Hur ska vi förstå häktningens rådande villkor och praktiker i Sverige och i Danmark? Och hur beskrivs barn och unga vuxnas tillvaro i häktet, före och under Coronapandemin? Dessa frågor är fokus för två nypublicerade artiklar.
Tio fullbokade labbesök, besök på laboratorier för skolklasser via Vetenskapens Hus, två samtal på Nobelprismuseet och samtal på Universitetsbiblioteket om litteraturpristagaren. I år var Stockholms universitets program under Nobel Calling än mer fullmatat.
Ekonomipriset 2025 delas av tre forskare. En av dem är professor Philippe Aghion, som nyligen promoverades till hedersdoktor vid Stockholms universitet och även varit gästprofessor här.
I Stockholms tingsrätt pågår en tre år lång process mot Orrön Energy, tidigare Lundin Oil. Journalisten Martin Schibbye och ett forskarteam med Isabel Schoultz i spetsen bevakar rättegången. Den 17 november delar de med sig av sina insikter i ett seminarium som en del av SU:s nya kurs i Grön kriminologi.
– Årets ekonomipristagare Joel Mokyr, Philippe Aghion och Peter Howitt har lämnat ett väldigt viktigt bidrag för att förstå vad innovationsdriven ekonomisk tillväxt är för någonting och mekanismerna bakom det, säger Jan Teorell, ledamot av Ekonomipriskommittén och Kungl. Vetenskapsakademien samt professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, till Ekot sedan namnen på årets ekonomipristagare offentliggjorts.
- Målet är att studenterna kommer till oss för att bli bättre, säger Philip Forngren, ordförande i Matematiska studentrådet, som arrangerar Räknestugan.
Två av Berättarministeriets skolprogram har utvärderats av universitetslektor Carina Wikman vid Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Studien undersöker hur lärare upplever programmens påverkan på undervisning och elevutveckling.
Vad vet vi om glaciärernas historia – och om deras framtid? Det senaste avsnittet av Bildningspodden handlar om glaciärer och deras betydelse för människa och miljö. I avsnittet samtalar Gunhild Rosqvist, professor i geografi, med naturgeografisk inriktning vid Stockholms universitet, med Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid KTH. Glaciärerna smälter och det går snabbt. Den snabba avsmältningen kan få katastrofala konsekvenser för miljö och klimat, med havsnivåhöjning, påverkan på vattenförsörjningen och påverkan på kulturer som är beroende av snön. Hur uppstod glaciologin som vetenskap? Hur många istider har det funnits? Och när föll den första snön på planeten Jorden? Detta är några av de frågor som diskuteras när Bildningspodden undersöker det lika glödheta som iskalla fenomenet, glaciärer. Lyssna på Bildningspodden: Glaciärer Gunhild Rosqvist är professor i geografi, med naturgeografisk inriktning vid Stockholms universitet. Hon forskar om effekter av klimatförändringar i alpina och polära miljöer, med fokus på snö, glaciärer och vatten, samt om hur snabba förändringar i klimat och markanvändning påverkar fjällen och ger ändrade förutsättningar för bland annat renskötseln. Sverker Sörlin är idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan. Han forskar bland annat om vetenskap och politik kring kryosfären, klimatförändringar och Antropocen. Han utkom 2024 med boken Snö – en historia (Volante). Bildningspodden görs vid Humanistiska fakulteten, Stockholms universitet och bjuder på ett timslångt samtal varannan vecka, med syfte att sprida akademisk kunskap till en bred allmänhet. Podden är en del av det digitala bildningsmagasinet Anekdot. Bildningspodden Här kan du läsa mer om glaciärforskning vid Stockholms universitet och Glaciäråret 2025 Kebnekaises sydtopp fortsätter att smälta
Från början av september till början av oktober 2025 har rektor befordrat fem personer till professorer vid Stockholms universitet. De personer som i början av hösten 2025 befordrats till professorer är: Maria Westman till professor i svenska med didaktisk inriktning vid Institutionen för ämnesdidaktik Charlotta Magnusson till professor i sociologi, inriktning arbetsmarknadssociologi vid Institutet för social forskning Kieron Barclay till professor i sociologi vid Sociologiska institutionen Per Gösta Andersson till professor i statistik vid Statistiska institutionen Hugo Stranz till professor i socialt arbete med inriktning mot välfärdspolitik och försörjningsstöd vid Institutionen för socialt arbete Installationshögtid i Stadshuset De professorer som anställts eller befordrats bjuds in till installations- och promotionshögtid i Stadshuset i september 2026. Mer information på www.su.se/doktorspromotion .
