Pulshöjning, grimaser och svettning. Våra kroppar skickar signaler om hur vi mår – signaler som kan fångas upp av sensorer och användas för att skräddarsy träning, näringsintag eller lärande. I sin forskning spanar Luis Quintero mot framtidens 3D-upplevelser.
Professor Elina Druker är redaktör för nya numret av Tidskrift för litteraturvetenskap (TfL) med tema Barnlitteratur och medier. Flera forskare från Institutionen för kultur och estetik medverkar med texter.
Tanja Schult, docent i konstvetenskap, är en av koordinatorerna för ett forskarnätverk om studier av urbana monument. Sommaren 2023 bjöds Tanja Schult och hennes forskningsprojektkollega Tim Cole, universitetet i Bristol, in till att ansluta till det nyetablerade nätverket, vilket initierats av Jakob Ingemann, Köpenhamns museum. Närverket består av en kärngrupp på nio forskare vid institutioner i Danmark, Nederländerna, Tyskland, Sverige och Storbritannien. De undersöker och har som mål att utveckla nya metoder och perspektiv på forskning på urbana monument. Får finansering I november beviljades nätverket medel av Danmarks fria forskningsfond för att arrangera en första workshop våren 2024 och en andra hösten samma år i Stockholm. Läs mer på vår engelska sida Om Tanja Schult
Fysiker har länge drömt om att använda fusionsprocesser för att producera energi på jorden. ITER är en gigantisk fusionstokamak som byggs i Frankrike som ett stort samarbete mellan flera nationer. Idén om ett gemensamt fusionsprojekt lanserades 1985 och bygget har pågått sedan 2010. Internationella atomenergiorganet (IAEA) organiserar koordinerade forskningsprojekt (CRP) där experter på modellering av fusionsplasma samt molekylfysiker som arbetar med teoretiska beräkningar av molekylspridningsprocesser är inbjudna. Professor Åsa Larson, avdelningen för atomfysik, deltog i det första CRP-mötet i Wien. Fysiker har länge drömt om att använda fusionsprocesser för att producera energi på jorden. ITER är en gigantisk fusionstokamak som byggs i Frankrike som ett stort samarbete mellan flera nationer. Idén till ett gemensamt fusionsprojekt lanserades 1985 och bygget har pågått sedan 2010. I tokamaken kommer supraledande magneter att innesluta plasman i ett toroidalt magnetfält under mycket hög temperatur (~175 miljoner K) och tillräcklig densitet. I fusionsprocessen kommer deuterium och tritium att bilda helium och frigöra 14 MeV neutroner. Förhållandena i plasmat är inte homogena och nära materialgränser (plasmakantområdet) kan plasmatemperaturen vara så låg som några eV. Här bildas molekyler. Molekylerna kommer att växelverka med plasman. För att förstå plasmadynamiken är det viktigt att inkludera spridningsprocesser, inklusive molekyler, i modelleringen av fusionsplasmor. Internationella atomenergiorganet ( IAEA ) organiserar samordnade forskningsprojekt (CRP) där experter på modellering av fusionsplasma samt molekylfysiker som arbetar med teoretiska beräkningar av molekylspridningsprocesser är inbjudna. Den 6-9 december 2023 var jag inbjuden till det första CRP-mötet på IAEA i Wien. Titeln på detta CRP är "The Formation and Properties of Molecules in Edge Plasmas" och det kommer att pågå i fem år. Jag har tidigare varit involverad i CRP, där jag har studerat spridningsprocesser som involverar olika isotoper av BeH-reaktionskomplexet. Under lång tid var planen att ha beryllium på väggarna i ITER och i så fall kommer berylliumatomer och -joner att komma in i plasman och bilda molekyler som BeH och BeH+. Beryllium är giftigt och experimenten med spridningsprocesser för molekyler som innehåller beryllium är begränsade. Därför fanns det ett behov av teoretiska beräkningar. Jag studerade processer som dissociativ rekombination, där BeH+-molekyljonen fångar upp en elektron, blir neutral och dissocierar till atomer. På senare tid har ITER-gruppen övervägt att inte använda beryllium i väggarna. Istället finns det planer på att väggar av volfram (W) ska boriseras (täckas av ett lager bor). Därför kommer molekyler som BH och BH+ att bildas. Planen är att jag i detta kommande CRP skall