Nyheter forskning

  • Utredning om sfi-peng och språkbedömning presenterad

    Utbildningsminister Anna Ekström mottog häromdagen ett betänkande från utredningen om sfi-peng till utbildningsanordnare. Bland utredarna märks Robert Östling, docent i lingvistik, och Maria Rydell, biträdande lektor i svenska som andraspråk. Utredningen om sfi-peng till utbildningsanordnare tillsattes i december 2020 med Björn Tyrefors som särskild utredare. Uppdraget har varit att se över hur ersättningen till aktörer som anordnar utbildning i svenska för invandrare (sfi) kan baseras på uppnådda språkresutat. I utredningens första betänkande föreslås ett nytt bedömningsinstrument, som kan användas både som lärverktyg och för att mäta progression i språkinlärning.

    Institutionen för lingvistik

  • Så används konstruktionen "inte...förrän" i 21 europeiska språk

    Genom att titta på översättningar av debatter i EU-parlamentet har tre lingvister undersökt hur konstruktionen "inte...förrän" används i olika språk. Resultatet presenteras i tidskriften Languages. En nyligen publicerad artikel av lingvisterna Henriëtte de Swart, Jos Tellings och Bernhard Wälchli undersöker hur den temporala konstruktionen inte...förrän  används i europeiska språk. Forskarna har utgått från textkorpusen Europarl, som består av översättningar av gamla debatter i Europaparlamentet. I politisk diskurs används  inte...förrän ofta för att diplomatiskt koppla ihop två olika företeelser där två olika aktörer har helt olika intressen ("political linkage").

    Institutionen för lingvistik

  • Kan lagar skydda naturen?

    Anna Christiernsson, docent och biträdande lektor i miljörätt, är aktuell i Stockholms universitets "Forskning i fokus" där hon berättar om sin forskning kring lagstiftning som ska skydda och bevara biologisk mångfald.

    Juridiska institutionen

  • Varför låter vissa som infödda talare och andra inte?

    Språkbegåvning, en mer introvert personlighet och vistelsetiden i landet. Det är tre faktorer som spelar störst roll för hur inföddlikt svenskar i Frankrike talar. Fynden är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Second Language Research.

  • Om scenkonst i radioprogrammet Stil

    Dirk Gindt, professor i teatervetenskap vid Stockholms universitet, gästar ett avsnitt av Sveriges radio P1:s magasin Stil, som handlar om modeskaparen Christian Lacroix. Programmet handlar om kulturen runt den franska modeskaparen, om hur hans design har påverkat såväl modet som scenkonsten. Till exempel den på 90-talet så populära situationskomedin Helt hysteriskt ( Absolutely fabulous ). –Den var unik i sin genre. Dirk Gindt om TV-serien Helt hysteriskt Här utgjorde haute couture-kläder och mode i allmänhet och designern Christian Lacroix i synnerhet stor betydelse. Lacroix gästade också serien genom att spela sig själv. I radioprogrammet Stils segment om Helt hysteriskt intervjuas Dirk Gindt. –Den var unik i sin genre. Jennifer Saunders, Dawn French och Joanna Lumley (seriens skapare) förhöll sig till den brittiska komedi- och farstraditionen men uppdaterade den för 90-talet genom att sätta kvinnorna i centrum och det var oerhört nyskapande, säger han bland annat. Inslaget med Dirk Gindt kommer cirka 30 minuter in i programmet.   Om Dirk Gindt

    Institutionen för kultur och estetik

  • Unga vuxna i Dalen - framtidsplaner, drömmar och livsvillkor

    Medias rapportering om kriminalitet sätter ofta utsatta förorter i centrum. Dalen är en förort som media fokuserat på inte minst i samband med mordet på rapparen Einar. Men vilka är ungdomarna som bor där? Hur ser de på sig själva? Vad har de för framtidsplaner och drömmar?