Sociologiforskaren och barnrättsexperten Johanna Schiratzki ska delta i en ny statlig utredning om barnets bästa i vårdnadstvister. Utredningen ska titta på hur stödet till barn i mål om vårdnad, boende och umgänge kan stärkas.
När rättskipning och forskning ska stå fria från politik krävs mer än goda avsikter – det krävs tydliga rättsliga ramar. Det framhöll Mats Melin, ny hedersdoktor vid Juridiska fakulteten, i ett anförande om domstolars och universitetens självständighet.
Årets Nobelpris i kemi handlar om metallorganiska ramverk, en molekylär arkitektur som kan användas inom många olika områden. Vid Stockholms universitet pågår sedan många år forskning om metallorganiska ramverk inom området hållbar kemi.
Med ekonomiskt stöd från bland annat Formas och Vinnova, samt med vetenskapligt stöd från professor Linda Laikre på Stockholms universitet bygger SU-alumnen Helena Isolde Sundsgård en global plattformför att stärka genetisk variation bland både vilda och tama djur. Målet: Att säkra djurens genetiska framtid och bygga ett världsledande techbolag med verklig samhällspåverkan.
Hur ska de nordiska länderna klara framtidens äldreomsorg när befolkningen åldras och arbetskraften krymper? Det är huvudfrågan i ett nytt forskningsprojekt där David Seim, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, projektleder arbetet i Sverige.
Vi välkomnar alla astronomi-intresserade, unga som gamla, till Astronomins dag och natt (ADON) lördagen den 4:e oktober. I mer än tio år har Astronomins dag och natt (ADON) anordnats i Sverige och vid varje tillfälle har forskare från Institutionen för astronomi medverkat. Liksom tidigare år samarbetar vi med Vetenskapens hus. Arrangemanget är gratis.
Fem av de sju planetära gränser som överskridits kan i första hand kopplas till dagens livsmedelssystem. Genom att ställa om produktionen och äta en ”planetär hälsokost” kan vi halvera matens klimatutsläpp, rädda miljontals liv och stärka ekonomin. Det visar EAT Lancet-kommissionen 2025, den största forskningsrapporten i sitt slag som publicerats. Den 3 oktober publiceras den nya EAT-Lancet-kommissionen Healthy, Sustainable, and Just Food Systems i den ledande medicinska tidskriften The Lancet. Kommissionens rapport har tagits fram av ett internationellt forskarlag inom bland annat nutrition, klimat, hälsa, ekonomi och jordbruk. Flera forskare från Stockholm Resilience Centre (SRC) vid Stockholms universitet, har bidragit till kommissionen och haft en central roll i arbetet.
Förra veckan besökte Gita Mishra AO, professor vid University of Queensland, Australien, Stockholm för att ta emot sin hedersdoktorstitel vid Stockholms universitet. Under sitt besök höll professor Mishra, en världsledande forskare inom livsloppsepidemiologi och kvinnors hälsa, en öppen föreläsning om kvinnors hälsa på universitetet. Ilona Grünberger, professor i forskning om ojämlikhet i hälsa med folkhälsovetenskaplig/medicinsk inriktning vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet, fick en intervju med professor Mishra AO. Gratulerar till din hedersdoktorstitel och tack för att du accepterade inbjudan att besöka Stockholms universitet. I din föreläsning presenterade du många originella forskningsresultat, till exempel de ogynnsamma kohorttrenderna vad gäller fetma eller psykisk ohälsa bland kvinnor. De flesta av dessa resultat kommer från en stor nationell studie som direkt finansieras av Australiens regering. Kan du berätta mer om betydelsen av den studien och dess potential att fortsätta informera praxis och policy i ditt land, men också ur ett internationellt perspektiv? ”Tack. Att få detta pris är en så underbar ära! Föreläsningen var också ett fantastiskt tillfälle att presentera min forskning med mer kontext än jag vanligtvis kan göra vid en vetenskaplig konferens.”
Den 14–15 november är det dags för årets Språkfest – och vi är glada att berätta att Una Cunningham, professor emerita i språkdidaktik vid Institutionen för ämnesdidaktik, är en av talarna!
Utbudet av AI-tjänster för konsumenter är idag stort, samtidigt som vi som individer inte har någon makt över utvecklingen. Varför är det viktigt att vi som medborgare får demokratiskt inflytande över AI? Hur ska det gå till? Och vad blir konsekvenserna annars? Det är frågor som statsvetarna Eva Erman och Markus Furendal vid Stockholms universitet arbetar med i två parallella forskningsprojekt.
Kriminologiska institutionen är starkt kritisk till Straffreformutredningen. I sitt remissvar avstyrker institutionen flertalet av förslagen i utredningen, vars innehåll skulle innebära en av de största reformerna av det svenska straffsystemet i modern tid.