Skolverkets Samverkan för bästa skola (SBS) vänder sig till huvudmän, skolor och förskolor med stora utmaningar. Att medverka i satsningen innebär ett erkännande av aktuella problem, men framför allt att man är beredd att göra något åt dem. – Att vara med i SBS visar på en vilja att förändras och en ambition att skapa en bättre verksamhet. Det är faktiskt något att vara väldigt stolt över, säger Martin Rogberg, ansvarig för det vetenskapliga stödet till SBS.
Du som är student på första terminen av ett utbildningsprogram får idag, den 8 april, ett mejl med förfrågan om att delta i en enkät om psykisk hälsa. Dina svar är väldigt värdefulla, oavsett hur du mår när du får enkäten. Mejlet har rubriken ”Hur har du det? WHO-enkät till dig som är student” och skickas från noreply@qemailserver.com via enkätplattformen Qualtrics. Enkäten innehåller frågor om fysisk och psykisk hälsa och ingen obehörig kan ta del av dina svar. Vi är väldigt tacksamma för din medverkan.
Stockholms universitet och Helsingfors universitet är sedan lång tid strategiska partners med samarbeten om betydande forskningsfrågor rörande kritiska ämnen som till exempel förlust av biodiversitet och klimatförändringar.
Fredliga demonstrationer och protester mot den sittande ledningen i ett land bemöts olika beroende på när, var och hur de sker. Vad är det som avgör om en obeväpnad revolution blir framgångsrik, eller om den slås ned med våld? Det är en fråga som sociologen Daniel Ritter söker svar på i sin forskning.
Magiska portaler, stadens avloppshistoria och spåren av en trädgårdsskola på Frescati – det är några teman som tas upp när Stockholms universitets forskare arrangerar vandringar i Nationalstadsparken som i år firar 30 år.
Jobbkvaliteten har ökat markant i Sverige de senaste 50 åren, men samtidigt har stressen i arbetslivet skjutit i höjden. Det visar sociologen Edvin Syk i sin doktorsavhandling vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet.
Universitetsalliansen Stockholm trio och Stockholms stad stödjer gemensamt en placering av en nationell expert till EU-kommissionen. Initiativet ska bidra till EU:s arbete med digitalisering och grön omställning.
Moln i den lägre atmosfären är mycket känsligare för förändringar i koncentrationen av atmosfäriska aerosolpartiklar än man tidigare trott. Det visar en internationell studie publicerad i Nature Geoscience. Upptäckten påverkar bland annat bedömningen av hur mycket människors utsläpp av fina partiklar har bromsat den globala uppvärmningen orsakad av växthusgaser.
Genom att studera vilka växtarter som borde finnas i ett lokalt ekosystem men som saknas – så kallad mörk biodiversitet – kan forskare få en tydligare bild av människans påverkan på naturen. En ny global studie visar att mänsklig aktivitet i stor geografisk skala påverkar den lokala artdiversiteten långt mer än man tidigare trott.
Rekryteringsgruppen har beslutat att föra fram professor Jane Reichel, dekan för Juridiska fakulteten, att presenteras för hörandeförsamlingen som förslag till kandidat att bli ny prorektor vid Stockholms universitet.
Som doktorand vid Stockholms universitet får du möjlighet att fördjupa dig i ett forskningsämne, ställa viktiga frågor och bidra till ny kunskap. Just nu finns 49 lediga platser i utbildningen på forskarnivå inom naturvetenskap. Mer information om doktorandplatserna och hur du ansöker finns på länkarna nedan.
Utbildning är viktigt för att göra världen till en bättre plats. Men du behöver komplettera dina akademiska kunskaper med medkänsla för att göra skillnad. Det var budskapet från Nobelfredspristagaren Leymah Gbowee när hon besökte Stockholms universitet.
Josephine Wendt tog examen från Kandidatprogrammet Personal, arbete och organisation (PAO) 2024, och jobbar idag med ledarskaps- och organisationsutveckling på ett globalt företag. Här berättar hon om utbildningen, vad hon gör i sin tjänst, och på vilket sätt hon har nytta av utbildningen i sitt arbete.