    Institutionen för pedagogik och didaktik

  • Samverkan kan öka innovationstakten i Sri Lanka

    Hur kan kunskap delas mellan universitet och företag? Och kan Sri Lanka lära av Sverige i det avseendet? Chaminda Wijesinghe har brottats med frågorna under sitt avhandlingsarbete.

  • Ny studie om grunda havsvikar som kolsänkor

    Enligt en masteruppsats i marinekologi, författad av Betty Gubri vid Stockholms universitet, har bottensedimenten i Östersjöns grunda havsvikar stor kolinlagringsförmåga. Uppsatsen, som är författad inom forskningsprojektet Levande vikar, kommer att omarbetas till en vetenskaplig artikel. Resultaten i masteruppsatsen pekar till och med på att bottensedimentet i grunda havsvikar lagrar in mycket mer kol per kvadratmeter än i Östersjöns sjögräsängar. Vikarna kan därmed vara en viktig miljö att ta till vara för att minska mängden koldioxid i atmosfären och havet. – Vi har länge tänkt att det borde finnas mycket kol lagrat i sedimenten i grunda skyddade havsvikar och Betty Gubris examensarbete bekräftar att det är så, säger docent Sofia Wikström, Gubris handledare på Stockholms universitet till tidningen Skärgården . Under 2022 kommer forskarna inom Levande vikar att fortsätta undersökningen av vikarnas kollagringsfunktion och studera ifall kolinlagringen ökar då vikarna restaureras. Ny forskning under 2022

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Medborgarforskning om blåstång lyfts i Vetenskapsradion

    "Vad har fullmånen med blåstång och medborgarforskning att göra?" Det svarar Vetenskapsradion i P1 på, i ett inslag från 11 maj. Att allmänheten kan hjälpa forskarna att undersöka om blåstångens fortplantning har påverkats av klimatförändringarna, lyfts i ett kort inslag i Vetenskapsradion. Fortplantningen är synkad efter månen och därför kan forskarna bli hjälpta av rapporter som allmänheten samlat in när det är fullmåne. Här kan du höra inslaget Är du intresserad av att ta reda på hur blåstången påverkas av mildare vintrar och tidigare vårar? Bli medborgarforskare! Här hittar du instruktioner: Algforskarsommar 2022

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • AES internat 2022

    Under två vackra dagar möttes vi för AES internat, från lunch till lunch den 5-6 maj 2022 på Skåvsjöholm i Åkersberga. Vi var cirka 50 personer som äntligen, efter att mest ha setts digitalt, fick möjlighet att presentera oss IRL för varandra.  Introduktionen leddes av AES föreståndare Eva Wittbom. Torsdagen ägnades sedan åt upphandling – ett ämne som tack vare våra inbjudna talare visade sig vara mycket mer intressant och roligt än vad man kan tro! Brigitte Pircher, statsvetare på Linnéuniversitetet berättade först om sin forskning som är helt inriktad på upphandling i Europa. Därefter var det Tobias Jobrink från Upphandlingsmyndigheten som ledde en mycket engagerande workshop om hur offentlig upphandling kan styras och ledas inom respektive myndighet.

    Akademin för ekonomistyrning i staten

  • Amanda Wasielewski ny docent i konstvetenskap

    Institutionen för kultur och estetik gratulerar konstvetaren Amanda Wasielewski, som har antagits till docent vid Stockholms universitet.

    Institutionen för kultur och estetik

  • Undervisning för bildning fokus i ny bok

    Humanistiskt orienterad didaktik handlar om undervisning för att främja bildning och etik, menar författarna i en ny bok. Väl utformad utbildning kan leda till bildning och stödjer eleverna i att utvecklas till världsmedborgare.

    Institutionen för pedagogik och didaktik

  • Elina Druker talar på Litteraturforskningsdagarna vid Tammerfors universitet

    Elina Druker, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, ger en keynote-föreläsning vid Tammerfors universitet i samband med Sällskapet för litteraturforskning i Finlands (KTS) årliga konferens. Läs mer om konferensen på konferensens hemsida: https://events.tuni.fi/kts2022-en/ Abstract för keynote-föreläsningen hittar du här: https://events.tuni.fi/kts2022-en/speakers-2/

    Institutionen för kultur och estetik

  • Forskning om lärarna får Gerda Höjers pris

    Professor Joakim Landahl har fått Gerda Höjers pris för sin forskning och sin bok om Fridtjuv Berg ”Politik & Pedagogik”. Priset delas ut av TAM-Arkiv.