studera processer som involverar BH och BH+. Det finns inga mätningar på dessa processer. Vi har precis börjat utföra kvantkemiska beräkningar för att bestämma potentiella energikurvor, icke-adiabatisk koppling och autojoniseringsbredder för elektroniska tillstånd hos BH som är relevanta för kvantstudierna av spridningsprocesserna. Jag kommer att beräkna tvärsnitt och bestämma vilka fragment som bildas i spridningsprocesserna. Dessa resultat kommer sedan att användas i plasmasimuleringskoder för att undersöka vilken roll de molekyler som bildas i plasmat spelar. Modelleringen jämförs med mätningar med hjälp av molekylspektroskopi av kantplasman. Förhoppningsvis kommer jag att kunna bidra med en liten pusselbit till detta komplexa projekt. /Professor Åsa Larson More information Professor Åsa Larson , Atomfysik, Fysikum "The Formation and Properties of Molecules in Edge Plasmas" ITER IAEA
År 2003, när Theres Bellander var ny gymnasielärare, var chatt och sms nya företeelser. Vuxenvärlden och lärarkåren oroades över vad som skulle hända med svenska språket. Skulle ordförråd och meningsbyggnad försämras?
SVT:s största historiesatsning någonsin, "Historien om Sverige" har just dragit igång, och över 300 experter är involverade i produktionen, inklusive cirka 20 forskare från Stockholms universitet. Dessa forskare, som representerar olika humanistiska institutioner inom universitetet, spelar en central roll i att förse serien med faktagranskning, intervjuer och expertis som sträcker sig över olika tidsperioder och områden inom humaniora. Forskarna i ”Historien om Sverige” har spelat en avgörande roll i att säkerställa att serien är så korrekt och informativ som möjligt. De har bidragit med faktagranskning, rådgivning och har också föreslagit platser för inspelning, vilket har bidragit till att skapa en trovärdig och engagerande historisk skildring. Förutom att bistå i produktionsprocessen har dessa experter även deltagit i intervjuer och kommer att synas på skärmen. Mia Åkestam , universitetslektor på Institutionen för kultur och estetik, är en av de forskarna som har deltagit aktivt i produktionen. Hon delar med sig av sin erfarenhet:
Mammor med utlandsfödda barn som var föräldralediga på deltid eller under kortare perioder var mer benägna att engagera sig i inkomstbringande aktiviteter eller att utbilda sig. En ny studie visar överraskande mönster i användningen av föräldraledighet bland nyanlända invandrarkvinnor i Sverige, särskilt med fokus på deras inträde på arbetsmarknaden
Kan kväverening vid reningsverken i norra Sverige förbättra miljön i Östersjön? Och hur ska sådan rening genomföras i kallt vatten för att vara resurseffektiv och minimera klimatpåverkan? De frågorna ska besvaras i ett nytt stort forskningsprojekt, där bland annat Östersjöcentrum deltar. I södra delen av Sverige, liksom i de flesta andra länder runt Östersjön, renas avloppsvatten både från fosfor och kväve i flera steg. Reningsverken i Bottenhavets och Bottenvikens avrinningsområde har däremot hittills varit befriade från kraven på kväverening. Orsaken är att primärproduktionen i dessa delar av Östersjön har bedömts vara begränsade av tillgången till fosfor, och att tillförseln av kväve därmed inte haft någon effekt på övergödningen. – Undantagen för kväverening bygger på studier från 1990-talet. Det är hög tid att undersöka frågan igen, säger Bo Gustafsson, som leder modelleringsgruppen BNI (Baltic Nest Institute) vid Östersjöcentrum. BNI ska bidra med vetenskapligt underlag till projektet ”Resurseffektiv rening av avloppsvatten från näringsämnen i kallt klimat” som pågår under fem år och leds av MittSverige Vatten & Avfall och IVL Svenska Miljöinstitutet. Ökade fosforhalter Fosforhalterna i Bottenhavet har ökat de senaste 20 åren, framförallt på grund av vattenutbyte med det närliggande och kraftigt övergödda Egentliga Östersjön. Detta kan ha lett till att utsläpp av kväve från land idag kan påverka förekomsten av algblomningar i vattnet. I Bottenviken är fortfarande fosforhalterna mycket låga och övergödningen begränsad.
