Artikeln ”Rational homotopy theory of automorphism of manifolds”, författad av Alexander Berglund och Ib Madsen, har tilldelats ett Frontiers of Science Award. Priset delades ut vid International Congress of Basic Science i Beijing i juli, en kongress som samlar deltagare från hela världen. Frontiers of Science Award etablerades 2023 och delas ut till vetenskapliga arbeten inom matematik, teoretisk fysik och teoretisk datalogi som representerar betydande framsteg inom sina respektive områden. Alexander Berglund är professor i matematik vid Stockholms universitet. Ib Madsen är professor emeritus i matematik vid Köpenhamns universitet och utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Artikeln publicerades i Acta Mathematica 2020 och fick pris inom området Algebraic and Geometric Topology. Lista med Frontiers of Science Awards i matematik 2025.< https://my.conf.bimsa.cn/fileviewer/pdf/ec744288-0628-45c0-af14-a0904d049e08?name=Mathematics-2025_0718%20drop%20one >
Lördagen den 30 augusti genomförs Stockholms universitets första TEDx i Aula Magna. Åtta talare kommer ge korta och kärnfulla presentationer på temat Hidden Solutions.
Den vetenskapliga handboken ”Konsten att skriva en fotnot. Vetenskapliga formalia för humanister” har givits ut i en uppdaterad andra upplaga. Konsten att skriva en fotnot är en handbok om vetenskapliga formalia som diskuterar och ger tips på allt från citat- och referatteknik, till hantering av illustrationer och fotnoter i vetenskapliga skrifter.
Astronomer från Stockholms universitet har tillsammans med andra forskare undersökt en exploderande stjärna som saknar alla de vanligaste grundämnena i universum. Den sällsynta avskalade stjärnan hjälper forskarna att förstå hur och var grundämnen som svavel och kisel bildas. Studien är publicerad i det senaste numret av tidskriften Nature.
Hur hjälper vi barn som har svårt att leka med andra barn? I en ny avhandling studeras metoder som ger förskolepedagoger verktyg för att stötta barn i det sociala samspelet.
Vid Institutionen för biokemi och biofysik (DBB) arbetar Pål Stenmarks forskargrupp med att omkonstruera botulinumtoxiner, kända för att orsaka förgiftningssjukdomen botulism, i syfte att utveckla säkrare och mer verksamma behandlingar. – Det kan vara svårt att förklara ibland, för när man säger ”Botox” tänker många bara på estetiska behandlingar. Men det finns redan idag medicinska användningsområden. Vi kan behandla både vuxna och barn med olika neurologiska sjukdomar, och i framtiden kanske ännu fler sjukdomar, säger Pål Stenmark. Forskargruppen är nu i slutfasen med att ta fram en prototyp av en ny generation Botox-variant. – Vi har utvecklat en version som binder bättre till mänskliga receptorer och som troligen har längre effekt, förklarar Geoffrey Masuyer. – Det innebär färre injektioner för patienter, särskilt de med kroniska besvär, vilket kan ge bättre behandlingsresultat och höjd livskvalitet. Projektet har nyligen beviljats 2,5 miljoner kronor i finansiering från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och SciLifeLabs Proof of Concept-program för vidare utveckling av terapeutiska toxiner för neuromuskulära sjukdomar. Från labb till läkemedel – broar mellan forskning och marknad Arbetet har redan väckt intresse hos läkemedelsindustrin – men vägen dit har varit långt ifrån självklar. – Inom akademin lär vi oss att fokusera på upptäckter, inte på patent eller affärsplaner. Men ingen patient kommer någonsin få nytta av forskningen om vi inte tar de stegen, säger Stenmark. Både han och Masuyer lyfter det tidiga stödet från innovationskontoren, särskilt KI Innovations och Stockholms universitets innovationskontor, som avgörande för att kunna navigera i den kommersiella miljön. – Det krävs stöd för att fatta rätt juridiska och strategiska beslut. Tajmingen är avgörande – att ansöka om patent för tidigt eller för sent kan förstöra ett helt projekt, säger Masuyer. Med hjälp av pitchträning och affärsutbildning har forskarna också lärt sig att kommunicera sin vetenskap på nya sätt. – Vi pratar fortfarande om forskningen, men nu lyfter vi framför allt fram vad vår innovation kan innebära för patienter och för hälso- och sjukvården, säger Masuyer. Vill inspirera fler forskare att bli innovatörer Stenmark och Masuyer hoppas att fler forskare ser sig själva som potentiella innovatörer. – Alla vid ett universitet är innovatörer, det handlar bara om att någon ställer rätt frågor och guidar genom processen, säger Stenmark. Han menar att innovationsstödet på Stockholms universitet behöver bli mer synligt och lättillgängligt: – Det är fortfarande stor skillnad i innovationskultur mellan universitet som KI, KTH och SU. På SU måste vi sänka tröskeln för att fler ska våga satsa på tillämpade projekt, säger han. – Om vi vill att vår forskning ska göra verklig nytta i samhället behöver vi fortsätta bygga broar mellan akademi och näringsliv – och Stockholm är en fantastisk plats att göra det på, avslutar Masuyer. Läs mer om Pål Stenmarks forskning här .
