Nyheter forskning

  • Anslag till forskning om eliter i Norden

    Mikael Holmqvist vid Stockholm Business School har tillsammans med Hanna Kuusela vid Tammerfors universitet och Anu Kantola vid Helsingfors universitet, fått 900.000 euro för forskning om nya eliter i Norden. Forskningsprojektet som heter Keeping New Money on Board. The New Nordic Wealth Elites and the Future of the Welfare Mode (Att hålla de nya pengarna ombord. De nya förmögna eliterna i Norden och välfärdstankens framtid) undersöker nya förmögna eliter, framför allt it- och finanseliterna och deras inställning till de värderingar som ligger till grund för den nordiska välfärdsstaten. Kommer de här eliterna att förändra eller utmana den nordiska modellen och dess särdrag såsom hög beskattning och en stor offentlig sektor? Forskarna i projektet är specialiserade inom sociologi, kommunikationsforskning, kulturforskning och företagsadministration. Projektet är placerat vid Tammerfors universitet, och projektledare är docenten i mediekultur Hanna Kuusela. Anslagsgivare är Riksbankens jubileumsfond och Svenska litteratursällskapet i Finland. Läs mer om Mikael Holmqvist

  • Personlighetstester - litteraturprofessor Carin Franzén i Studio Anekdot

    Studio Anekdot reder i det senaste avsnittet ut vilken roll personligheten och personlighetstester har kommit att spela. Samtalet leds av litteraturprofessor Frida Beckman. Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, gästar det senaste avsnittet av Studio Anekdot, "Personlighetstester – bluff eller vetenskap?", tillsammans med Karin Villaume, beteendevetare, folkhälsovetare och forskare vid Karolinska institutet och Mayo Clinic i USA och Bo Melin, professor i psykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet. Carin Franzén forskar på subjektivitetens historia och intresserar sig för hur man hittar en subjektsposition i de mallar och kulturella former som råder i den tid man råkar leva. I programmet konstaterar Franzén att det idag finns ett krav på att man ska kunna visa upp sig själv som om man kände sig själv. Ett personlighetstest kan vara en bit på vägen i att 'sälja sig själv' Säger litteraturprofessor Carin Franzén i programmet. I framtiden hoppas Carin Franzén att det görs mer motstånd mot personlighetstesten och att kreativitet, föränderlighet och frihet att vara på olika sätt, kommer att få större betydelse vid rekrytring, snarare än testens kontrollmekanism.

    Institutionen för kultur och estetik

  • Ny docent vid Institutionen för kultur och estetik

    Vi säger stort grattis till Magnus Tessing Schneider, som har antagits som docent i teatervetenskap! Magnus Tessing Schneider forskar inom 16- och 1700-talens teater, relationen mellan dramaturgi, och estetisk teori och scenisk-vokal framställning hos Shakespeare och i italiensk opera.

    Institutionen för kultur och estetik

  • Annika Suominen - Ny docent

    Juridiska institutionen gratulerar Annika Suominen som den 19 oktober 2021 utnämndes till docent i straffrätt. Vi ställde några frågor för att få veta mer om hennes forskning.

    Juridiska institutionen

  • Idéhistorikern Annelie Drakman är aktuell med två nya böcker

    Annelie Drakman, forskare i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik, sitter i redaktionen för de två böckerna Vetenskapens förtrollning och avförtrollning (Daidalos, 2021) och Med tvål, vatten och flit: Hälsofrämjande renlighet som ideal och praktik ca 1870–1930 (Nordic Academic Press, 2021).

    Institutionen för kultur och estetik

  • Samtal om Carl Larssons monumentala väggmålning ”Midvinterblot”

    Anna-Maria Hällgren, konstvetare vid Institutionen för kultur och estetik, samt konstnär och illustratör på det digitala bildningsmagasinet Anekdot, samtalar i det senaste avsnittet av podden Verket med Per Hedström, konsthistoriker och utställningschef på Nationalmuseum, om Carl Larssons monumentala väggmålning ”Midvinterblot”.