    Institutionen för pedagogik och didaktik

  • Strandpromenad under fullmåne i årets Algforskarsommar

    I projektet algforskarsommar får allmänheten möjlighet att bidra med ny kunskap om hur algbältet fungerar, vad som händer under ytan i våra svenska kustvatten och jämförelser av hur det ser ut på olika platser i Sverige. I årets upplaga av Algforskarsommar finns en ny uppgift: att gå ut på blåstångspromenad under fullmåne!

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Om Giron Sámi Teáhter av professor Dirk Gindt

    Dirk Gindt, professor i teatervetenskap vid Stockholms universitet, har skrivit en artikel om Giron Sámi Teáhters verksamhet i senaste numret av Teatertidningen.

    Institutionen för kultur och estetik

  • Stanley Greenstein - Ny docent

    Juridiska institutionen gratulerar Stanley Greenstein som den 26:e april 2022 utnämndes till docent i rättsinformatik. Vi ställde några frågor för att få veta mer om hans forskning.

    Juridiska institutionen

  • Carina Rechs avhandling prisad

    Konstvetaren Carina Rech får Högskoleföreningens pris för framstående vetenskaplig prestation för sin avhandling Becoming Artists: Self-Portraits, Friendship Images and Studio Scenes by Nordic Women Painters in the 1880s.

    Institutionen för kultur och estetik

  • Martin Wiklund intervjuad i Memento

    Den idéhistoriska kursern Dödens idéhistoria, med Martin Wiklund som kursansvarig lärare, uppmärksammas i magasinet Memento. Kursen, som gick första gången hösten 2019, har varit en av de mer populära kvällskurserna vid Institutionen för kultur och estetik. Läraren Martin Wiklund har själv forskat på hur Ingmar Bergman har skildrat döden i sina filmer. Med ett historiskt perspektiv blir den syn vi har på döden idag tydligare, vilket gör det lättare att reflektera över den. Martin Wiklund Memento ges ut av Sveriges Auktoriserade Begravningsbyråer och är ett magasin om livet och döden. Dödens idéhistoria är en grundkurs som går på kvällstid varje termin. Genom en serie nedslag i den västerländska idéhistorien belyser kursen olika aspekter på hur döden har tänkts, påverkat, bortjagats eller konfronterats från antiken till våra dagar. Till kurshemsidan   Om Martin Wiklund

    Institutionen för kultur och estetik

  • Ebbas avhandling om krigslekar blev Lärarpanelens favorit

    Små barn utforskar avancerade rörelser i krigslekar och respekterar varandras utrymme, visar en doktorsavhandling av forskaren Ebba Theorell vid Institutionen för ämnesdidaktik. Avhandlingen har valts till Lärarpanelens favorit på Skolporten.

    Institutionen för ämnesdidaktik

  • Victoria Fareld om liberalismens historia i UR

    Victoria Fareld, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet, sätter liberalismen i ett historiskt sammanhang i Utbildningsradions program Historia förklarad.

    Institutionen för kultur och estetik

  • Gästforskare inom skolfrågor

    Under våren 2022 har Institutionen för pedagogik och didaktik tre gästforskare från Island, Spanien och Ukraina. Läs om deras forskning.   Elsa Eiríksdóttir

    Institutionen för pedagogik och didaktik

  • Strukturen av hundraårigt läkemedel upptäckt i ny forskning

    Med hjälp av avancerad mikroskopteknik har forskare lyckats få fram strukturen hos läkemedelsingrediensen vismutsubsalicylat. Upptäckten är ett stort steg mot att förstå egenskaperna hos en av de mest kommersiellt betydelsefulla vismutföreningarna. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.