I augusti och september är isbrytaren Oden i vattnen runt Arktis för att kartlägga havsbotten. Ombord finns även 18 doktorander från olika länder på en forskarskola där praktiskt arbete kombineras med föreläsningar.
Stockholms universitet hamnar på plats 100 i 2025 års Academic Ranking of World Universities (ARWU), populärt kallad Shanghairankningen. Universitetet får därmed tredjeplatsen bland Sveriges lärosäten. Högst rankat i Sverige är Karolinska Institutet följt av Uppsala universitet.
Tvärtemot vad man tidigare trott skiljer även svampar, precis som människor, mellan könsceller och övriga celler tidigt i en individs utveckling. Det betyder att mutationer som uppstår under en svamps livstid inte ärvs vidare till nästa generation. En ny studie i tidskriften Science av forskare vid Stockholms universitet och Kungl. Vetenskapsakademien förändrar förståelsen för centrala evolutionära processer i svampar.
Sebastian Björnhammer har en bakgrund som NO-lärare och arbetar numera som nationell samordnare inom praktiknära forskning. I mitten av augusti disputerade han med sin avhandling där han undersöker vad som sker när elever arbetar med undersökande uppgifter i naturvetenskap.
Forskare från Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet har i samarbete med forskare på Grönland och i Kanada identifierat en tidigare odokumenterad klass av PFAS* i fett hos späckhuggare.
Jens Jasche, astrofysiker vid Oskar Klein Centre (OKC), har utsetts till ny AI-samordnare för Naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet. Utnämningen är en del i universitetets satsning på att stärka och bredda användningen av artificiell intelligens inom forskning och utbildning.
Avvikelser i temperatur och salthalt som har sitt ursprung i Nordatlantens mellersta breddgrader kan påverka Golfströmsystemet i de nordiska haven upp till tio år senare, visar en studie i tidskriften Communications Earth & Environment. De avvikelser som rör sig norrut med Atlantvattnet påverkar både inflödet av varmt vatten till de nordiska haven och flödet av tungt vatten tillbaka till den djupa Atlanten.
Att studera på ett andraspråk kan vara mer krävande än på ditt modersmål. Föreläsningar och kurslitteratur kan innehålla komplexa termer, och grupparbeten blir ofta svårare när språkkunskaperna varierar. I en artikel i The Conversation delar Una Cunningham med sig av sina bästa tips för att lyckas.
En ny studie i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience visar den roll som forntida grundvatten under havsbotten har lite i skymundan – och hur detta grundvatten kan ha interagerat med istäcken och stigande havsnivåer under tidigare klimatförändringar.
Felrapportering av fångster inom trålfisket i Östersjön kan få stora konsekvenser för vetenskapens beståndsuppskattningar – och därmed också för politiska beslut om fångstkvoter. Östersjöcentrums analys av det svenska pelagiska fisket i centrala Östersjön tyder på att det förekommit omfattande felrapportering under det senaste decenniet. Publicerad 2024-07-23 För fiskeåret 2018 fastställde EU:s fiskeministrar en ovanligt hög sillkvot i centrala Östersjön: 258 000 ton. Det var den högsta sillkvoten på nästan 20 år. Sveriges andel av kvoten var drygt 76 000 ton och merparten, cirka 58 000 ton, togs av de största industritrålarna, det vill säga trålfartyg från 24 meter till över 40 meter (de största är över 60 meter). Efter 2018 sänktes sillkvoterna gradvis igen – och sillfångsterna följde efter. Östersjöcentrums analys av det svenska pelagiska trålfiskets loggboksdata under perioden 2011-2022 visar att yrkesfiskets inrapporterade fångster i centrala Östersjön följer de årliga kvoterna för både sill och skarpsill under hela decenniet (se Figur 1).
Den 14-18 juli, 2025 deltog två forskare och en doktorand vid Kulturgeografiska institutionen i den 9:e årliga konferensen för Memory Studies Association i Prag, Tjeckien. Konferensen, med temat "Bortom kriser: Motståndskraft och (in)stabilitet", samlade ledande internationella forskare inom minnesstudier. Stockholms universitet representerades av docent Danielle Drozdzewski , doktorand Viktor Aronsson och post doc. Natalia Volvach , verksamma vid Kulturgeografiska insitutionen. Danielle Drozdzewski presenterade sin forskning om " Researcher and trauma(tic) memories: (Post)Qualitative methods" , medan Viktor Aronsson talade om sin konferensartikel "'A visit from a dear friend': Meaning-making through embodied spectres and places in everyday railway labour " . Natalia Volvachs presentation hade titeln "Unsettling Vulnerability in the Wake of Violence: Witnessing the war unfold in Qirim-Crimea during the time of the Russian occupation " . Under konferensen organiserade Danielle Drozdzewski och Natalia Volvach dessutom en panel med titeln "Remembering Trauma: Imprints of War Violence on Bodies and Landscapes", där deras egen pågående forskning presenterades.