    Institutionen för kultur och estetik
  • Barnhand skriver med blyertspenna på ett papper.

    Debatt/Forskare och studierektorer: Skolverket tar inte våra synpunkter på allvar

    Vi utgår från att Skolverket menar allvar med att lyssna på forskares och lärarutbildares synpunkter gällande sammanslagningen av svenska och svenska som andraspråk, men de möten som Skolverket har arrangerat hittills har inte lugnat oss. Det skriver forskare och studierektorer i en slutreplik.

    Institutionen för svenska och flerspråkighet

  • Juridicum blir värd för en bokskatt inom folk- och skiljedomsrätt

    Juridiska fakulteten, Stockholms universitet, har äran att vara värd för domare Lagergrens samling och bevara den för kommande generationer. De böcker och dokument som doneras kommer att inhysas, och tillgängliggöras studenter och forskare, i institutionens Skiljedomsrättsbibliotek.

    Juridiska institutionen
  • En barnhand skriver med blyertspenna på ett papper.

    Debatt/Forskare och studierektorer: Låt inte svenskämnet urholkas

    Vi är starkt frågande till att Skolverket föreslår en sammanslagning av [ämnena] svenska och svenska som andraspråk. Det vore orättvist mot alla, skriver flera forskare och studierektorer som arbetar med lärarutbildningarna i Svenska och Svenska som andraspråk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.

    Institutionen för svenska och flerspråkighet
  • Camilla Wide.

    "Gud vad bra" eller "okej" – så här pratar vi på olika sätt i Finland och Sverige

    Camilla Wide har forskat i 1300 samtal för att förstå skillnaderna i hur vi pratar svenska i Finland och i Sverige. Nu gästar hon språkpodden "Näst sista ordet" på Svenska YLE i Finland och berättar vad forskningen visar. Finländare är till exempel ofta mer formella och har ett större behov av att fokusera på sakinnehållet, medan svenskar gärna småpratar och undviker formella formuleringar som "goddag".

    Institutionen för svenska och flerspråkighet

  • Litteraturprofessor Anders Cullhed talar om Ovidius ”Metamorfoser”

    I Bildningsmagasinet Anekdots podcast Verket, den 24 november 2021, talar Anders Cullhed, professor i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, om Ovidius (43 f. Kr –18 e.Kr) ”Metamorfoser” - ett litterärt verk från den litterära storhetstiden i Rom.

    Institutionen för kultur och estetik

  • Varför skickar ABBA avatarer på turné?

    Toivo Burlin, lektor i musikvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik diskuterar frågan i en intervju med tidskriften #studietid.

    Institutionen för kultur och estetik

  • Postdocprojekt: Hur länge får man heta Botvid? (2020–2022)