När vi ställer fram klockan och går över till sommartid får vi ljusare kvällar och mer tid utomhus. Men tidsomställningen kan också påverka sömnen och göra oss tröttare under de första dagarna.
När Glaciärdagen uppmärksammades på Vetenskapens Hus den 21 mars, bjöds gymnasieelever på glass och mini-geo-spa, men fick också träffa forskare som förklarade hur glaciärernas is berättar om jordens klimat flera hundratusen år tillbaka i tiden. Och hur mycket kraftigare dagens klimatförändringar är än tidigare i Jordens historia.
Framtida akademiska samarbeten med utbyten av forskare, studenter och administratörer, framför allt inom utbildningsområdet. Det var målet när sex afrikanska partneruniversitet inom den europeiska universitetsalliansen Civis besökte Stockholms universitet. Kopplingen mellan alla delarna blir bland annat ”TRACEE”, ett gemensamt masterprogram med fokus på klimatforskning. – Europa och Afrika är kontinenter som hör ihop och kommer att höra ihop. Vi har mycket att vinna på att samarbeta. Europa är en åldrande kontinent medan Afrikas befolkning är ung. Det som ibland står i vägen för samarbeten är att det finns en svår kolonialhistoria som man i Europa inte riktigt har gjort upp med. Men det finns också en lång historia av kontakter. Jag tror att det är ett centralt gemensamt intresse för både Afrika och Europa att vi knyter närmare band. Inte minst i ljuset av de pågående omtumlande geopolitiska förändringarna i världen, säger Stefan Helgesson, vicerektor vid Stockholms universitet och en av initiativtagarna. Utbyte av lärare och studenter Besöket är ett Erasmus+ initiativ inom ramen för Civis, organiserat av International Office vid Stockholms universitet. Representanter från sex partneruniversitet i Sydafrika, Senegal, Uganda, Tunisien, Marocko och Moçambique besökte Stockholms universitet för att diskutera formerna för kommande samarbeten, både för Stockholms universitet direkt, men också för övriga europeiska universitet inom Civis. I ett första skede handlar det om att de afrikanska universiteten ska nominera lärare som ska ingå i det transdisciplinära masterprogrammet TRACEE med fokus på klimat, miljö och energi, ett projekt som leds av Stockholms universitet. – Tanken är att Stockholms universitet och andra europeiska samarbetspartner ska få hit forskare från de afrikanska universiteten för utbyte av lärare, men också att forskare från de europeiska universiteten ska kunna samverka med de afrikanska partneruniversiteten. Det finns också en övergripande förhoppning om ökad studentmobilitet i båda riktningarna. Att det ska finnas möjlighet för exempelvis studenter från Stockholms universitet att läsa en termin vid de afrikanska partneruniversiteten, säger Stefan Helgesson. Hur har veckan varit? – Den har varit fantastisk. Vi har redan uppnått stora delar av det vi ville uppnå. För det första att lära känna de sex partneruniversiteten och de som jobbar där för att få en grund att stå på för samarbeten, säger Åsa Petri, chef för International Office vid Stockholms universitet. Gruppen, som bestod av såväl akademiska ledare och forskare som administratörer vid de sex universiteten, fick bland annat besöka institutioner och forskningscentra, men också planera praktiskt inför framtida utbyten och samarbeten. – Besöken på institutioner och centra var väldigt uppskattade, men vi jobbade också praktiskt med frågor om finansiering och visum, vilket är avgörande när man jobbar med planer på utbyten. Vi hoppas att vi genom Civis kan lägga grunden för att hitta den finasiering som krävs, säger Åsa Petri. Vad finns det för synergier mellan afrikanska och europeiska universitet? – Det är uppenbart att det finns mycket att samarbeta kring i frågor som gäller klimatanpassning och klimatförändringar, men även sociala utmaningar som dels har med klimatförändringar att göra, men dels också ekonomiska utmaningar. Faktorer som i förlängningen leder till migration. Det är frågor där afrikanska universitet har mycket att bidra med. I första hand är samarbetet inriktat på utbildning, men forskningsdelen är något som kommer att utvecklas framöver. Där hänger det mycket mer på individuella initiativ från forskare, säger Stefan Helgesson. Vilka är de afrikanska partneruniversitetens styrkor? – Man ska vara medveten om att de alla är väldigt stora framstående universitet som har hela bredden, även medicin och teknik. Det