Institutionen för kultur och estetik gratulerar professor Frida Beckman som av Svenska Akademien tilldelas stipendium ur Stina och Erik Lundbergs stiftelse på 60 000 kronor.
Stockholm Studies in Late Roman and Early Byzantine Solidus Coinage är en referee-granskad publikationsserie som ges ut av Numismatiska forskningsgruppen.
Professor i genusvetenskap Fanny Ambjörnsson tilldelas 2023 års särskilda stipendium från förlaget Natur & Kultur. Stipendiet är på 100 000 kronor och tilldelas författare som uppmuntran till fortsatt litterärt arbete. Det kan inte sökas utan ges på initiativ av stipendiekommittén. Fanny Ambjörnsson arbetar som forskare och lärare och är även ämnesansvarig för genusvetenskap vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap. Bland hennes utgivna böcker kan nämnas Om Nadja (2021), Tid att städa (2018), Vad är queer? (2016) och Rosa (2011). Läs mer om Fanny Ambjörnsson och hennes forskning Läs mer om stipendiet på Natur & Kulturs webbplats
Återanvända vrakdelar och forskning om den "glömda flottan" är några av de ämnen som antologin Vrak – havets rika historia djupdyker i. Flera CEMAS-forskare medverkar i antologin som försöker belysa och tillgängliggöra havets röst. I julklappstider kan det vara värt att åter gå igenom årets utgivna böcker, i jakt på den perfekta presenten till en havs- eller historieintresserad. I antologin Vrak – Havets rika historia (red. Carl Douglas) som utkom under 2023 berättar forskare om gömda och glömda vrak. Det handlar om när skeppen seglade – men även om sådant som hänt efter att de blivit till just vrak. I boken har flera historiker och arkeologer vid SMTM och SU bidragit utifrån sina kunskapsområden. Svarteksbärgning som kulturhistoria Mirja Arnshav , arkeolog och forskningssamordnare på SMTM, intresserar sig för bärgning av svartek. I sitt bidrag till antologin argumenterar Mirja Arnshav för att svarteksbärgning inte bara kan förstås som vraksskövling, utan som en del av en vidare kulturhistoria.
Juridiska institutionen gratulerar Erik Sinander som den 12:e december 2023 utnämndes till docent i internationell privaträtt. Vi ställde några frågor för att få veta mer om hans forskning.
Hur definieras otillbörlig prissättning, och vilka faktorer används för att fastställa detta när ett företag med marknadsdominans ifrågasätts för uteslutande missbruk enligt EU:s konkurrenslagstiftning? Denna fråga behandlas i en ny avhandlingsstudie av jur.dr. Marcus Skarpsvärd.
Juridiska institutionen gratulerar Katarina Fast Lappalainen som den 12:e december 2023 utnämndes till docent i offentlig rätt. Vi ställde några frågor för att få veta mer om hennes forskning.
Anette de Ron har en bakgrund som matematiklärare på lågstadiet och högstadiet. Sedan flera år har hon även undervisat på lärarutbildningen vid Stockholms universitet. I sin avhandling undersöker hon fenomenet problemlösning inom matematik. Vad innebär det – och vad gör det med oss?
Under hösten har en grupp blivande grundlärare fördjupat sig i hållbarhet och utomhusdidaktik. Hur ska de få sina elever att skapa nya kreativa vanor för en öppen och oviss framtid? Vid ett experimentellt vernissage får studenterna öva sig på att tala "didaktik för hållbarhet".
