Sommarens illa omtyckta cyanobakterieblomningar kanske inte är helt igenom dåliga trots allt. Ny forskning visar att dessa sommarblomningar kan ha avgörande betydelse för strömmingsyngel – utan blomningen hade de haft sämre förutsättningar för att växa sig stora.
Det trådlösa nätverket SU kommer inom kort att delas upp i två, ett för medarbetare och studenter och ett för gäster. Skälet är att höja säkerheten och att underlätta för besökare på universitetet.
Efter att länge ha varit nära att utrotas har Europas vargstam mer än fördubblats på bara tio år. Men medan antalet vargar snabbt ökar står debatten om arten stilla. Både motståndare och förespråkare håller fast vid gamla argument – från bilden av vargen som ett hot mot landsbygden till uppfattningen att den konstant är på väg att försvinna.
I ett tvåårigt samarbete mellan Stockholms universitet och Järva stadsdelsförvaltning har forskare och förskolepersonal arbetat tillsammans för att stärka de yngsta barnens språkutveckling. Projektet, som ingår i den nationella ULF-satsningen (Utveckling, Lärande, Forskning), har haft ett särskilt fokus på barn i områden med stor språklig och kulturell mångfald – där behovet av stöd ofta är som störst men resurserna begränsade. Målet har varit att skapa rika och stimulerande språkmiljöer för de allra yngsta barnen i förskolan. Genom att kombinera aktuell forskning med praktiskt arbete har projektet tagit fram konkreta metoder och material som hjälper barn att bygga upp sitt ordförråd och utveckla sitt språk – något som är avgörande för både lärande och framtida skolgång.
Torsk, tonfisk och sill är populära matfiskar som många svenskar har en relation till. Samtidigt är de på flera håll hårt hotade av överfiske. I en ny avhandling har Frida Bengtsson vid Stockholm Resilience Centre undersökt hur det industriella fisket av dessa arter kan bli mer hållbart.
Stockholms universitet ger en kurs i öppen vetenskap för doktorander. Artikeln publicerades 2023 och uppdaterades i juni 2024. Sedan 2022 har Stockholms universitet en policy om öppen vetenskap (open science). Där står att universitetets forskningsresultat och forskningsdata i möjligaste mån ska publiceras med öppen licens och att data och resultat ska vara fritt tillgängliga. Flera finansiärer kräver även öppen publicering och open access blir allt vanligare internationellt. Ett sätt att stödja forskare vid universitetet är kursen Öppen vetenskap för doktorander (Open Science for PhD-students). Kursen är på fem högskolepoäng och ges inom ramen för Humanistiska fakultetens forskarskola . Doktorander vid Humanistiska fakulteten har förtur till kursen – men i mån av plats antas även doktorander vid andra fakulteter och lärosäten. Kursen, som ges på engelska, har utformats för att ge doktorander grundläggande färdigheter i god forskningsdatahantering och öppna publiceringsvägar. Det övergripande målet är att förbättra doktorandernas kunskaper om god praxis inom vetenskaplig kommunikation. Undervisningen sker både på universitetet och digital. Uppskattad kurs
Den 26 september välkomnar Stockholms universitet nya professorer vid en ceremoni i Stockholms stadshus. Då installeras nya professorer som tillträtt sin tjänst under föregående läsår.
Den 26 september är det dags för Stockholms universitets årliga installations- och promotionshögtid i Blå hallen i Stockholms stadshus – den mest traditionsomgärdade av de akademiska ceremonierna. Vid högtiden uppmärksammas såväl nyblivna doktorer som nya professorer och hedersdoktorer.
För femtio år sedan startade Biogeolinjen, som senare skulle bli Kandidatprogram i biogeovetenskap. Över tusen studenter har examinerats från utbildningen. Hela 350 av dem deltog i firandet i Aula Magna. Studenter från samtliga 51 årgångar var där! När Institutionen för naturgeografi och Institutionen för biologisk grundutbildning tillsammans startade Biogeo, var den sektionsövergripande utbildningen banbrytande. Det var också nytt att även samhällsvetare kunde söka den naturvetenskapliga utbildningen. Just ämneskombinationen, och att det ingår så mycket exkursioner och praktiska inslag, har hela tiden lockat studenter till programmet. Biogeo är universitetets äldsta kandidatprogram och har mest fältundervisning av alla biologiutbildningar i Sverige! Den omtalade Biogeo-andan var påtaglig i Aula Magna, när gamla kursare kändes igen och samtal sorlade. Överallt träffades och minglade glada alumner med varandra, innan de rörde sig vidare in i aulan för att ta del av programmet. Moderator för evenemanget var Birgitta Åkerman, som varit studievägledare på Biologisk grundutbildning sedan 1974. Flera presentationer lyfte fram den särskilda anda av gemenskap, som ger studenter och alumner från programmet kompisar och nätverk för livet. I minglet intervjuade vi tre alumner från olika decennier i utbildningen. Nytta av utbildningen varje dag
Den 17–18 september genomför forskare från University of Southampton och Stockholms universitet högupplösta 3D-skanningar av Mary Rose, Henrik VIII:s flaggskepp som finns bevarat i Portsmouth.