finns enormt mycket kompetens på afrikanska universitet som inte har blivit synlig i den globala akademiska gemenskapen, så det finns mycket att upptäcka. Förutom inom klimatområdet vet jag att det händer mycket inom humaniora och samhällsvetenskap som vi kan lära oss av. För den som vill utveckla digitala tekniker på ett sätt som blir mer inkluderande finns det också stora möjligheter att göra det i samarbetet med afrikanska universitet, säger Stefan Helgesson. Om Civis Civis – European Civic University Alliance, är en allians mellan flera europeiska universitet som syftar till att underlätta samarbeten över nationsgränserna och öka mobiliteten hos studenter, lärare och övrig personal. Läs mer om Civis Läs mer om Civis afrikanska partneruniversitet (engelska) Läs mer om masterprogrammet TRACEE Gemensamma krafter bakom innovativt masterprogram Vad tyckte deltagarna om besöket? Makerere universitet i Kampala, Uganda
När anmälan till sommarkurser stängde vid midnatt den 17 mars hade rekordmånga sökt en eller flera kurser. Vid Stockholms universitet ökar antalet sökande med nästan 20 procent jämfört med förra året. Nationellt är ökningen 4,5 procent. Totalt 22 universitet och högskolor har fler sökande i sommar jämfört med ifjol och det är distansutbildningar som står för största delen av det ökade intresset. Projektledning och konflikthantering populärt i sommar Att ägna sommaren åt att lära sig mer om projektledning, konflikter i arbetslivet, språk och juridik lockar många. Vid Stockholms universitet har följande sommarkurser fått flest sökande. Antalet individer anges inom parentes. Praktisk projektledning, 7,5 hp (2917) Att hantera konflikter i arbetslivet, 7,5 hp (2433) Spanska, Förberedande kurs I, 15 hp (1872) Franska, förberedande kurs I, 15 hp (1718) Grundkurs i handelsrätt: Juridisk översiktskurs, 15 hp (1594) På UHR:s hemsida kan du läsa mer om den stora ökningen av sökande till årets sommartermin på flera av landets lärosäten. Rekordmånga vill gå sommarkurs i år
Av 16 anslag till framstående matematiker inom ramen för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses matematikprogram går tre till Stockholms universitet Matematikprogrammet är en långsiktig satsning av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW). Under åren 2014–2029 är tanken att 650 miljoner kronor ska anslås till svensk matematisk forskning. Varje år rekryteras både yngre och mer seniora matematiker till Sverige. Samtidigt får unga, svenska matematiker en möjlighet att resa ut i världen på en postdoktoral tjänst. Svenska universitet med en matematisk institution har möjlighet att nominera kandidater till programmet. Dessa utvärderas sedan av Kungliga Vetenskapsakademien som samarbetar med stiftelsen. I år får åtta yngre, svenska matematiker möjligheten att resa ut i världen på en postdoktoral tjänst samtidigt som fem forskare och tre gästprofessorer från utlandet rekryteras för att komma till ett svenskt universitet. Tre etablerade forskare från utlandet rekryteras även som gästprofessorer vid svenska universitet. Liksom tidigare, är det Kungl. Vetenskapsakademien som utvärderar kandidaterna som nominerats av svenska universitet. – Det här programmet har stor betydelse för svensk matematisk forskning men också för de många andra vetenskaper som har behov av matematisk kunskap. Därför känns det så roligt för oss att kunna hjälpa till med att utvärdera kandidater som ska få en chans att ta del av stödet, säger Hans Ellegren, ständig sekreterare vid Vetenskapsakademien. Tre matematiker vid Stockholms universitet Åtta forskare får postdoktoral tjänst vid universitet i utlandet och stöd under två år efter återvändandet till Sverige. Två av dessa är vid Matematiska institutionen, Stockholms universitet. Det är Axel Ljungström, som ska till University of Nottingham, och Simon Cooper, som ska till Kings College London. Fem forskare får medel för att rekrytera en forskare från utlandet till en postdoktoral tjänst i Sverige. En av dessa är docent Daniel Ahlberg vid Matematiska institutionen, Stockholms universitet. Läs mer nedan om de tre matematikerna vid Stockholms universitet. Slumpen som styr tillväxtfronterna Docent Daniel Ahlberg får anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse till en postdoktoral tjänst för att rekrytera en forskare från utlandet till Matematiska institutionen, Stockholms universitet.
