Med hjälp av avancerad mikroskopteknik har forskare lyckats få fram strukturen hos läkemedelsingrediensen vismutsubsalicylat. Upptäckten är ett stort steg mot att förstå egenskaperna hos en av de mest kommersiellt betydelsefulla vismutföreningarna. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Konsten att kontextualisera: Om historisk förståelse och meningsskapande är en ny bok för studenter och forskare inom alla humanistiska discipliner med historiska perspektiv. Redaktörer är Staffan Bergwik, Karin Dirke, och Linn Holmberg, idéhistoriker vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet.
Institutionen för ämnesdidaktik lyser ut en ny doktorandtjänst med uppdraget att forska på temat "fysik för observation och visualisering av galaxer i det kosmiska sammanhanget". Tanken är att doktoranden ska arbeta tillsammans med en annan person vid Institutionen för astronomi.
I den nyutkomna boken "Teori och politik – straffrätt i omvandling" samlas flera yngre straffrättsforskares analyser av det samtida kriminalpolitiska och straffrättsteoretiska landskapets status och utveckling. Vad säger egentligen forskningen på ett område där den politiska debatten präglas av ett starkt avståndstagande till forskningsresultat?
Elisabeth Mansén, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, har skrivit en artikel om poeten Lord Alfred Douglas självbiografiska skrifter.
Victoria Fareld, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet, diskuterar hur förståelsen av tid inom historiska studier har förändrats de senaste årtiondena i en ny artikel.
Sabrina Norlander Eliasson, professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet, talar om renässansen i podcasten Allt du velat veta. Allt du velat veta, som leds av Fritte Fritzson, är en populärvetenskaplig podcast. Ett ämne avhandlas på en knapp timme där en expert intervjuas. Lyssna på avsnittet: Om Sabrina Norlander Eliasson Sabrina Norlander Eliasson är professor i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Hon forskar på tidigmodern konst, historiska samlingar och socioekonomisk konsthistoria med särskild fokus på 1700-talets Rom. Just nu leder Sabrina Norlander Eliasson forskningsprojektet Konst och vetenskap. Mobilitet och kulturell transfer under Frihetstiden . Sabrina Norlander Eliasson ansvarar för och undervisar vid det internationella masterprogrammet i konstvetenskap: teknisk konstvetenskap och konstmuseet vid Institutionen för kultur och estetik. Hon handleder också studenter i uppsatsskrivning upp till forskarutbildningnivå. Mer om forskningsprojektet Mer om Sabrina Norlander Eliassons forskning
Idéer finns i överflöd, men hur vet man vilka man bör satsa på? Med hjälp av maskininlärning och AI kan de bästa idéerna mejslas fram, visar Workneh Yilma Ayele i sin avhandling.
Östersjöns kustzoner är under stor press från människan, både på grund av marina aktiviteter och föroreningar från land. En ny studie belyser behovet av bredare undersökningar av kemikalier i urbant avloppsvatten, som släpps ut i Östersjön. Ett brett spektrum av kemikalier som inte borde vara där, hittas på grund av mänskliga aktiviteter i sjöar, hav och vattendrag. Många kemikalier når vattenmiljöerna via avloppsreningsverk. Den nya studien "Micropollutants in urban wastewater" sammanställer och analyserar koncentrationer och utsläpp av kemikalier via reningsverk till Östersjön. Data som forskarna sammanställt i studien kan användas för riskanalys både på nationell- och internationell nivå i Östersjöländerna. Men studien visar också på bristande information om utsläppen, för de flesta kemikalierna finns mycket begränsat med data tillgänglig och bevakningen ser mycket olika ut länderna emellan. En bredare undersökning av kemikalier i urbant avloppsvatten behövs för att kunna bedöma miljörisker för Östersjön. Fler länder behöver mäta ett större antal kemikalier, för att man ska kunna få en bättre bild av risker associerade med mikroföroreningar i avloppsvattnet. 1090 kemikalier analyserades vid 650 reningsverk
Antologin "Governing with Public Agencies: The Development of a Global Administrative Space and the Creation of a New Role for Public Agencies" är volym 90 i bokserien Skrifter utgivna av Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Genom att se lärare som designer tar vi fasta på kreativiteten i yrkesrollen. Det menar Elisabeth Rolf som har studerat pedagogiska mönster kopplade till elevers digitala kompetens.