Hösten 2022 publicerade ett konsortium bestående av Simons Foundation, Alfred P. Sloan Foundation, John Templeton Foundation och Gordon and Betty Moore Foundation en inbjudan att lämna förslag till små experiment av "bordsstorlek" i syfte att göra djupgående framsteg inom fysiken. Förslaget "A Plasma Haloscope for the Post-Inflation Axion", som leds av Berkely-gruppen, har tillkännagivits som en av de 11 vinnarna bland hundratals ursprungliga förslag, för vilka totalt 30 miljoner dollar över fem år har utlovats av stiftelserna. — Med denna finansiering och även den tidigare finansieringen från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse är vi redo att börja utveckla och bygga denna detektor som har potential att upptäcka axioner, säger Jón Gudmundsson, seniorforskare på Fysikum, Stockholms universitet, och nuvarande talesperson för ALPHA-samarbetet.
Elisabeth Bladh är universitetslektor i översättningsvetenskap med inriktning mot översättning vid Tolk- och översättarinstitutet (TÖI). Hon forskar om översättaren och författaren Greta Knutson och berättar om det i vår videoserie Forskning i fokus. Forskning i fokus
Det finns ett samband mellan rökning och fetma hos modern samt låg poäng på Agparskalan en minut efter födseln och att barnet drabbas av polycystiskt ovariesyndrom. Det visar en forskningsstudie som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Environmental Research and Public Health.
Föräldrars ansvar och gränserna för acceptabla begränsande och tillrättavisande handlingar mot barn är frågor som behandlas i en ny avhandling av Emelie Kankaanpää Thell, jur.dr. i civilrätt med inriktning mot familjerätt, Stockholms universitet.
Ekonomipristagaren Claudia Goldin mötte på måndagen forskare och andra ekonomer vid en föreläsning. Claudia Goldin har betytt otroligt mycket för ämnet ”gender economics”, enligt professor Anne Boschini.
Den 5 december höll professor Mårten Snickare en öppen föreläsning online arrangerad av Amnesty Sápmi. Nu finns den att se i efterhand på Amnesty Sápmis Youtube-kanal. Föreläsningen utgår från Snickares bok “Colonial Objects in Early Moden Sweden and Beyond” (Amsterdam University Press 2022). Han berättar om det koloniala våldet som genom århundradena drabbat såväl människor som landskap och föremål. I centrum står de samiska ceremonitrummor som i slutet av 1600-talet systematiskt konfiskerades av koloniala ämbetsmän och präster. Snickare följer trummorna genom historien och undersöker vilka roller de tilldelats. I 1600-talets kungliga och adliga samlingar sågs trummorna som koloniala troféer och bevis på djävulsk trolldom. Idag befinner de sig mitt en intensiv museidebatt med återförandekrav och dekolonial kritik. Om Mårten Snickare Mårten Snickare är professor i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik och föreståndare för Accelerator, konsthallen som är en del av Stockholms universitet. Han forskar bland annat om visuella och materiella spår av Sveriges koloniala historia, från 1600-talet till idag. Mårten Snickare intresserar sig också för barocken, som historisk epok men också som en alternativ strömning genom konsthistorien. Mer om hans forskning Mer läsning 16/6, 2022: Om koloniala föremål från 1600-talets Sverige till nu
Varför finns det bara en typ av galaxer i det enorma supergalaktiska området? Detta gamla kosmiska pussel kan nu ha fått sin lösning. Jens Jasche, biträdande professor vid Fysikum, är medlem i forskargruppen bakom dessa resultat. Vår egen galax Vintergatan är en del av en mycket större formation, den lokala superklusterstrukturen, som innehåller flera massiva galaxhopar och tusentals enskilda galaxer. På grund av sin pannkaksliknande form, som mäter nästan en miljard ljusår tvärs över, kallas den också för det supergalaktiska planet.
