Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, är specialiserad på psykoanalytisk teori och tidigmodern litteratur och är författare till boken När vi talar om oss själva: Nedslag i subjektivitetens historia från Montaigne till Norén. I det senaste avsnittet av Bildningspodden diskuterar hon hur Jaget har uppfattats och framställs i litteraturen genom historien.
Meike Wagner, professor i teatervetenskap vid Institutionen för kultur och estetik beviljades ett Advanced Grant för sitt forskningsprojekt “Performing Citizenship. Social and Political Agency in Non-Professional Theatre Practice in Germany, France, Britain, Sweden and Switzerland (1780-1850)”. Nu vill hon att fler humanister söker Advanced Grants från European Research Council.
Nikola Hajdin disputerade torsdagen den 14 oktober 2021 på avhandlingen: ”Individual Responsibility for the Crime of Aggression”. Opponent var professor Claus Kress, Köln universitet, Tyskland.
Sigrid Blombergs skulptur Bebådelsen (1899) är det första verket av en kvinnlig skulptör som köptes in till Nationalmuseum. Den blev en av sin tids mest älskade skulpturer. Jessica Sjöholm Skrubbe är docent i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik gästar klassikerpodden Verket i bildningsmagasinet Anekdot, tillsammans med Per Hedström, konsthistoriker och utställningschef på Nationalmuseum.
Paret Refsland äger en tavla som de är säkra på att Anders Zorn har målat. Men på Zorn-museet konstaterar man bland annat att signaturen inte stämmer överens med den som Zorn använde på sina tavlor. Emma Jansson, doktorand i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, håller med: "signaturen ser annorlunda ut än på Zorns andra målerier."
Nu kan du se samtalet om vilka möjligheter har Nobelpriset att bidra med de nya kunskaper och lösningar som krävs för mänsklighetens och planetens överlevnad. Annelie Drakman, idehistoriker vid Institutionen för kultur och estetik, medverkar i samthalet. Hon har bland annat forskat om glädjens roll inom forskningen och hur uttryck av glädje använts av framstående fysiker för att definiera forskning som aktivitet och forskaren som person, särskilt kopplat till Nobelpriset.
Alexander Unnersjö disputerade fredagen den 8 oktober 2021 på avhandlingen "Regress – Begreppet regressrätt och solidarregress". Opponent var professor Niklas Arvidsson, Lunds universitet.
En gång i tiden satt gruvnäringen och Kiruna ihop, ett ömsesidigt beroende som ändrats med tiden. Men vad händer när gruvbolaget inte behöver Kirunaborna i samma utsträckning? När bolaget mer och mer förlitar sig på arbetskraft i form av fly-in fly-out? När fast anställda kan ersättas av entreprenörer? När allt färre händer behövs för att få upp malmen?
Nu kan du se samtalet om vad kan Nobelpriset i litteratur kan berätta om hur vi sett på oss själva genom tiderna, mellan Anders Olsson, författare, professor i litteraturvetenskap, Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap och Isabelle Ståhl, författare och doktorand i idéhistoria, alla från Institutionen för kultur och estetik. De författarskap som belönas med Nobelpriset i litteratur beskrivs ofta som universella, att de berättar något allmängiltigt om hur det är att vara människa. Men vad krävs för att ett verk ska beskrivas som universellt? Och vad kan Nobelpriset berätta om hur vi sett på oss själva genom tiderna? Hur har gestaltningen av jaget och existensen förändrats och påverkats av olika samhällsförändringar? Se det öppna samtalet här
Tiina Rosenberg, professor i teatervetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, är en av redaktörerna till den nya antologin The Palgrave Handbook of Queer and Trans Feminisms in Contemporary Performance.
Vi gratulerar Petra Dotlačilová, disputerad vid Institutionen för kultur och estetik Stockholms universitet 2020, som tilldelas stipendium för projektet "Effigies of Performance: Late 18th Century Costumes in Swedish Archives". I forskningsprojektet kommer Petra Dotlačilová att undersöka teaterkostymsamlingarna från det sena 1700-talet, på Kungliga Operan, Livrustkammaren och Scenkonstmuseet och kostymernas betydelse både på den teatrala och på den politiska scenen. Dotlačilová disputerade 2020 på avhandlingen Costume in the Time of Reforms: Louis-René Boquet Designing Eighteenth-Century Ballet and Opera. Läs mer om Petra Dotlačilovás forskning Fick emotta diplom av Kungen Vid en ceremoni i Bernadottebiblioteket på Slottet onsdagen den 29 september emottog årets stipendiater inom Bernadotteprogrammet diplom av H.M. Konung Carl XVI Gustaf. Kungen är de kungliga akademiernas beskyddare och förste hedersledamot. Kungl. Vitterhetsakademiens stipendiater inom Bernadotteprogrammet 2021 tilldelas 125 000 kronor var. De tre stipendiaterna erbjuds utöver stipendiet två veckors vistelse vid någon av Vitterhetsakademiens kulturfastigheter: Stjernsunds slott, Skånelaholms slott, Stensjö by och Borgs by på Öland. Vitterhetsakademien har som sitt främsta syfte att främja och finansiera forskning inom humaniora och samhällsvetenskap samt kulturmiljövård. Vitterhetsakademien förvaltar också de egna kulturfastigheterna Skånelaholms slott, Stjernsunds slott, kulturreservatet Stensjö by, Borgs by och Rettigska huset i Stockholm. Vitterhetsakademiens förlag publicerar ett antal vetenskapliga skrifter varje år samt samarbetar med andra förlag. Läs mer Vitterhetsakademiens hemsida
Nobelpriset speglar samhällets värderingar i en viss tid, säger Annelie Drakman till The Local, och det återspeglar också vilka problem samhället vill lösa.
