Återhämtningen av de syrefattiga bottnarna i Östersjön kan vara mer oförutsägbar än vad som tidigare uppskattats. Ny forskning visar att förekomsten av syrebrist historiskt sett har varierat snabbt, på grund av en inneboende instabilitet som gör Östersjön särskilt känslig för variationer i klimatet. När Östersjön återhämtar sig och närmar sig BSAP-målet ”opåverkat av övergödning” kan dessa kraftiga variationer i syrebrist återkomma.
Ett nytt nummer av Materia: Journal of Technical Art History finns nu fritt tillgänglig online. I redaktionsrådet ingår Emma Jansson, doktorand i konstvetenskap. I det här numret har de flesta texterna skrivits av studenter och forskare som befinner sig tidigt i karriären. Författarna kommer från länder världen runt. Tidskriften Materia grundades 2021. Den är bland de första fackgranskade publikationerna som fokuserar på det tvärvetenskapliga fältet teknisk konstvetenskap. Läs senaste numret här
Driftstopp är mycket kostsamt inom industrin, och olyckor vill man förstås undvika till varje pris. DSV-forskaren Tony Lindgren tar fram nya modeller för att beräkna komponenters livslängd, till exempel i lastbilar. Projektet har nyligen tilldelats 9,7 miljoner kronor i forskningsmedel från Vinnova.
Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, skriver om relationen mellan sanning och kärlek i den franske psykoanalytikern Jacques Lacans arbeten, i en ny antologi. Boken heter The Truths of Psychoanalysis , har Jasper Feyaerts och Paulo Beer som redaktörer, och är utgiven av Leuven University Press. Här undersöker forskare på olika vis sanningens funktion och natur inom den psykoanalytiska teorin mot bakgrund av rådande fenomen som fake news och alternativa fakta.
I en ny artikel visar litteraturprofessor Anna Albrektson hur 1600-talets berömda gräl mellan de antika och de moderna (la querelle des anciens et des modernes) har betydelse även i 1700-talets Sverige. Hennes text är ett av kapitlena i antologin The Long Quarrel: Past and Present in the Eighteenth Century , redigerad av Jacques Bos and Jan Rotmans, vid Brill’s Studies in Intellectual History, Vol. 332 (Leiden: Brill, 2021). Artikeln har titeln 'Horace is dead, but I am alive': Epic Failure and Satiric Authority in Eighteenth-Century Sweden. Här belyser Anna Albrektson hur två diktare, Samuel Triewald och Bengt Lidner, förhåller sig till den franske 1600-talsdiktaren och poetikförfattaren Nicolas Boileau och auktoriteter som Horatius. Boileaus rykte sjunker under seklet, han förvandlas från ett föredömligt ideal till en trångsynt principryttare. Striden mellan de antika och de moderna är allt annat än entydig, men den blir en utgångspunkt för försvaret för stor poesi på svenska, för diskussioner om historicitet och för nya poetiska ideal. Om Anna Albrektson Anna Albrektson är professor i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Hon intresserar sig för äldre litteratur i allmänhet och 1700-talet i synnerhet. Albrektson är engagerad i 1700-talsforskning både nationellt och internationellt. Hon var med och skapade det institutionsgemensamma tvärområdet Portal 1700. Portal 1700:s sida Albrektsons senaste forskningsprojekt ”Medeas rörelse” handlar om Medea på 1700-talet. Hon undervisar på alla nivåer av litteraturvetenskap vid institutionen, och handleder doktorander. Mer om Anna Albrektsons forskning Mer läsning 18/1 Anna Albrektson om Medea i engelsk podcast
Magnus Ryttervik från Institutionen för lingvistik programleder UR:s nya serie om det svenska teckenspråket. I fyra avsnitt samtalar han med äldre och yngre teckenspråkstalare, forskare och andra experter på teckenspråk. I år är det 40 år sedan riksdagen officiellt erkände det svenska teckenspråket som ett språk. Det uppmärksammar UR med nya programserien Det här är svenskt teckenspråk. Programledare är Magnus Ryttervik, som till vardags är adjunkt i teckenspråk. I seriens fyra avsnitt samtalar han med äldre och yngre teckenspråkstalare, forskare och andra experter på teckenspråk. Medverkar gör bland andra ett flertal medarbetare vid Institutionen för lingvistik. Samtliga avsnitt finns att se på UR Play: Det här är svenskt teckenspråk (urplay.se)
Datorspel avfärdas ofta som meningslöst slöseri med tid. Men förutom att underhålla kan spel också vara lärorika, utvecklande, sociala och fungera som hjälpmedel. På en växande global marknad är svenska spelutvecklare särskilt attraktiva.