År 2025 har utnämnts av FN till året för bevarande av glaciärer. Vid Stockholms universitets forskningsstation Tarfala bedrivs sedan åttio år forskning om glaciärer inom ramen för nationella och internationella projekt. Möt stationens forskare och följ med ut på Storglaciären. Jordens glaciärer är en viktig del av klimatsystemet och har funnits i många och långa perioder i jordens historia. De uppstår när mer snö ligger kvar än vad som hinner smälta bort. Krympande glaciärer är en indikator på global uppvärmning. Därför är det viktigt att forska om glaciärer och ha koll på hur de mår, säger Nina Kirchner, professor i glaciologi vid Stockholms universitet och föreståndare på Tarfala forskningsstation. – Is smälter vid noll grader, det vet alla. Och blir det för varmt så smälter glaciärerna! säger Nina Kirchner med eftertryck. När Nina Kirchner började studera glaciärer läste hon matematik i Schweiz. Hon ville använda matematiken för att studera de omgivande glaciärerna. Så småningom kom hon in på fältexpertisen. – Jag älskar mitt jobb, jag älskar snö och is! Säsongerna är inte som de varit De svenska glaciärerna är ungefär 6 000 - 8 000 år gamla och har under den tiden ibland växt och ibland krympt. Nu är den tydliga trenden att de krymper.
Forskare vid Stockholms universitet har beviljats medel i Formas kommunikationsutlysning 2024 för projekt som syftar till att sprida forskning om hållbar utveckling. Följande forskare har beviljats medel:
Utforska miljöhumaniora med nya masterinriktningar, studiegångar och kurser på avancerad nivå. Utbildningen ger dig insikter i de relationer och den makt som uppstår mellan människa, djur, natur och teknik på sätt som utmanar och vidgar din föreställningsförmåga. Inriktningen startar höstterminen 2025 vid Stockholms universitet. Inriktningen mot miljöhumaniora använder humanistiska metoder för att utforska hur människor är en del i livliga ekologier som är präglade av en historisk och kulturell mångfald, som formar vilka vi är och de sätt på vilka vi kan ”bli med” andra. Stockholms universitet erbjuder en unik möjlighet att utforska dessa föränderliga relationer mellan människa-djur-natur över tid. Även om vissa kurser och program i miljöhumaniora finns vid andra universitet i Sverige, var Stockholms universitet först med att erbjuda masterprogram inom miljöhumaniora.
Temat för årets Världsvattendag den 22 mars är bevarande av glaciärer och syftet är att belysa hur de snabbt smältande glaciärerna skapar osäkerhet i vattenflöden – något som kan få stora konsekvenser både för människor och miljön. Världsvattendagen instiftades av FN 1992 och firas varje år den 22 mars. Vatten är en resurs vi inte kan vara utan och det är ett stort forskningsfält vid Stockholms universitet. Här kommer lite lästips på forskning inom fältet.
– Vi vill ge våra elever möjlighet att gå på Öppet hus. En del av dem tar det på stort allvar och ser till att ta reda på så mycket de kan. Andra kanske inte är riktigt lika intresserade men de kommer i alla fall iväg eftersom vi åker hit tillsammans. Nils Sparreman, studie- och yrkesvägledare på Åva gymnasium i Täby, såg ut att trivas där han precis anlänt till Aula Magna på ett vårsoligt campus Frescati den 19 mars. Som sällskap hade han några kollegor och en stor mängd glada och nyfikna tredjeårselever. Det var dags för Stockholms universitets årliga Öppet hus.
