Antologin ”Equality” är volym 68 i bokserien Scandinavian Studies in Law som utges av Stockholm Institute for Scandinavian Law vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet. Redaktörer är professor Laura Carlson och universitetslektor Lydia Lundstedt.
Malin Hedlin Hayden, professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet, medverkar med en artikel i nya antologin Video Theories. A Transdisciplinary Reader. Texten har titeln ”Compulsive Categorizations: Gender and Heritage in Video Art”.
Regeringen har förordnat Michael Hellner, professor i internationell privat- och processrätt, att ingå som expert i utredningen ”Sveriges internationella adoptionsverksamhet – lärdomar och vägen framåt”. Syftet med utredningen är att kartlägga och analysera regelverk, organisering och processer inom den internationella adoptionsverksamheten.
Det finns skillnader i hur Ukrainakriget och människorna där porträtteras jämfört med andra konflikter, menar språkforskare Karin Idevall Hagren. Europa har slutit upp bakom Ukraina och lovat att ta emot flyktingar, samtidigt som man stänger gränsen för andra människor som flyr krig. – Det är bra med stark solidaritet med Ukraina, men svårt att inte se en dubbelstandard, säger hon.
Merit Berlips Persson disputerade fredagen den 25:e februari på avhandlingen: ”Företagsnamnet som varukännetecken: En rättsvetenskaplig studie av det korsvisa skyddet”. Opponent var docent Stojan Arnerstål, Uppsala universitet.
2018 startade ett forskningsprojekt på institutionen för pedagogik och didaktik om unga vuxna i Långshyttan. Vilka är de? Hur ser de på sig själva? Vad har de för framtidsplaner och drömmar? Resultatet presenteras i form av en utställning på föreningen Kulturkraft i Långshyttan.
Hilda Jakobsson, litteraturvetare, Maria Margareta Österholm, genusvetare, båda vid Stockholms universitet, är gästredaktörer för ett temanummer av den vetenskapliga tidskriften lambda nordica. Temat är det queerteoretiska begreppet skev.
Claes Granmar, docent i europarätt, har anlitats som nationell rapportör i en studie rörande tillämpningen av EU:s plattformsförordning i medlemsstaterna. Studien utförs av ett oberoende institut på uppdrag av Europeiska kommissionen.
Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt och föreståndare för Barnrättscentrum, har varit expert i utredningen ”Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU” som har genomförts på uppdrag av riksdagens socialutskott. Utredningen presenterades den 1 mars vid en pressträff i riksdagen.
Läkaren Katty Gurahua från Peru lärde sig sina första meningar på svenska som strumpförsäljare. Samrawit som bott i flera länder tycker att det är svårt att lära känna svenskar – vilket hon inte är ensam om. Maria Rydell kommenterar, forskare i svenska som andraspråk. Artikel i Svenska dagbladet.
Storskarv, av underarten mellanskarv, började öka kraftigt i antal under 90 talet i Sverige och finns idag utmed hela Sveriges kust och vid många sjöar. Eftersom den äter en hel del fisk och bor i illaluktande kolonier under häckningstiden är det en ganska impopulär fågel. Men skarven kan ge värdefull information om miljögiftssituationen enligt en ny studie som genomförts i ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Naturhistoriska riksmuseet (NRM) och Stockholms universitet.