Vi blir allt mer vana vid att få förslag på filmer att se eller musik att lyssna på, men metoderna kan bli bättre. Industridoktorander från Spotify studerar just nu framtidens maskininlärning tillsammans med forskare på Institutionen för data- och systemvetenskap.
Anna Albrektson, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, gästar podcasten Khameleon Classics: Medea in Politics from 1750 to 1800. Avsnittet handlar om hur Medea under åren 1750-1800 förekom i många teaterföreställningar i Europa, något Anna Albrektson tidigare har forskat på. Hon arrangerade till exempel den internationella konferensen Placing Medea vid Stockholms universitet 2018. Anna Albrektson förklarar i podcasten hur en av den grekiska mytologins mest komplexa figurer kan visa stora förändringar i den europeiska historien under den här tiden. Khameleon Classics är ett produktionsbolag som startades vid universitetet i Oxford 2020. De inriktar sig mot teater, musik och film.
Maria Andersson, docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, är ny redaktör för tidskriften Barnboken. Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning ges ut av Svenska barnboksinstitutet med stöd från Vetenskapsrådet. Det är Sveriges enda vetenskapliga tidskrift med fokus på barn- och ungdomslitteratur. Artiklarna är kvalitetsgranskade (peer review) och finns fritt tillgängliga på barnboken.net Läs intervjun med Maria Andersson på Barnboksinstitutets hemsida
Matilda Eriksson disputerade den 13 januari vid Managementsektionen på Företagsekonomiska institutionen med avhandlingen Entreprenörskapets tysta(de) röster. Matilda har tidigare arbetat med att främja entreprenörskap i det svenska innovationssystemet. Det är i skärningspunkten mellan systemets statliga uppdrag att å ena sidan främja entreprenörskap, å andra sidan främja jämställdhet, som hennes empiriskt drivna avhandlingsprojekt vuxit fram.
Covid-19-pandemin har påverkat vårt samhälle på ett aldrig tidigare skådat sätt. Nu när Stockholms universitets campusliv gradvis återgår till det normala är det glädjande att se att en bok med titeln "Globalization, Political Economy, Business and Society in Pandemic Times" har publicerats. Syftet med boken är att ge en holistisk förståelse av covid-19-pandemins inverkan på politik, ekonomi, näringsliv och samhälle i en globaliserad värld.
Karin Dirke, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet, medverkar i en ny antologi inom human/animal studies med en text om Karl Johan Gustafsson Ekeblad och den tidiga djurskyddsrörelsen ur ett biopolitiskt perspektiv. Boken finns tillgänglig att läsa online utan kostnad.
Oksana Domina har varit gästdoktorand vid Institutionen för pedagogik och didaktik, vid Stockholms universitet, under hösten 2021. Nu har hon disputerat på sin avhandling där hon undersökt hur unga personer och arbetsgivare ser på unga personers anställbarhet. Hennes resultat visar bland annat att arbetsgivare ofta använder magkänslan när de anställer unga personer utan lång erfarenhet.