Annika Berg, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet, skriver i Forskning och Framsteg med anledning av 100-årsjubileet för den "allmänna" rösträtten.
Antologin Silence and Silencing in Children’s Literature är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Svenska barnboksinstitutet, Malmö universitet och Åbo Akademi, med nitton bidrag från forskare från hela världen, om tystnadens och tystandets centrala roll i barn- och ungdomslitteraturens historia. Professor i litteraturvetenskap Elina Druker är en av redaktörerna till antologin Silence and Silencing in Children’s Literature (Makadam förlag, 2021), tillsammans med Björn Sundmark, professor i engelsk litteratur vid Malmö universitet, Åsa Warnqvist, docent vid Svenska barnboksinstitutet och Mia Österlund, docent i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi. En av författarna är professor emeritus i litteraturvetenskap Boel Westin , vid Institutionen för kultur och estetik. Antologin publiceras med utgångspunkt i den välbesökta The International Research Society for Children’s Literature (IRSCL) konferensen 2019 , på samma tema som arrangerades i Stockholm av Svenska barnboksinstitutet tillsammans med Institutionen för kkultur och estetik, Malmö universitet och Åbo Akademi. Bidragen till antologin är sprungna ur konferenspresentationer. Vem tystas och vem får tala? Författarna till antologin diskuterar olika perspektiv i barn- och ungdomslitteratur på vem som får tala och vem som inte får komma till tals, hur tystnad tar sig uttryck estetiskt och hur röster kan tystas av politiska eller kulturella skäl. Boel Westins bidrag, “A Hundred Miles of Silence: The Moomin stories of Tove Jansson”, diskuterar tematiken kring tystnad i muminromanerna.
Verket är en podd om klassiker som produceras av Bildningsmagasinet Anekdot. Hjalmar Söderbergs roman Doktor Glas från 1905 är en berättelse om kärlek, moral och mord.
Jeff Werner, professor i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik har startat den första svenska universitetskursen på grundnivå i vithetsstudier, som ges Stockholms universitet i höst. Den 18 augusti i år gavs även hans bok "Kritvit? Kritiska vithetsperspektiv i teori och praktik" ut på Studentlitteratur.
I den nya antologin "Från Strindberg till Storytel: Korskopplingar mellan ljud och litteratur" skriver Jerry Määttä, docent i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, om vilken litteratur är det som vinner på genomslaget för ljudböcker.
Det finns ett allvar hos Oscar Wilde, som jag har stor respekt och beundran för, säger professor i idéhistoria Elisabeth Mansén i Kulturstudion, SVT. Oscar Wilde är en författare man kan fastna för på många sätt. När man känner sig utanför eller vilsen, eller i tonåren, man kan fångas av hans vitsighet eller av hans livsöde. Eller bara läsa hans verk för att de är fascinerande att läsa. Elisabeth Manséns intresse för Wilde började med det långa brevet De profundis: Brev från fängelset , som han skrev från fängelset, där han satt dömd för homosexualitet. De profundis översattes till svenska av Mansén 2003. Han är ju så magnifik och så oerhört välformulerad, så man blir upprymd, glad och förtjust av att läsa honom Elisabeth Mansén i Kulturstudion, SVT.
Biografin "The Archaeologist In-Between: Olov Janse 1892-1985" (2021) är författad av Anna Källén, Institutionen för kultur och estetik, och Johan Hegardt, vid Södertörns högskola, som båda forskar inom kritiska kulturarvsstudier. I boken beskriver de hur arkeologen Olov Janse medverkat till utbyten mellan museer och politiska institutioner i världen, men utan att bli inskriven i historien.
Elina Malmström disputerade den 15 juni vid Stockholm Business School med sin avhandling ”An audit is an audit” (En revision är en revision). Disputationen genomfördes online. Elina Malmström påbörjade sin doktorandutbildning hösten 2014 och hon har varvat forskarstudierna med tre föräldraledigheter, för att nu disputera med en avhandling om revision och förändring.
Aylin Cakanlar disputerade med avhandlingen "Essays on consumers’ socially responsible decision making" den 3 september vid Marknadsföringssektionen, Stockholm Business School.
Nu finns ett boksamtal med Axel Englund om litteratur och musik i Natur & Kulturs Litteraturhistoria och om hans bok Mörkerstråk: Lyrik och musik i det tyska nittonhundratalets skugga, på Site Zones, oberoende sida vid Site Magazine. Se hela samtalet här!
Axel Holmgren disputerade fredagen den 24 september på avhandlingen "Straffvärde – som rättslig konstruktion". Opponent var professor Kimmo Nuotio, Helsingfors universitet.