På lördagen var det precis ett år kvar till riksdagsvalet. I opinionen ser det ut som att det är fördel för det rödgröna laget, som leder tydligt hos alla opinionsinstitut. Det rapporterade Studio Ett på fredagen den 12 september.
Det engelska språkets dominans vilar på en historisk världsordning – men vad händer när den luckras upp? Vilka språk blir strategiskt viktiga under de kommande decennierna, och hur kan svenska lärosäten och samhället i stort möta framtidens språkliga behov? Dessa frågor stod i fokus under det rundabordssamtal som Forum för Språk och Litteratur arrangerade på Accelerator måndagen den 26 maj. Global förändring kräver språklig beredskap I takt med nya maktstrukturer och ett ökat behov av kulturell förståelse förändras också språkens roll. Panelen lyfte språk som kinesiska och arabiska som exempel på framtida nyckelspråk – men också behovet av att värna det nordiska samarbetet och minoritetsspråk som samiska.
CIVIS mikroprogram Global Awareness ger dig som student, oavsett ämnesområde eller utbildningsnivå, möjlighet att bygga breda kunskaper för att förstå och analysera globala och gränsöverskridande frågor ur flera perspektiv. Att möta globala utmaningar – såsom frågor om energi, klimat och miljö – är en central ambition för CIVIS-alliansen. Med detta i åtanke har CIVIS-universiteten University of Bucharest, Universidad Autónoma de Madrid och University of Tübingen lanserat ett gemensamt mikroprogram i Global Awareness. Programmet ger fördjupad kunskap om globalisering och gränsöverskridande processer, liksom möjlighet att reflektera över globala samband och relationer i vardagen. Genom att täcka ett brett spektrum av ämnen och perspektiv bidrar kurserna till att utveckla inter- och transdisciplinära kompetenser och problemlösningsförmågor Ett internationellt mikroprogram
Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet är rankad som nummer 86 i världen inom ämnet statsvetenskap enligt Times Higher Education World University Rankings by Subject 2025 (kategori: "Politics and International Studies").
Barn möter religion varje dag i hem, skola och samhälle. I ett mångkulturellt Sverige är kunskap om religioners mångfald avgörande. ”Barn i religionernas värld” ger lärare och studenter verktyg att förstå religion ur barns perspektiv – nu i en uppdaterad upplaga.
Årets mätning av Kebnekaise sydtopp visar att sydtoppen minskat med 1,5 meter jämfört med förra året. Detta är sjunde året i rad sydtoppen är lägre än nordtoppen.
I en ny artikel av Simon Larsson vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet, presenteras historien bakom upptäckten av vulkanen Askja på Island och efterföljande studier av askan som spreds från vulkanutbrottet år 1875. Forskningen om askan har inte bara satt avtryck i landskapet utan har på flera sätt varit viktig för vetenskapliga framsteg i geovetenskap som lever vidare än idag. Artikeln är publicerad i Dynamica, universitetsbibliotekets nya open science-plattform. Ett vulkanutbrotts 150-årsjubileum Det är i år 150 år sedan vulkanen Askja på Island hade ett väldigt kraftigt, så kallat pliniskt, utbrott. Askan från utbrottet spred sig ända till Stockholm. Observationer från askregnet samlades in från Nordatlanten, Norge och Sverige genom vad som kan kallas ett tidigt exempel på medborgarforskning. Informationen som samlades in från observationerna användes för att rita upp den första detaljerade kartan över den geografiska spridningen av vulkanaska, där förloppet visualiserades timme för timme. Askprover samlades också in från Hagaparken i Stockholm och undersöktes av Adolf Erik Nordenskiöld, geologen och akademiledamoten som ledde Vegaexpeditionen några år senare.
P1:s Godmorgon världen går till botten med fenomenet ”gubbstön” den 7 september. Varför utstöter vissa ett speciellt ljud när de sätter sig eller böjer sig ner? Lingvistikens Mattias Heldner klargör den fysiologiska orsaken.
Kroppens relation till mode och kläder, kvinnors hälsa och om att skapa samisk samtidsteater. Det är ämnen som några av årets hedersdoktorer föreläser om vid sina framträdanden i Stockholm under hösten.
Centrum för barnkulturforskning (CBK) och Barnrättscentrum inleder i höst ett nytt samarbete för att stärka forskningen om barns rättigheter i Sverige.
Skillnaderna i livslängd mellan rika och fattiga i Sverige har tredubblats sedan 1960-talet. Det berättar Mårten Palme i Vetenskapsradion, där han diskuterar resultaten från en studie publicerad i PNAS tidigare i år.
När SVT Agenda på söndagen gjorde en tillbakablick över socialdemokraternas tidigare år vid makten mellan 2014-2022, fick Jan Teorell, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, kommentera socialdemokraternas tid i regeringsställning.
Stockholms universitets guldmedaljer tilldelas de som på olika sätt har främjat universitetets verksamhet. 2025 års stora guldmedalj går till Astrid Söderbergh Widding och Stockholms universitets guldmedalj av 8:e storleken i band går till Anders Karlhede.
Från slutet av maj till augusti har nio personer befordrats till professorer. Tre personer har även anställts som adjungerade professorer vid Stockholms universitet.