Nyare, snabbare, bättre. Teknikutvecklingen snurrar på, och vi gör vårt bästa för att hänga med. Men det finns anledning att stanna upp och fundera över hur tekniken påverkar vår livskvalitet. Det menar Chiara Rossitto, docent vid DSV.
Kring viktiga beslut finns alltid en viss osäkerhet. En doktorsavhandling från DSV utforskar ett ramverk inom maskininlärning. Det kan leda till bättre och säkrare beslut, till exempel inom sjukvården.
Rikard Hoogland, docent i teatervetenskap, har tilldelats en sabbatstermin för forskning av Stockholms universitet.
Vad är sant och vad är falskt i sociala medier? Desinformationen flödar, och riskerar att skymma sanningen. Ett europeiskt team, lett av forskare på DSV, har tagit fram verktyg som kan avslöja ”fake news”.
Vill du dela bil med dina grannar, eller ha en främling sovande i gästrummet? Om svaret är ja – vad säger din familj om saken? DSV-forskaren Airi Lampinen studerar mänskliga faktorer inom den växande delningsekonomin.
Hur talar man om lukter i olika delar av världen? Ett nytt forskningsprojekt vid Institutionen för lingvistik vill ta reda på om luktord i olika språk följer en gemensam betydelsemässig struktur eller om det finns kulturella skillnader mellan språks luktvokabulärer. Västerländska språk har färre ord för luktupplevelser än vissa mindre, icke-västerländska, språk. Men ny forskning tyder på att olika språks luktvokabulärer ändå har vissa likheter med varandra. Kan det vara så att det finns en universell semantisk struktur för ord som beskriver lukter, precis som det finns likheter mellan språk när det gäller beskrivningar av färger och deras egenskaper? Det vill lingvistikforskaren Thomas Hörberg ta reda på. För projektet ”Grundläggande lukttermer: mot en universell semantisk rymd för lukter” har han nyligen beviljats ett anslag på 5 046 000 kronor från Vetenskapsrådet.
Den svenska bilderbokskonstnären får Eva Lindström 2022 års Litteraturpris till Astrid Lindgrens minne (ALMA). Det tillkännagav juryns ordförande Boel Westin, professor emeritus vid Stockholms universitet, vid en direktsändning från Kulturhuset.
Krisen för Östersjötorsken förknippas ofta med syrebrist, syrefria bottnar och brist på bottendjur som torsken kan äta. Men nu visar en ny svensk-finsk studie att syreförhållandena har varit fullt tillräckliga för torsken i södra Östersjön under flera decennier – och att det funnits gott om bottendjur ovanför haloklinen.
Under tre år följde forskaren Aron Schoug ett stort och konst- och teaterprojekt i en Stockholmsförort där mer än 1 000 konstnärer och skådespelare deltog i skapandet. Projektet blev en stor framgång och det speciella var att det inte fanns någon formell strikt styrning. Analysen fokuserar på hur handlingar samordnades, gemensam förståelse formades och hur olika grupper samspelade i styrningen av arbetet.
Hur påverkar känslor och behov vårt agerande i en krissituation? Kan simuleringar av mänskligt beteende ligga till grund för bättre myndighetsbeslut? Harko Verhagen är medförfattare till en ny bok som drar lärdom av coronapandemin.
Institutionen för kultur och estetik gratulerar Anna Jörngården, som har antagits som docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet.
Nyligen deltog litteraturvetaren Magnus Öhrn i det öppna samtalet Barnkulturens möjligheter i tider av oro, vid Tranströmerbiblioteket. Nu finns det att se i efterhand i SU play.
Jeff Werner, professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet, medverkar i antologin Bilder av ras i svensk visuell kultur, utgiven av Kungl. Vitterhetsakademien.
