En ny studie från Stockholms universitet visar att granbarkborrar, ökända för att döda miljontals träd i Sverige, också påverkar skogens mikroklimat under trädkronorna. Angripna skogsbestånd kan värmas upp med så mycket som två grader under sommardagar, men lövträd kan hjälpa till att kyla ner drabbade områden.
%200-image.png)
En ny antologi analyserar motstånd mot genusforskning, genuspedagogik och andra genusrelaterade frågor och företeelser. En av redaktörerna är idéhistorikern Annika Berg.
Stockholms universitet tilldelas flest Starting Grants i Sverige i årets omgång, fem stycken. De går till forskare inom filosofi, astronomi, psykologi, zoologi och sociologi.
Ett internationellt forskarteam har upptäckt DNA från bakterier och andra mikrober bevarat i rester från mammutar. Analyserna avslöjar några av de äldsta mikrobiella DNA-fynd som någonsin återfunnits, och identifierar dessutom bakterier som kan ha orsakat sjukdomar hos mammutar. Studien har letts av forskare vid Centrum för paleogenetik och resultaten publiceras i tidskriften Cell.
Bildningspodden firar 200 avsnitt med att reda ut begreppen om ett högaktuellt ämne.
Yunxi Yang har tilldelats ett stipendium från Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) och Bengt Jönssons stiftelse för hälsoekonomisk forskning.
Regeringen vill halvera matmomsen tillfälligt för att lätta på hushållens ekonomi. Nu berättar João Quelhas, doktorand i nationalekonomi vid Stockholms universitet, på SVT Nyheter hur det gick när Portugal sänkte momsen på livsmedel.
Utvandringen av vuxen ål från Östersjön fortsätter att minska. Det visar en ny studie byggd på fiskerioberoende internationella trålundersökningar. Resultaten indikerar samtidigt att tidigare uppskattningar av fiskedödligheten för ål i svenska kustvatten är kraftigt underskattade. ”Situationen för ålen är mycket kritisk, och det är inte rimligt att betrakta kustfiskets påverkan som liten”, säger artikelförfattaren Henrik Svedäng.
Nu är programmen för höstens litteratur- och språkseminarier klara. Gå gärna in och kika! Du hittar programmen i pdf-format på denna sida .
Det mikroskopiska samspel som sker mellan alger och bakterier i havet avslöjar hur bakterier successivt förlorar gener och utvecklar ett ökande beroende av sin värdalg. Variationen i hur nära bakterie och alg samspelar ger också möjligheter att studera evolution medan den pågår. Det visar en ny studie publicerad i Current Biology. Förhoppningen är att kunskapen ska kunna användas inom jordbruket, till exempel för att ta fram kvävefixerande grödor. I några av våra havs mest näringsfattiga vatten pågår små samarbeten som håller livet igång. Dessa samarbeten, så kallade symbioser, sker mellan mikroskopiska kiselalger och en viss typ av bakterier, cyanobakterier, som kan ta kväve ur luften och omvandla det till en form som andra organismer kan använda. – Vi har studerat cyanobakterier av släktet Richelia , vars främsta uppgift i symbiosen är att förse sina kiselalg-värdar med kväve. Kiselalgerna har i sin tur en mycket aktiv fotosyntes – den process som växter, alger och vissa bakterier använder för att fånga solenergi och omvandla koldioxid till kemisk energi, ofta i form av socker, berättar Rachel Foster som är professor vid Stockholms universitet och en av huvudförfattarna till studien, som leddes av forskare från Stockholms universitet, i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet och Linnéuniversitetet. Evolution i olika stadier
Forskare vid Stockholms universitet har lyckats göra en molekylär ritning över hur ett av världens farligaste gift, botulinumtoxin, är uppbyggt, hur det stabiliseras, transporteras och frigörs. Forskningen, som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science Advances, banar väg för effektivare läkemedel.
– Vi är alla olika och du behöver anpassa dina studier efter vad som är bäst för just dig, förklarade Daria Titarenko från scenen i Aula Magnas stora hörsal. Det är också viktigt att ha ett liv utanför studierna. Du har bara ett liv och det är nu. Daria är pedagogisk konsult på Studie- och språkverkstaden och hennes föreläsning ägde rum under Välkomstdagen den 29 augusti. Utöver hennes tips om studieplanering och studiestrategier kunde publiken ta del av information om biblioteket och dess tjänster. Därutöver erbjöds en mängd andra aktiviteter på campus Frescati.
