Ny studie: Sämre sömn än vanligt gör hjärnan långsammare – oavsett ålder

Vi vet att sömn är viktig för hjärnan, men hur mycket spelar variationer från natt till natt egentligen roll i vardagen? En ny studie har följt unga och äldre vuxna för att ta reda på hur sömnens längd och kvalitet påverkar hur snabbt vi tänker nästa dag. Resultaten visar att det är hur du sov just i natt som är avgörande.

Forskarna Johanna Schwarz, Malin Freidle, Wessel van Leeuwen, Jade Silfverling, Torbjörn Åkerstedt och Göran Kecklund från Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, har i samarbete med Karolinska Institutet, undersökt hur dagliga variationer i sömn påverkar kognitiv förmåga i vardagslivet. Studien bygger på data från drygt 300 personer i två åldersgrupper, unga vuxna och äldre vuxna, som följdes under tre veckor.

Foto: Wavebreakmedia/Mostphotos

Deltagarna bar en aktivitetsmätare som registrerade hur länge de sov, och rapporterade sedan även hur de upplevde sin sömn. På dagarna genomförde de korta tester i mobilen som mätte deras bearbetningshastighet – alltså hur snabbt och korrekt de kunde hantera information.

Ett tydligt resultat var att nätter med kortare sömn än den egna genomsnittsnatten följdes av sämre prestation nästa dag. Detsamma gällde nätter då deltagarna upplevde att de sov sämre än vanligt. Effekten var liten men konsekvent: även relativt små avvikelser från den egna normen påverkade hjärnans snabbhet.

Däremot spelade det mindre roll hur mycket eller hur bra deltagarna i genomsnitt sov jämfört med andra. Personer som generellt sov kortare än andra presterade inte sämre utan det var variationen från den egna vanliga sömnen som hade betydelse.

STUDIEN I KORTHET

Det här undersöktes: Sambandet mellan dagliga variationer i sömn och den kognitiva bearbetningshastigheten i vardagen.

Så gick studierna till: 21 dagars lång uppföljningsstudie med sömndagbok, sömnmätning och mobilbaserade kognitiva tester för att se hur hjärnans snabbhet påverkas. 158 unga vuxna (18–30 år) och 168 äldre vuxna (55–75 år) utan sömnstörningar eller sömnsjukdomar deltog i studien.

Viktigaste resultaten: Variationer i sömn från dag till dag för samma person verkar påverka – inte skillnader mellan olika personer. Studien pekar på att det inte räcker att ”sova bra i genomsnitt”. För hjärnans funktion i vardagen verkar det vara viktigt att få tillräcklig och god sömn varje natt. Även tillfälliga försämringar kan märkas i form av långsammare tankearbete dagen efter. Att upprätthålla en tillräcklig sömnlängd varje dag kan bidra till att förebygga kognitiva nedsättningar i det dagliga fungerandet i båda åldersgrupper

De äldre deltagarna var långsammare än de yngre i testerna. Men forskarna fann inga tydliga skillnader mellan åldersgrupperna när det gällde hur känsliga de var för dagliga sömnförändringar. Både unga och äldre påverkades alltså i liknande grad av att sova kortare eller sämre än vanligt.

Porträttfoto på Johanna Schwarz respektive Malin Freidle.

Johanna Schwarz och Malin Freidle

 Johanna Schwarz och Malin Freidle, forskare vid psykologiska institutionen kommenterar forskningsresultaten:

– Mot bakgrund av tidigare experimentell forskning om sömnbrist, förväntade vi oss att äldre vuxna skulle påverkas mindre än yngre av dagliga variationer i sömnlängd och sömnkvalitet när det gäller prestationen på det kognitiva testet. Trots att studien hade god statistisk styrka fann vi dock inget stöd för denna hypotes. Förändringar i sömnlängd och sömnkvalitet påverkade prestationen på det kognitiva testet, men sambanden skilde sig inte statistiskt mellan äldre och yngre vuxna. Men att de äldre generellt presterade sämre än de yngre ligger i linje med tidigare forskning om åldersskillnader i denna typ av test.

Vad blir nästa steg?

– Nästa steg är att undersöka sambandet mellan sömn och upplevd stress i vardagen, samt om detta samband skiljer sig mellan yngre och äldre vuxna.

Senast uppdaterad: 2026-06-02

Sidansvarig: Psykologiska institutionen