27 miljoner ton. Det är den uppskattade vikten bara av de plastpartiklar mindre än 1 mikrometer, som flyter omkring i Nordatlanten. Detta framgår av en omfattande studie som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature. – Det är extremt svårt att mäta nanoplast i miljöprover, vilket är en stor anledning till att detta nya miljögift har förblivit oupptäckt så länge. Resultatet är överraskande – i just det här havsområdet finns det lika mycket eller till och med mer nanoplast än mikroplast. Dessutom upptäckte vi det på djup större än 4 500 meter. Det säger Dušan Materić, forskningsledare för nanoplastgruppen vid Helmholtz Center för miljöforskning (UFZ) i Tyskland och en av årets nominerade från SU till Wallenberg Academy Fellows-programmet i Sverige. Expedition till havs Sophie ten Hietbrink är doktorand vid institutionen för geologiska vetenskaper vid Stockholms universitet. Under sin masterutbildning vid Utrechts universitet tillbringade hon fyra veckor ombord på forskningsfartyget RV Pelagia. Under en resa från Azorerna till den europeiska kontinentalsockeln tog hon vattenprover på tolv platser. Allt som var större än en mikrometer filtrerades bort. – Genom att torka och värma upp det återstående materialet kunde vi mäta de karakteristiska molekylerna hos olika typer av plaster med hjälp av masspektrometri, säger Sophie ten Hietbrink. Chockerande mängder Genom att räkna ut vad resultaten från de olika platserna skulle innebära för hela Nordatlanten kom forskarna fram till den enorma mängden 27 miljoner ton nanoplast. – En chockerande mängd. Men tack vare detta har vi fått ett viktigt svar på paradoxen med all försvunnen plast, menar Sophie ten Hietbrink. Hittills har forskare inte kunnat lokalisera all plast som någonsin producerats i världen, en del av plasten har varit försvunnen. Men nu visar det sig alltså att en stor mängd flyter omkring i vattnet som små partiklar. Forskningen ger den första uppskattningen av hur mycket nanoplast som finns i haven. Sol, floder och regn Nanoplaster kan nå vatten på olika sätt. Större partiklar kan falla sönder under påverkan av solljus. En del nanoplast följer troligen med flodvatten ut i haven. Det verkar också som om nanoplaster når haven via luften; luftburna partiklar kan antingen följa med regnvatten ner eller falla ner på vattenytan som så kallat ”torrt nedfall”. – Nu när vi vet att de finns i stora mängder i haven är det tydligt att de sprids i hela ekosystemet – från mikroorganismer till fisk och människor, säger Helge Niemann, forskare vid det nederländska kungliga institutet för havsforsking (NIOZ) och professor i geokemi vid Utrecht University. Finns det en lösning? Trots att nanoplast är ett allvarligt miljöproblem och är här för att stanna menar Dušan Materić att det finns två saker att fokusera på: förebyggande arbete och åtgärder. – Prevention handlar om att minska plastproduktion, till exempel inom fast fashion, och att ersätta plast med naturliga material eller fungerande alternativ. Och nej, 'nedbrytbar' eller 'komposterbar' plast är ofta inte ett bra val – det är vanligtvis bara svagare plast som bryts ner snabbare till nanoplast. När det gäller åtgärder är metoderna fortfarande under utveckling och ofta dyra i förhållande till problemet. – Men vissa tekniker kan ändå användas effektivt, särskilt i områden där föroreningarna är som störst, säger Dušan Materić. Studien Nanoplastic concentrations across the North Atlantic är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature. DOI: 10.1038/s41586-025-09218-1 Mer läsning Läs mer om Sophie ten Hietbrinks forskning och kontaktuppgifter Helmholtz Centre for Environmental Research (UFZ) Utrechts universitet Nederländska kungliga institutet för havsforsking (NIOZ)
Knappt 317 000 personer har antagits till högskoleutbildning i höst – en minskning med över 7 000 personer eller drygt två procent jämfört med hösten 2024. Vid Stockholms universitet ökar däremot antalet antagna med 2,6 procent.
Att en stjärna, som solen, påverkar sina omgivande planeter är välbekant, men nu har astronomer även hittat exempel på det motsatta – en exoplanet, en planet runt en annan stjärna, som påverkar sin stjärnas magnetfält. Enligt en ny studie publicerad i Nature, av forskare från bland annat Stockholms universitet, orsakar en planet runt stjärnan HIP 67522 periodiska stjärnutbrott, en slags magnetiska explosioner i stjärnans atmosfär.
Områdesnämnden för naturvetenskap vid Stockholms universitet har utsett mottagare av 2025 års stipendium ur Sigrid Arrhenius stipendiefond. Stipendiet har karaktären av pris för ett framstående forskningsarbete som leder fram till doktorsexamen. Stipendiaten får i år 90.000 kronor. Årets stipendiat är Axel Ljungström , 29 år, doktorand vid Matematiska institutionen. Axel Ljungström har disputerat med avhandlingen Synthetic approaches to cohomology, homology and homotopy.