    Hur länge får man heta Botvid? Forngutniskt personnamnskick i gotländskt epigrafiskt material från 750 till 1500-tal. Ett postdocprojekt som leds av Sofia Pereswetoff-Morath, Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet. Syfte och mål Gotländska inskrifter från vikingatiden och medeltiden innehåller ett rikt och i många avseenden unikt namnmaterial som aldrig behandlats som en korpus på något strukturellt och övergripande sätt med fokus på namnens variation. Detta är vad projektet avser att göra, och för det syftet är det indelat i fyra delmål: Del 1: ”Folkbokföring” Projektet inkluderar alla personnamn som finns belagda i epigrafiskt material på Gotland. Oavsett om de kommer från latinska inskrifter, forngutniska inskrifter eller lågtyska inskrifter, får de ingå i projektet. Det totala antalet inskrifter som ingår just nu är c:a 650 och det totala antalet personnamn runt 1000. Projektets första steg är att skapa en databas med namnen och beskriva dessa utifrån parametrar som kan bli relevanta för projektets följande tre steg. Denna första del kan jämföras med ett slags historisk folkbokföring. Del 2: Nordiska variationsnamn. Hur länge klarar de sig i konkurrens med inlånade namn? Det intressanta med Gotland är att man under medeltiden fortsätter med variation som ett sätt att bilda nya namn. Det skulle därför vara högintressant att undersöka hur länge denna variationsnamnbildning är levande på Gotland, och vilka förleder och efterleder som kan sägas ha varit de mest populära och produktiva och under vilken period. En socio-onomastisk följdfråga som denna delstudie hoppas kunna svara på är om man kan urskilja någon grupp av människor som ger preferens till nordiska respektive inlånade namn. Del 3: Undersökning av osäkra namnbelägg Några namnbelägg har osäker läsning eller tolkning. Ett av projektets delsyften är att kartlägga sådana osäkra läsningar och tolkningar och försöka eliminera en del av osäkerheten genom empiriska undersökningar av själva inskrifterna. Del 4: Rungrafematisk undersökning En följd av delstudie 3 är en undersökning av Gotlands grafematiska rikedom på runformer. Till skillnad från tidigare undersökningar av gotländska runformer, kommer denna studie att fokusera på att etablera vilka fonem som får presenteras med vilka graftyper och i vilken kontext. Kontakt Projektledare: Sofia Pereswetoff-Morath, Stockholms universitet. Sofia Pereswetoff-Morath Finansiärer :   50 % RuneS Runische Schriftlichkeit in den Germanischen Sprachen 50 % Institutionen för svenska och flerspråkighet (Stockholms universitet). Publicerad på vår webbplats 2021-03-08.

    Institutionen för svenska och flerspråkighet
  • En bensindunk inuti en tankebubbla.

    Historien bakom tonaccenterna börjar under vikingatiden

    Nästan alla som pratar sverigesvenska gör skillnad mellan tanken (för bensin) och tanken (i huvudet). I Finland gör nästan ingen det. Hur har det blivit så, och hur ska man kunna veta vilken tonaccent ett ord ska ha? Läs Martin Perssons artikel i Språkbruk för att få veta mer!

    Institutionen för svenska och flerspråkighet

  • Nyfiken på kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska? Titta på IVIP:s video!

    Forskningsprogrammet IVIP, Interaktion och variation i pluricentriska språk – Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska, är avslutat (2013–2020). I en video sammanfattar de sina forskningsresultat. Forskningsprogrammet IVIP är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Helsingfors universitet, Åbo universitet och Institutet för språk och folkminnen i Göteborg. IVIP

    Institutionen för svenska och flerspråkighet
  • Tomas Riad.

    Grammatiska besynnerligheter och ordet nej

    Henrik Rosenkvist och Tomas Riad, professorer i nordiska språk, samtalar om vikten av små ord som nej och andra grammatiska besynnerligheter. Dessa språkets atomer och molekyler berättar något om mänsklighetens kärna. Se video av UR Samtiden – Samtal om språk. Se videon av UR Samtiden: Grammatiska besynnerligheter och ordet nej

    Institutionen för svenska och flerspråkighet
  • Catrin Norrby.

    För många snirklar gör snacket luddigt

    På frågan vad som är mest utmanande på jobbet är det inte alls ovanligt att arbetsterapeuter svarar kommunikation. Varför är det så svårt att prata med varandra – utan att krångla till det? Catrin Norrby, professor i nordiska språk, ger sin syn på saken i tidningen Arbetsterapeuten. Catrin Norrby forskar bland annat om sociolingvistik, samtalsanalys och interkulturell kommunikation. – Ett bra samtal är när båda går därifrån och inte tänker på det över huvud taget. Som ny på jobbet kan det ta tid att bli en del av gruppen. Termer och begrepp har man med sig från utbildningen, men varje arbetsplats präglas av ett eget sätt att prata och agera. Och så finns det ju vissa maktstrukturer att följa.

    Institutionen för svenska och flerspråkighet

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.