2021 års stipendium från Ackordscentralen Stockholm tilldelas Charles He och Jacob Torén, juriststudenter vid Stockholms universitet, för förtjänstfullt skrivna examensarbeten. Charles He tilldelas stipendiet för sin uppsats: "Retentionsrätt - en säkerhetsrätt endast för vissa uppdragstagare". Handledare var docent Johan Sandstedt. Ta del av Charles uppsats här Jacob Torén tilldelas stipendiet för sin uppsats: "Ett tillägnelseavtals giltighet - om möjligheten för panthavare att i ljuset av 37 § AvtL tillägna sig eller själv förvärva pant i onoterade aktier". Handledare var docent Emil Elgebrant. Ta del av Jacobs uppsats här Om Ackordscentralens uppsatsstipendium Ackordscentralen Stockholm AB utdelar årligen två stipendier om 25 000 kr var. Stipendium utdelas till universitetsstuderande som läser juristutbildningen vid Stockholm universitet, Uppsala universitet eller Örebro universitet och som på ett förtjänstfullt sätt skrivit examensuppsats om minst 15 högskolepoäng inom något av följande ämnesområden: Konkurs- och obeståndsrätt Rekonstruktioner av företag Krediträtt och företagens finansieringsformer ackordscentralen.se/
Forskningsprogrammet "Världslitteraturer – kosmopolitisk och vernakulär dynamik”, som leds vid Stockholms universitet och finansieras av Riksbankens Jubileumsfond, publicerar nu fyra nya fritt tillgängliga böcker om världslitteratur. Litteraturprofessor Helena Bodin, vid Institutionen för kultur och estetik, är en av redaktörerna för boken Literature and the Making of the World: Cosmopolitan Texts, Vernacular Practice.
I en ny artikel i den brittiska online-tidskriften Open Library of the Humanities, skriver Johanna Ethnersson Pontara, docent i musikvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, om hur marknadsföringsstrategier hos operasångare och filmindustri kan samverka.
Jessica Östberg, docent i civilrätt, har tilldelats Emil Heijnes Stiftelses belöning av värdefulla insatser för rättsvetenskaplig forskning. Prissumman är 75 000 kronor. Vid sitt sammanträde den 15 november 2021 beslutade styrelsen för Emil Heijnes Stiftelse för rättsvetenskaplig forskning att uttdela pris till Jessica Östberg för framstående insatser inom den rättsvetenskapliga forskningen. Jessica Östberg är docent i civilrätt med särskild inriktning mot associationsrätt och avdelningsledare för avdelningen för bolags- och värdepappersrätt vid Stockholm Centre for Commercial Law. Tidigare har hon under tio års tid arbetat som advokat med särskild fokus på bolagsrätt och är idag anställd vid Juridiska institutionen vid Stockholms universitet som universitetslektor med undervisning i associationsrätt, bolagsrätt samt aktiemarknadsrätt. Sedan sin avhandling 2016 med titeln "Styrelseledamöters lojalitetsplikt" har Jessica bland annat släppt följande publikationer (i urval från Stockholms universitets publikationsdatabas): Förvaltningsrevisionen - ett viktigt institut i behov av reform? 2021. Ingår i: Festskrift till Jan Kleineman Om konkurrensförbudet för styrelseledamöter 2021. Ingår i: Festskrift till Rolf Skog, s. 1106-1132 Några tankar kring aktiebolagslagens vinstsyfte 2020. Ingår i: Vänbok till Anders Lagerstedt, s.209-230 Svensk rättspraxis i associationsrätt 2001-2010 2019. Ingår i: Svensk Juristtidning, s. 1125-1165 Till frågan om behörighet och befogenhet i aktiebolagsrätten i ljuset av hovrättspraxis 2019. Juridisk Tidskrift 20 (2), s. 473-480 Om aktieägares lojalitetsplikt 2018. Svensk Juristtidning (3), s. 265-303 Om Emil Heijnes stiftelse Emil Heijnes stiftelse kom till 1948 genom advokaten Emil Heijnes testamente. Stiftelsens ändamål är att ”främja rättsvetenskaplig forskning, bedriven av svenska medborgare i överensstämmelse med de västerländska rättsprinciper, som vore allmänt erkända före det senaste världskriget, ävensom att stödja juridisk undervisning”. Stiftelsen delar ut omkring 2 miljoner kronor per år. De flesta anslagen ges som tryckningsbidrag till doktorsavhandlingar men vissa år utdelas även ett pris för högst förtjänt juridiskt författarskap. Priset går till forskare eller domare.
I inledningskapitlet till årets upplaga av The Brecht Yearbook skriver Rikard Hoogland, docent i teatervetenskap, om hur Brechts dramatik kan aktualiseras genom en postdramatisk iscensättning.
Det är gruppen och inte den enskilda individen som ska prioriteras, först då kan man bygga en lärande och effektiv organisation, menar Jon Ohlsson professor i pedagogik och medförfattare till Den lärande organisationen 2.0.