Supraledare kan leda ström utan motstånd, och i centrum står Josephson-kontakten – en kvantkomponent som plötsligt kan ”slå om” när den pressas över sin gräns. Genom att koppla ihop många sådana kontakter i nätverk har forskare skapat detektorer där ett enda omslag kan sätta igång en kedjereaktion, ungefär som fallande dominobrickor. Denna kaskadeffekt gör det möjligt att registrera de allra svagaste spåren av ljus, magnetfält eller kvantbrus – och öppnar nya möjligheter för kvantteknologi och grundforskning i fysik. Professor Vladimir Krasnov och doktor Roger Cattaneo från Fysikum har samarbetat med Artemii E. Efimov, Kirill I. Shiianov och Oliver Kieler. Artikeln publicerades nyligen i Nature Communications.
Vilken roll har musikfestivaler och idrottsevenemang i omställningen till ett hållbart samhälle? Per Olsson är punkaren som blev forskare och tar hållbarhetsfrågorna vidare i samarbeten med festivaler som Way Out West och indiebandet Bob hund. På indiebandet Bob hunds avskedsturné har de haft en matvagn med hållbar mat. Menyn är framtagen i samarbete med forskare på bland annat Stockholm Resilience Centre. Hör intervju (och sång) med sångaren Thomas Öberg och professor Per Olsson. Per Olsson är uppvuxen i Arvika. Musiken kom tidigt att spela en central roll och han började att spela i flera olika band under 80-talet. När Arvikafestivalen startade i början av 90-talet blev det naturligt för honom att spela och arbeta på den. Idag, drygt 30 år senare är Per docent och biträdande forskningschef vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet och tillhör de mest citerade forskarna i världen inom hållbarhetsområdet. Intresset för musik – och konst – har han kvar och kombinerar dessutom det med sin forskning.
Karaktären Wendy blev Lena i de svenska undertexterna i ”Alien: Earth”. Hanna Hagström, doktorand i översättningsvetenskap, förklarar vad orsaken bakom felöversättningen kan vara. ”Det talar för att man har låtit ett maskinsystem göra själva grovöversättningen”, säger hon.
En studie ledd av Jenny Frediani vid Stockholms universitet avslöjar en oväntat hög halt av koldioxid (CO₂) i de regioner runt en ung stjärna där jordliknande planeter en dag kan komma att bildas. Upptäckten, som gjorts med hjälp av rymdteleskopet James Webb (JWST), utmanar sedan länge etablerade antaganden om kemin i stjärnors födelsemiljöer. Studien är publicerad i tidskriften Astronomy & Astrophysics.
En ny upptäckt om hur havssprej bildas vid kusterna kan förändra vår förståelse av havets klimatpåverkan. Mängden aerosoler i kustområden är kraftigt underskattad, enligt den nya studien, där forskare från Stockholms universitet har varit delaktiga. Globalt har mängden aerosoler däremot sannolikt överskattats. Resultaten har också betydelse för luftkvaliteten i tätbefolkade kuststäder. Och allt tog sin början under en bilfärd en vindstilla dag på Azorerna.
Relationen mellan FN:s klimatpanel (IPCC) och FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) måste reformeras, och det snart. Det skriver klimatexperterna Örjan Gustafsson och Svante Bodin, båda verksamma vid Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, i en ny artikel.
Isabella Varricchio är doktorand på IÄD och forskar om filosofiämnet i gymnasieskolan i Norden. För att undersöka hur filosofiämnet förstås i relation till dagens samhälle och samtida fenomen, har hon under våren och sommaren besökt de fem nordiska länderna för att intervjua filosofilärare.
Stockholms universitet och GIH har tecknat ett tioårigt ULF-avtal med sex skolhuvudmän om STLS, som ger forskare och lärare möjlighet att tillsammans utveckla undervisning från förskola till vuxenutbildning.
Barn möter religion varje dag i hem, skola och samhälle. I ett mångkulturellt Sverige är kunskap om religioners mångfald avgörande. ”Barn i religionernas värld” ger lärare och studenter verktyg att förstå religion ur barns perspektiv – nu i en uppdaterad upplaga.
Bilder tagna med den infraröda MIRI-kameran på James Webbteleskopet (JWST) gör det för första gången möjligt att observera de allra första galaxerna i långvågigt infrarött ljus. Tillsammans med en studie nyligen publicerad i tidskriften Astronomy and Astrophysics bidrar det till ny kunskap om hur de allra första galaxerna bildades för över 13 miljarder år sedan.
- Det är en berättigad fråga, men vi hör den lite väl ofta, säger Jakob Reiffenstein om frågan ” hur är din forskning tillämpbar?” – Grundforskning är viktigt, även om man inte kan peka på en specifik tillämpning i verkligheten, tillägger hans kollega Thomas Wennink.
Laura Montenbruck, forskare i nationalekonomi vid Stockholms universitet, har tilldelats det prestigefyllda prisets IIPF Young Economists Award. Hon belönas för sin studie om hur medborgares skattevilja kan stärkas när de tydligare ser kopplingen mellan skattepengar och samhällsservice.