I en namninsamling som koordinerats av Marlene Ågerstrand, forskare inom exotoxikologi och Baltic Sea Fellow, kräver över hundra forskare från hela Sverige att klimat- och miljöminister Annika Strandhäll verkar för att inrätta en internationell miljögiftspanel. Nu har ministern svarat att hon ska ta med sig frågan till FN:s miljöförsamlings möte. Namninsamlingen, som uppmanade Sveriges regering att stödja förslaget till resolution om att inrätta en internationell miljögiftspanel, skickades den 10 januari 2022 till klimat- och miljöminister Annika Strandhäll. Brevet samlade underskrifter från 110 forskare inom kemi och miljö, från 12 svenska universitet. Den 12 januari gick Annika Strandhäll ut på sociala medier med beskedet att hon ska verka för inrättandet av en internationell miljögiftspanel, och ta med sig frågan till FN:s miljöförsamlings möte. Mitt svar är glasklart: det gör jag med glädje. Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll. En vetenskapligt samordnad panel har varit av stor betydelse för områdena klimat och biodiversitet, men saknas på kemikalie- och avfallsområdet, skriver klimat- och miljöministern i sitt Facebook-inlägg. Läs hela inlägget med Annika Strandhälls svar Av betydelse för havsmiljöer
Finns det något alternativ till den bekännelsekultur som Michel Foucault menade präglar den västerländska kulturen? Det är själva utgångspunkten i litteraturvetaren Ingemar Haags nya bok, Vanishing Selves: Negotiating Selfhood in Self-Representational Works by Goethe, Sand, and Nietzsche (publicerad november 2021 på Peter Lang GmbH).
Konstvetarna Sonya Petersson och Anna Näslund Dahlgren undersöker i en ny artikel hur digitalt tillgängliga bilders synlighet och möjliga kunskapsproduktion regleras av metadata.
Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap, diskuterar i en ny artikel ekologisk medvetenhet genom en läsning av Giovanni Boccaccios "Decamerone" tillsammans med Sigmund Freud och Timothy Morton.
Institutet för rättsinformatik (IRI) har nyligen lanserat The Nordic Yearbook of Law and Informatics 2020-2021: Law in the Era of Artificial Intelligence.
Högerradikala partier har nått stor framgång i hela Europa under de senaste åren. En viktig faktor för att kunna förstå och förklara denna framgång är deras samspel med de traditionella partierna visar ny avhandling.
Teknikstött lärande är ett av styrkeområdena på Institutionen för data- och systemvetenskap. Nu får det extra skjuts av att Jalal Nouri utnämns till professor.
Precis när vi vant oss vid förkortningar som VR, AR och IoT lanserar techvärlden nya begrepp som metaverse och XR. Men orden är inte bara buzzwords, menar professor Theo Kanter. Den nya tekniken kan hjälpa oss att möta samhällsutmaningar.
Eleonora Rosati, professor i immaterialrätt vid Stockholms universitet, gav ut sin bok “Copyright in the Digital Single Market” hösten 2021. Nu utses den till årets bästa bok på temat upphovsrätt av internationella IPKat.
Jonatan Södergren disputerade med avhandlingen "Woke" Authenticity in Brand Culture: A Patchwork Ethnography vid Företagsekonomiska institutionen den 1 februari. Jonatan har läst både kandidat- och masterexamen i marknadsföring på institutionen, innan han började doktorera. Under en period när han skrev sin doktorsavhandling gästade han sociologiska institution på Katholieke Universiteit Leuven i Belgien.
Språkpoliser och språkvårdare brukar vara överens om att svenskan ska vårdas och värnas. Ändå hamnar de ofta i konflikt. Hur kommer det sig att de har så svårt att förstå varandra? Vad är det som irriterar dem allra mest i språket? Och varför? Lyssna på Språktidningens podd. I det här poddavsnittet samtalar Staffan Dopping, Språktidningens språkpolis som skrev sin sista krönika i Språktidningen 1/2021, med språkforskaren Lena Lind Palicki och Språktidningens Anders Svensson om synen på rätt och fel i dagens svenska och sprickan mellan språkpoliser och språkvårdare. Poddlänkar finns på: Nytt poddavsnitt om sprickan mellan språkpoliser och språkvårdare (Språktidningen.se) Lena Lind Palicki är universitetslektor i svenska vid Institutionen för svenska och flerspråkiget, Stockholms universitet. Lena Lind Palicki
I sin nya bok skriver konstvetaren Sara Callahan om hur och varför arkivet fick en stark närvaro inom konstvärlden kring millennieskiftet.
Mauro Zamboni, professor i allmän rättslära vid Stockholms universitet, har utsetts till ordförande för den internationella föreningen för lagstiftningslära – International Association of Legislation (IAL). Ordförandeskapet delas med Helen Xanthaki, professor vid University College London, UCL.
