Nyheter

UtbildningForskningOm universitetet
  • Grottlejonet Sparta

    Förhistoriskt DNA avslöjar grottlejonets historia

    Det utdöda grottlejonet var betydligt mer evolutionärt unikt än forskare tidigare trott. En ny DNA-studie visar att grottlejon och dagens lejon skildes åt för mer än en miljon år sedan och utvecklades längs separata evolutionära linjer. Resultaten ger också ny kunskap om hur klimatförändringar påverkat djurarters utbredning och möjligheter till genetiskt utbyte. Studien är publicerad i tidskriften Cell.

  • lupiner

    Lupinens framfart styrs av klimatet

    Det talas mycket om lupiner just nu. Den 15 maj trädde Sveriges nya förordning om invasiva arter i kraft, som bland annat innebär att den välkända blomsterlupinen tas upp på en officiell svensk lista över arter som inte får säljas eller spridas i landet. Och på nationaldagen den 6 juni anordnar Fältbiologerna, för åttonde året i rad, den Stora Lupinbekämpardagen, där allmänheten uppmuntras ge sig ut i naturen för att klippa ned eller rycka upp denna invasiva växt.

  • Fakulteten avstyrker förslag om återkallelse av medborgarskap

    En statlig utredning vill möjliggöra återkallelse av svenskt medborgarskap vid bland annat allvarlig brottslighet och säkerhetshot. Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet avstyrker och pekar på betydande rättsliga problem.

    Juridiska institutionen

  • Besöksrekord i universitetets tält på Järvaveckan

    Den 27 – 30 maj var Stockholms universitet på plats på Järvaveckan. Universitetets tält fylldes av glädje och nyfikenhet när besökare fick träffa forskare och studenter från olika ämnen, testa experiment och pröva sina kunskaper i frågesport och kluringar. Nytt för i år var skräddarsydda aktiviteter för inbjudna gymnasieklasser.

  • AI hjälper system att göra mer med mindre

    Smartare beslutsfattande kan spara både energi och bandbredd – till exempel när din klocka kommunicerar med din telefon. Shubham Vaishnav studerar hur AI-drivna lösningar för detta kan utformas.

    Institutionen för data- och systemvetenskap

  • Vem deltar, vem gynnas och vem betalar?

    En ny doktorsavhandling visar hur politiska beslut påverkar vem som deltar, vem som gynnas – och vem som bär kostnaderna.

    Institutet för internationell ekonomi
  • Nils Landén Mammos, doktorand i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

    Nils Landén Mammos: Föräldrars förmögenhet är betydande för förstagångsköpare

    I sin doktorsavhandling i nationalekonomi studerar Nils Landén Mammos hur makrotillsynsåtgärder och penningpolitik påverkar hushåll och företag via bostadsmarknaden. En av uppsatserna studerar hur föräldrars bostadsförmögenhet hjälper unga att ta sig in på bostadsmarknaden och vad det innebär för genomslaget av bolåneregler.

    Nationalekonomiska institutionen
  • porträttbild av Ernst Cederholm

    Ny valkompass kan visa hur partierna faktiskt röstat

    En ny digital valkompass kan ge väljare en annan bild av svensk politik än traditionella valbarometrar. Plattformen minDemokrati bygger inte på partiernas vallöften utan på hur de har röstat i riksdagen.

  • Social kontakt ger unga fiskar större hjärnor

    Unga guppyer som fick se och interagera med levande fiskar utvecklade större hjärnor än guppyer som bara fick se andra fiskar på skärm. Det visar en ny studie från Stockholms universitet, publicerad i Biology Letters. Resultaten tyder på att levande social interaktion i realtid kan vara viktig för hjärnans utveckling.

  • Giorgio Basciu.

    Scardigli-priset till Giorgio Basciu för doktorsavhandlingen Word Pairs and Other Syndetic Constructions in Old Norse Poetry (2025)

    Giorgio Bascius har tilldelats Scardigli-priset av den Italienska föreningen för germansk filologi (Associazione Italiana di Filologia Germanica – AIFG) för sin doktorsavhandling Word Pairs and Other Syndetic Constructions in Old Norse Poetry (2025). Priset delas ut för framstående forskning inom germansk filologi.

    Institutionen för svenska och flerspråkighet

  • Ny bild av hur celler reparerar skadat DNA

    Forskare har kartlagt de första tredimensionella strukturerna av mänskligt SMUG1, ett enzym som hjälper celler att reparera skadat DNA. Resultaten ger ny kunskap om hur celler känner igen och tar bort skadliga baser i DNA, och kommer på sikt bidra till utvecklingen av nya läkemedel.

    Institutionen för biokemi och biofysik
  • porträtt av forskarna Georgios Sotiriou och Theodore Serivichyaswat

    SU-forskare på IVAs lista för forskningsgenomslag

    Två forskare från Stockholms universitet, Theodore Serivichyaswat och Georgios Sotiriou, finns med på årets IVA-lista för forskningsgenomslag. Deras projekt lyfts som exempel på forskning med stor potential att skapa konkret samhällsnytta genom innovation, kommersialisering och samverkan.

  • Ny studie: Sämre sömn än vanligt gör hjärnan långsammare – oavsett ålder

    Vi vet att sömn är viktig för hjärnan, men hur mycket spelar variationer från natt till natt egentligen roll i vardagen? En ny studie har följt unga och äldre vuxna för att ta reda på hur sömnens längd och kvalitet påverkar hur snabbt vi tänker nästa dag. Resultaten visar att det är hur du sov just i natt som är avgörande.

    Psykologiska institutionen
  • Avhandlingens omslagsbild som är en illustration med en silhuette.

    Ny forskning om att jobba med adhd

    Yrkesverksamma med adhd beskriver ett arbetsliv präglat av stress, ångest och återkommande utmattning. I sin doktorsavhandling har psykologen Martin Oscarsson undersökt hur arbetsrelaterad psykisk ohälsa upplevs i gruppen och utvärderat ett internetbaserat stresshanteringsprogram som kan bidra till bättre livskvalitet.

    Psykologiska institutionen

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.