjlighet att ansöka om upp till 10 000 euro i finansiering genom CIVIS Student-Led Projects. Läs mer om utlysningen och ansök här   Vad är ett Student-Led Project? Student-Led Projects är initiativ som planeras, leds och genomförs av studenter inom CIVIS-alliansen – ett nätverk av elva europeiska universitet, där Stockholms universitet ingår. Projekten ska vara extra-curriculära och kan exempelvis handla om: samhällsengagemang och lokala samarbeten studentdrivna konferenser eller forskningsprojekt kulturella eller sociala evenemang aktiviteter kopplade till hållbarhet eller europeiska värden

  • Två studenter tecknar med varandra.

    Regeringen planerar nationell funktion för samordning av tolktjänstfrågor/teckenspråkstolkning

    Socialdepartmentet överväger att inom en ganska snar framtid ge ett så kallat särskilt uppdrag till en myndighet att planera för en nationell funktion för samordning av tolktjänstfrågor som rör främst teckenspråks- och dövblindtolkning. Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet, STTF (Sveriges teckenspråkstolkars förening), Tolkledarna och fackförbunden DiK respektive Vision har träffat Socialdepartmentets ledning och diskuterat teckenspråkstolkarnas arbetsvillkor.

    Tolk- och översättarinstitutet

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.